4. Jämställdhet är synlig i hela styrkedjan – styrande dokument, mål, budget och uppföljning

För att inte jämställdhetsarbetet ska bli sidoordnat behöver jämställdhet vara synligt i hela styrkedjan från övergripande dokument till åtgärder för dem verksamheten är till för.

Styrkedjan

Styrkedjan är en metafor för att beskriva hur en verksamhet styrs. Kedjans länkar är de olika organisatoriska nivåer där styrning finns, från kommun- eller regionövergripande dokument ner till mallar, checklistor och rutiner för de som arbetar närmast invånarna.

När politiker fattat beslut om jämställdhetsintegrering ska jämställdhet vara synligt i dokument som är politiskt beslutade och som styr verksamheten. De ambitioner som kommer till uttryck i de övergripande dokumenten ska också genomsyra styrdokumenten på alla övriga nivåer i styrkedjan, för att slutligen kunna omsättas i det konkreta mötet med olika grupper av kvinnor, män, flickor och pojkar: patienter, elever, brukare med flera.

Jämställdhetsintegrering innebär att uppföljningen av verksamheten utifrån jämställdhet inte ska kräva något eget system, utan vara en del av den ordinarie verksamhets- och budgetuppföljningen. Jämställdhet behöver alltså synliggöras i hela styrkedjan.

För att målen ska bli relevanta och ses som angelägna behöver organisationen formulera de jämställdhetsutmaningar som är särskilt viktiga för kommunen/regionen och dess invånare. Här behövs nyckeltal (se moment 5 i vägledningen för mer stöd). Utmaningarna kan sedan kopplas till de jämställdhetspolitiska målen för att se hur verksamheten kan bidra till en jämställd samhällsutveckling.

Granska er styrkedja

För att jämställdhetsintegrera ledning och styrning krävs en fungerande styrkedja. Se till att kedjan håller, identifiera länkar som brister och åtgärda dem så att de politiska beslut om jämställdhet får effekt för olika grupper av kvinnor och män flickor och pojkar.

Brister i styrkedjan behöver undersökas vidare och följas upp. När återapporteringen inte stämmer med de politiska beslut som fattats, behöver avvikelser analyseras, så att bristerna kan åtgärdas.

Mätbara mål och mål som synliggör jämställdhet behövs för att fastställa vad som ska uppnås med verksamheten. Kvinnor, män, flickor och pojkar som tar del av välfärdstjänster behöver veta vad de kan förvänta sig av sin kommun eller region. Mål behövs för att få kunskap om vad som kan förbättras och för att få kännedom om utvecklingen gått i avsedd riktning eller inte.

Jämställdhet kan synliggöras i mål, budget och andra styrdokument, till exempel att:

• en lika stor andel kvinnor som män deltar i arbetsmarknadsinsatser, ska få ett arbete efter insatsens slut.
• kvinnor och män oavsett ålder och utbildningsnivå ska känna sig trygga.
• kommunen eller regionen ska erbjuda en jämställd service och jämställda arbetsplatser
• riktlinjer för olika verksamheter innehåller beskrivningar av hur verksamheten ska göras jämställd, till exempel riktlinjer för könsuppdelad statistik och stöd för att analys.

Gör en jämställdhetsgranskning av befintliga styrdokument. Hur ser skrivningarna ut?

För att få ett nuläge behövs kunskap om hur organisationen använder könsuppdelad statistik. Hur ofta det görs konsekvensbeskrivningar och jämställdhetsanalyser/intersektionella analyser. Bästa sättet att få reda på detta är att granska årsredovisning på olika nivåer i organisationen.

Kapitel 5 Handledning i jämställdhetsanalys

SKR:s styrsnurra

En övergripande modell för planering, uppföljning och analys samt åtgärder är SKRs styrsnurra. Styrsnurran beskriver de tre olika delarna i ett styr- och ledningssystem Planera, följa upp och åtgärda - med dess underliggande aktiviteter. Dessa aktiviteter påverkar och ger stöd till varandra. Parallellt löper verksamheten på och levererar jämställda välfärdstjänster till olika grupper av kvinnor och män. 

Planera och planeringsprocessen

I första steget, planera, tydliggör politiken vad som ska uppnås genom att ta beslut om jämställdhet i visioner och strategier. Detta förtydligas genom att sätta jämställdhetsmål, genom förfrågningsunderlag eller genom avtal, där det framgår vilka resultat och effekter som ska uppnås för olika grupper av kvinnor och män, både på kort- och lång sikt.

Följa upp och analysera verksamhet

Steg två, att följa upp jämställdhet i ordinarie verksamhets- och budgetuppföljning innebär att ta reda på vilka positiva eller negativa effekter som verksamheten har haft för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, i förhållande till de mål som är satta. För detta behövs könsuppdelad statistik och annan data samt analys och förslag på åtgärder. För att nå ett annat resultat krävs att göra på ett annat sätt.

Åtgärda, konsekvensbeskrivning

Bakomliggande orsaker till ojämställdhet synliggörs, och förslag till åtgärder presenteras i det tredje steget. Vissa åtgärder blir förbättringsarbete direkt i verksamheten. Andra kan kräva större insatser där politiken måste prioritera och fatta beslut ur ett helhetsperspektiv. Lärdomar från goda exempel kommuniceras och sprids i hela organisationen.

Roller och ansvar

Politiker

Det behövs en struktur i organisationen där jämställdhet integreras i styrdokument, riktlinjer och anvisningar. Det bör också finnas rutiner för vad som ska göras om medarbetare och chefer inte följer anvisningarna, till exempel att styrdokument och uppföljning återremitteras för komplettering. Om det inte finns tid för återremittering kan ledningen påtala bristerna och undersöka vad som behöver åtgärdas vid ett senare tillfälle, och följa upp att det blir gjort.

Chefer

Chefer behöver skapa drivkrafter för arbetet, förutsättningar för lärande, och samtidigt ställa krav och skapa förändringstryck. Det är viktigt att samla på lärdomar av arbetet, både det som ledde till resultat samt lärdomar av mindre lyckade aktiviteter. Chefer ansvarar också för att uppföljningssystemet visar på resultat fördelat på kön. Det förutsätter tillgång till könsuppdelad statistik och könsuppdelade mål, samt indikatorer kopplade till målen. Cheferna bör också kommunicera vilka vinster som finns för verksamheterna, medarbetarna och resultatet, om strategin tillämpas i ordinarie arbete.

Sakkunniga

Controllern följer upp i vilken utsträckning riktlinjer och vägledningar faktiskt tillämpas. En annan viktig roll är att fånga upp utvecklingsbehov i verksamheterna för att kommunicera till ledningen.

Informationsfilmer

Mentor för modellkonceptet för jämställdhet

Linda Frohm, regionråd, Region Norrbotten berättar om ett ständigt förbättringsarbete och vad det betyder för regionen att vara mentor för Modellkonceptet för jämställdhet. Filmen är 2 minuter och 30 sekunder.

Styrkedjan- jämställdhetsexperten förklarar

Gertrud Åström, jämställdhetsexpert med lång erfarenhet av att leda företag och organisationer, förklarar hur styrning och ledning fungerar i kommuner och regioner, det vill säga hur politikernas beslut omvandlas till skola, vård och omsorg. Längd cirka 11 minuter.

Husmodellen - jämställdhetsintegrering av alla processer (PDF) Pdf, 215 kB.

Nämnd och förvaltning

Eftersom den övergripande nivån ska styra en mängd olika verksamheter, måste ett mindre antal övergripande och strategiska mål brytas ner och konkretiseras i flera mål ju längre ner i organisationen styrningen sker. Detta gäller även indikatorer som mäter måluppfyllelsen.

Mål och mått behöver jämställdhetsintegreras så de synliggör olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Om det till exempel finns ett övergripande mål om att kommunen/regionen ska vara en trygg plats att leva och bo, förtydligas målet på nämndsnivå till exempel genom en formulering om att kvinnor och män känner sig lika trygga när de åker med länstrafiken/lokaltrafiken.

Styrkedjan

Arbetet med jämställdhetsintegrering kräver god kännedom om styrkedjan, var jämställdhetsintegreringen går lätt och var det behövs extra insatser samt hur verksamhetens resultat och utfall påverkar olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. En viktig del i det strategiska arbetet är att identifiera trösklar och hinder för att kunna åtgärda dem.

Ett sätt att upptäcka hinder och åtgärda dem är att integrera jämställdhet i systematiskt kvalitetsarbetet i förvaltningen. I det systematiska kvalitetsarbetet är verksamheternas resultat en viktig utgångspunkt. Det kan innebära att det kan behövas stöd kring könsuppdelad statistik och analys för att få fram vilka jämställdhetsutmaningar som blir aktuella inom en specifik verksamhet i förvaltningen. För att åstadkomma detta behöver förvaltningen integrera jämställdhet i kärnprocesserna. Det är en fråga om förutsättningar, arbetsprocesser och verksamhetens resultat.
Till exempel:

• Hur ser resursfördelningen ut i fråga om personal och ekonomi?
• Hur är verksamheten organiserad i fråga om vilka arbetsmetoder används?

Vilket stöd behövs för att:

1. Kunna identifiera utmaningar?
2. Föreslå åtgärder?
3. Följa upp resultat och utfall för olika grupper av kvinnor, män flickor och pojkar?
   

Film: Jämställd cykelplan i Jönköping

Jönköpings kommun har som ett mål i budget att all service, bemötande och myndighetsutövning ska vara likvärdig för kvinnor och män. SKR har gjort en film som berättar hur den kommunala cykelplanen jämställdhetsintegrerades i kommunen. Filmen är 3 minuter och 32 sekunder lång.