9. Jämställdhetsintegreringen leder till konkreta och hållbara förbättringar

Jämställdhetsintegrering är en strategi för lärande och förändring, det innebär att ett ständigt pågående jämställdhetsarbete behöver leda till hållbara verksamhetsförbättringar.

Med hållbara verksamhetsförbättringar avses såväl förbättringar i styrning och ledningsprocesserna som konkreta förbättringar i bemötande och service/tjänster/myndighetsutövning som ges till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.

Förslag på förbättringsarbete från olika nivåer i organisationen

Slutsatser och förslag på åtgärder som arbetats fram under uppföljning och analys utgör beslutsunderlag. Beslut kan fattas antingen i den politiska församlingen, eller på verksamhetsnivå som en del av kvalitetsarbetet. I båda fallen är det viktigt att åtgärder föreslås och verkligen genomförs. Uppföljning är nyckeln till framgång i förbättringsarbete.

Resultatkedjan - en modell för uppföljning

För att tydliggöra kopplingen mellan det förbättringsarbete som görs och målet om ett jämställt samhälle, kan resultaten beskrivas med en modell som kallas resultatkedjan.

Resultatkedjan innehåller samma delar som förbättringsteorin i moment 8, men här utgår vi från de resultat som uppnås av förbättringarna för att hela tiden hålla siktet på vilken effekt jämställdhetsarbetet får.

1. Längst till vänster beskrivs enstaka aktiviteter, t.ex. en dokumentanalys eller en inventering av tillgänglig statistik.
2. Aktiviteten leder fram till en ny eller ändrad produkt, t.ex. att policies och andra styrdokument jämställdhetsintegreras, eller att all individbaserad statistik presenteras uppdelad på kön.
3. Produkten möjliggör ett nytt eller ändrat arbetssätt, till exempel att organisationen ställer jämställdhetskrav i sin upphandling, eller att uppföljningen av verksamheten synliggör könsskillnader och ojämställdhet.
4. Ett nytt arbetssätt kan ge ett nytt eller ändrat utfall, till exempel att utegym som köps in kan användas av både kvinnor och män, eller att uppföljningen lägger grunden till nya mål och en budget som styr mot likvärdig service för kvinnor och män.
5. Ett nytt eller ändrat utfall bidrar slutligen till en önskad samhällseffekt, i det här fallet jämställdhet.

Resultatkedjan visa en serie orsak-verkan-samband. Den ger stöd när ni följer upp ert arbete då det inte bara är resultaten som är av intresse, utan även varför ni har fått eller inte fått just dessa resultat.

Verksamhetsexempel

Nedan följer ett verksamhetsexempel där vi använt resultatkedjan.

Exemplet är från ett förbättringsarbete där verksamheter ville fördela regionala utvecklingsmedel mer jämställt, och hur uppföljningen av det arbetet kan beskrivas med resultatkedjan. Exemplet skulle också kunna beskriva kommunala föreningsbidrag, fördelning av praktikplatser eller liknande.

Det började med ett par aktiviteter då verksamheten kartlade hur fördelningen av medel såg ut i förhållande till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. De ställde sig frågan - vem får vad på vilka villkor? Dessutom analyserade de sina ansökningsformulär och texter för att se om det fanns könsstereotypa föreställningar inskrivna i dokumenten. För att göra kartläggningen utbildades medarbetarna först i hur stereotypa förställningar om kön, ålder mm kan påverka på vilket sätt vi utformar tjänster.

Dessa aktiviteter ledde till att nya produkter kom till, t.ex. i form av nya rutiner för ansökningsförfarandet bland annat togs en checklista fram. När de nya rutinerna fastställdes förändrades arbetssättet med att bedöma ansökningar vilket med tiden kunde mätas i en jämnare fördelning av utvecklingsmedel eller föreningsbidrag - ett nytt utfall. Verksamheten hade bidragit till organisationens mål om jämställd resursfördelning och likvärdig service och kunde rapportera detta i sin årsrapport.

Roller och ansvar

Politiker

Politikerna som fattat beslutet om jämställdhetsintegrering måste efterfråga resultat: vad har förändrats i det dagliga arbetet som riktar sig mot elever, brukare, patienter och andra grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar? Vilka omprioriteringar, omfördelning av resurser med mera behöver politikerna fatta beslut om för ökad jämställdhet? Konkreta exempel på verksamhetsförbättringar är viktiga för att kommunicera jämställdhetsfrågor till invånarna, för att förklara politiska prioriteringar och visa hur de gagnar kommunen och dess invånare.

Chefer

Den högsta ledningen bidrar genom att låta chefer och medarbetare berätta om lärande exempel och se till att dessa sprids i organisationen. Det är viktigt både som inspiration för andra och för att tydliggöra vad förbättringsarbetet ska leda till. Den högsta ledningen skapar drivkrafter för arbetet genom att efterfråga resultat och se till att det finns förutsättningar i form av tid, kultur för lärande och resurser i övrigt. Det handlar om att styra och stödja arbetet, men också om att störa, det vill säga utmana befintliga strukturer, rutiner och tankesätt.

Sakkunniga

Sakkunnig är länken mellan jämställdhet som kunskapsområde och organisationen som ska jämställdhetsintegreras, men också en länk mellan politiska beslut och verkställighet i organisationen. Sakkunnig stödjer cheferna i arbetet med att följa upp enskilda förbättringsarbeten i verksamheten, samlar och sprider lärande exempel och konkreta förbättringar för invånarna.

Nämnd och förvaltning

Människor lever sina liv lokalt och de förutsättningar som kommuner och regioner skapar för sina invånare är avgörande för individens möjligheter att forma sitt liv. För att välfärden ska kunna lösa avgörande framtidsfrågor och erbjuda lika hög kvalitet för alla olika grupper behöver jämställdhet vara en integrerad del av verksamheterna.

Verksamhetens bemötande, service och myndighetsutövning är likvärdig för olika grupper av kvinnor, män, flickor och pojkar samt personer av annan könsidentitet det är utgångspunkten för att arbeta med förbättringar i verksamheten.

Jämställdhetsintegrering innebär att vi har en kunskap om kön och arbetar i den ordinarie verksamheten på ett sätt som bidrar till jämställdhet och jämlikhet och motverkar ojämställdhet och ojämlikhet, i det vi gör och för dem vi är till för. Det handlar om att ha med sig kunskapen i det dagliga arbetet för att säkerställa likvärdighet i bemötande, när beslut fattas och resurser fördelas. Det innebär att jämställdhet inte hanteras som en enskild fråga, utan som en naturlig del i alla processer. Tills det ”sitter i väggarna” eller tills ”det är så här vi jobbar här”.

Stöd och exempel på förbättringsområden

Checklistan för jämställdhetsintegrering nämnd och förvaltning är mer konkret i vad som behöver förbättras i verksamheterna därför har moment 9 ”Jämställdhetsintegreringen leder till konkreta och hållbara förbättringar” deltas upp i fem delmoment som stöd eller exempel på förbättringsområden. I följande avsnitt ges konkreta tips och verktyg.

Stöd och exempel i fem delmoment