Infektionsdiagnostik

Laboratorieanalyser används i samband med majoriteten av medicinska tillstånd för att ställa diagnos och ge rätt behandling. Detta gäller inte minst akuta infektionssjukdomar. Ändå varierar svarstiderna för många mikrobiologiska analyser kraftigt mellan olika platser i landet.

Bakgrund

Sverige har en vårdstruktur där mikrobiologiska laboratorier endast finns på vissa sjukhus, oftast läns- och regionsjukhus. De mindre sjukhusen skickar de flesta av sina mikrobiologiska analyser till laboratorier vid sitt läns- el regionsjukhus. I många fall skickas analyser till flera olika laboratorier, även utanför regionen.

Transportlogistiken är sällan anpassad till de medicinska behoven. Avsaknad av övergripande medicinskt ansvar för provets transport kan vara en säkerhetsrisk för patienten. Det saknas nationella rekommendationer för provtransporter ur ett medicinskt perspektiv. Detta skulle behövas som grund för att regionerna ska kunna arbeta med förbättringar i arbetet med laboratorieanalyser. Beroende på lokala förutsättningar som geografiska avstånd kan man till exempel utvidga tillgängligheten till decentraliserad mikrobiologisk diagnostik och därigenom kompensera för begränsade transportmöjligheter.

Att få analyssvar i tid är en viktig faktor. Inte bara för att optimera vården för den enskilda patienten, utan också för att förhindra smittspridning, minska antibiotikaanvändning samt optimera användningen av tillgängliga vårdplatser. Vården av patienter med akuta infektioner är inte jämlik över landet.

Uppdrag

Övergripande uppdrag är att ta fram rekommendationer för svarstider för vissa akuta mikrobiologiska analyser och därigenom möjliggöra ett arbete med att minska de skillnader i svarstider som i nuläget finns mellan och inom regioner. Uppdraget beräknas ta två år. Arbetet med de olika delarna kan ske parallellt.

Rekommendationerna gäller akuta analyser vid misstänkt hjärnhinneinflammation, sepsis, njurbäckeninflammation, legionellainfektion, pneumocystis jiroveciiinfektion, tuberkulos, invasiv svampinfektion och malaria.

NPO infektionssjukdomar ansvarar för att kartlägga svarstider vid ovan nämnda misstankar, vid akutsjukhusen, innan arbete inleds.

En nationell arbetsgrupp ska:

1. I samarbete med värdskapsstödets enhet för Health Technology Asessment (HTA) och hälsoekonomer, identifiera och validera vetenskapliga studier som belyser kopplingen mellan ledtider för mikrobiologiska analyser och patientutfall, antibiotikaanvändning, smittrisker, vårdtider samt hälsoekonomi. Kartlägga och bedöma av befintliga internationella riktlinjer för svarstider, i samarbete med HTA.
2. I samarbete med Svenska Infektionsläkarföreningens (SILF) vårdprogramsgrupper och Föreningen för klinisk mikrobiologi ge rekommendationer om svarstider. Detta skulle kunna ske via internremiss, om representanter inte finns i arbetsgruppen. Här ska aspekten Kloka Kliniska Val finnas med, det vill säga fokus på de undersökningar som gör mest patientnytta.
3. Väga samman studier, internationella riktlinjer och kunskap via professionsföreningar (punkt 1 och 2) för att uppnå konsensus kring föreslagna rekommendationer.
4. Utifrån Nationellt programområde infektionssjukdomars kartläggning definiera möjliga åtgärder som förbättrar svarstiderna och bidrar till en mer jämlik infektionssjukvård. Beroende på lokala förutsättningar som geografiska avstånd kan man till exempel utvidga tillgängligheten till decentraliserad mikrobiologisk diagnostik och därigenom kompensera för begränsade transportmöjligheter.
5. Med hjälp av kartläggningen, som ska fungera som baslinjemätning av utgångsläget, ta fram möjliga uppföljningsmått på nationell och regional nivå för att kunna mäta effekterna av rekommendationerna. Därutöver föreslå lämplig förvaltning av rekommendationerna.

Aktuellt

Ledamöter och kontakt

Information kommer.