9. Jämställdhetsintegreringen leder till konkreta och hållbara förbättringar

Jämställdhetsintegrering är en strategi för lärande och förändring, det innebär att ett ständigt pågående jämställdhetsarbete behöver leda till hållbara verksamhetsförbättringar.

Med hållbara verksamhetsförbättringar avses såväl förbättringar i styrning och ledningsprocesserna som konkreta förbättringar i bemötande och service/tjänster/myndighetsutövning som ges till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.

Förslag på förbättringsarbete från olika nivåer i organisationen

Slutsatser och förslag på åtgärder som arbetats fram under uppföljning och analys utgör beslutsunderlag. Beslut kan fattas antingen i den politiska församlingen, eller på verksamhetsnivå som en del av kvalitetsarbetet. I båda fallen är det viktigt att åtgärder föreslås och verkligen genomförs. Uppföljning är nyckeln till framgång i förbättringsarbete.

Resultatkedjan - en modell för uppföljning

För att tydliggöra kopplingen mellan det förbättringsarbete som görs och målet om ett jämställt samhälle, kan resultaten beskrivas med en modell som kallas resultatkedjan.

Resultatkedjan innehåller samma delar som förbättringsteorin i moment 8, men här utgår vi från de resultat som uppnås av förbättringarna för att hela tiden hålla siktet på vilken effekt jämställdhetsarbetet får.

1. Längst till vänster beskrivs enstaka aktiviteter, t.ex. en dokumentanalys eller en inventering av tillgänglig statistik.
2. Aktiviteten leder fram till en ny eller ändrad produkt, till exempel att policies och andra styrdokument får ett jämställdhetsperspektiv, eller att all individbaserad statistik presenteras uppdelad på kön.
3. Produkten möjliggör ett nytt eller ändrat arbetssätt, till exempel att organisationen ställer jämställdhetskrav i sin upphandling, eller att uppföljningen av verksamheten synliggör könsskillnader och ojämställdhet.
4. Ett nytt arbetssätt kan ge ett nytt eller ändrat utfall, till exempel att utegym som köps in kan användas av både kvinnor och män, eller att uppföljningen lägger grunden till nya mål och en budget som styr mot likvärdig service för kvinnor och män.
5. Ett nytt eller ändrat utfall bidrar slutligen till en önskad samhällseffekt, i det här fallet jämställdhet.

Roller och ansvar

Politiker

Politikerna som fattat beslutet om jämställdhetsintegrering måste efterfråga resultat: vad har förändrats i det dagliga arbetet som riktar sig mot elever, brukare, patienter och andra grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar? Vilka omprioriteringar, omfördelning av resurser med mera behöver politikerna fatta beslut om för ökad jämställdhet? Konkreta exempel på verksamhetsförbättringar är viktiga för att kommunicera jämställdhetsfrågor till invånarna, för att förklara politiska prioriteringar och visa hur de gagnar kommunen och dess invånare.

Chefer

Den högsta ledningen bidrar genom att låta chefer och medarbetare berätta om lärande exempel och se till att dessa sprids i organisationen. Det är viktigt både som inspiration för andra och för att tydliggöra vad förbättringsarbetet ska leda till. Den högsta ledningen skapar drivkrafter för arbetet genom att efterfråga resultat och se till att det finns förutsättningar i form av tid, kultur för lärande och resurser i övrigt. Det handlar om att styra och stödja arbetet, men också om att störa, det vill säga utmana befintliga strukturer, rutiner och tankesätt.

Sakkunniga

Sakkunnig är länken mellan jämställdhet som kunskapsområde och organisationen som ska jämställdhetsintegreras, men också en länk mellan politiska beslut och verkställighet i organisationen. Sakkunnig stödjer cheferna i arbetet med att följa upp enskilda förbättringsarbeten i verksamheten, samlar och sprider lärande exempel och konkreta förbättringar för invånarna.

Nämnd och förvaltning

Resultatkedjan visa en serie orsak-verkan-samband. Den ger stöd när ni följer upp ert arbete då det inte bara är resultaten som är av intresse, utan även varför ni har fått eller inte fått just dessa resultat. Exemplet nedan är från ett förbättringsarbete där verksamheter ville fördela regionala utvecklingsmedel mer jämställt, och hur uppföljningen av det arbetet kan beskrivas med resultatkedjan. Exemplet skulle också kunna beskriva kommunala föreningsbidrag, fördelning av praktikplatser eller liknande.

Det började med ett par aktiviteter då verksamheten kartlade hur fördelningen av medel såg ut i förhållande till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. De ställde sig frågan -vem får vad på vilka villkor? Dessutom analyserade de sina ansökningsformulär och texter för att se om det fanns könsstereotypa föreställningar inskrivna i dokumenten. För att göra kartläggningen utbildades medarbetarna först i hur stereotypa förställningar om kön, ålder mm kan påverka på vilket sätt vi utformar tjänster.Dessa aktiviteter ledde till att nya produkter kom till, till exempel i form av nya rutiner för ansökningsförfarandet bland annat togs en checklista fram. När de nya rutinerna fastställdes förändrades arbetssättet med att bedöma ansökningar vilket med tiden kunde mätas i en jämnare fördelning av utvecklingsmedel eller föreningsbidrag- ett nytt utfall. Verksamheten hade bidragit till organisationens mål om jämställd resursfördelning och likvärdig service och kunde rapportera detta i sin årsrapport.

Ta reda på hur andra har gjort

Alla behöver inte vara experter på allt, kompetensbehovet utgår från den enskilda medarbetarens eller chefens specifika uppdrag och verksamhetsområde. Framgångsfaktorer i tidigare arbete har varit att jämföra arbetssätt, metoder och resultat med andra, såväl med andra kommuner eller regioner som med andra förvaltningar eller verksamheter inom den egna kommunen eller regionen.

Jämställd musikskola i Eskilstuna

SKR har gjort en film om hur den kommunala kulturskolan i Eskilstuna jobbar för att ge eleverna möjlighet att välja instrument fritt, utan att begränsas av vad tjejer och killar förväntas spela. Filmen är drygt 3 minuter.