Publicerad 14 februari 2023

8. Organisationen arbetar systematiskt med förbättringar i ordinarie verksamhet

För att åtgärda ojämställdhet och ojämlikhet arbetar organisationen med systematiskt med förbättringar i ordinarie verksamhet.

Jämställdhetsintegrering är ingen quick fix utan kräver långvarigt, ihärdigt arbete, att hålla i och hålla ut. Det tar tid innan jämställdhetsintegrering av styrning och ledning resulterar i jämställda verksamheter.

Förändringsledning

Jämställdhetsintegrering är i sig en strategi för lärande och förändring där verksamheter på olika nivåer i organisationen utvecklar ett medvetet, reflekterande och analyserande arbetssätt för att synliggöra och åtgärda ojämställdhet. För detta krävs en organisation med förändringskompetens där ett systematiskt lärande tillåts pågå genom att analysera och pröva olika förbättringar.

Karin Sjöberg Forssberg, teknologie doktor i teknik och hälsa samt filosofie licentiat i arbetslivspedagogik, berättar om hur vi kan skapa hållbarhet i jämställdhetsarbetet genom att vara en lärande organisation. Filmen är drygt 10 minuter.

Förändringskompetens i jämställdhetsarbetet kräver kunskap som kan omsättas i praktik. Kunskap om:

  • jämställdhetsmål
  • olika maktordningar och genus
  • strategin jämställdhetsintegrering
  • lärande och förändring.

Chefer behöver förutom kompetens också skapa drivkrafter i förändringsarbetet genom att ha en fingertoppskänsla mellan att skapa ett tryck och ge stöd. Skapa delaktighet och ge utrymme för lärande och reflektion.

För att jämställdhetsintegrering ska leda till hållbara verksamhetsförbättringar för olika grupper av kvinnor och män krävs:

  • ett tydligt uppdrag
  • en kompetens hos organisationens chefer att leda i förändring
  • förändringsagenter med mandat
  • en kultur som uppmuntrar nya arbetssätt
  • att arbetet bedrivs systematiskt och följs upp i ordinarie processer.

Förbättringsarbete med jämställdhet som medel och mål

Många verksamheter arbetar strukturerat med så kallade ständiga förbättringar för att utveckla sin verksamhet och som en del av kvalitetsledningen. Att låta jämställdhet och jämlikhet bli en naturlig del av dessa förbättringar kan vara ett sätt att vässa måluppfyllelsen. Då fungerar jämställdhet som ett medel att nå bättre kvalitet i verksamheten. Ett annat tillvägagångssätt är att utgå från de jämställdhetspolitiska målen, CEMR eller Agenda 2030 och utifrån dem undersöka sin verksamhet. Var brister jämställdheten hos oss? Båda sätten leder till en mer jämställd välfärd och likvärdig resursfördelning.

Förbättringsteori för jämställdhet

Jämställdhetsarbetet är en del av det kontinuerliga arbetet för att höja eller säkerställa kvaliteten i verksamheterna och skapa en rättvis fördelning av makt och resurser. Med hållbara verksamhetsförbättringar avses såväl förbättringar i strukturerna för jämställdhetsintegrering som konkreta förbättringar i den service som ges till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.

På lång sikt ska arbetet med jämställdhetsintegrering i kommuner och regioner bidra till ett mer jämställt samhälle. Vägen dit sker i steg där kopplingen till jämställdhet inte alltid är uppenbar. Det kan handla om målskrivningar, administrativa rutiner, att justera processer och IT-system. Det kan också ske genom omprioriteringar och omfördelningar av makt och resurser inom verksamheterna i kommunen eller regionen.¨

Hur når vi dit vi vill?

I vanliga fall börjar vi med att utgå från befintliga resurser, och sedan planera aktiviteter. Genom att tänka baklänges synliggör vi en kedja av resultat som behöver uppnås, produkter som behöver tas fram och aktiviteter som måste genomföras för att nå önskad effekt.

Vi skapar en förbättringsteori, ett verktyg för att öka förståelsen för vad verksamheten förväntas åstadkomma och på vilket sätt, där övergripande målsättningar bryts ner till mindre och konkreta delar. Förbättringsteorin fungerar dessutom som ett processtöd som underlättar delaktighet och strukturerade diskussioner om mål och medel. Resultatkedjan kan användas för tat planera ett förbättringsarbete.

Förbättringsteori: resurser, aktiviteter, ny eller ändrad produkt, nytt eller ändrat arbetssätt, nytt eller ändrat utfall, effekt. Förstora bilden

Tips på frågor i arbetet med förbättringsteorin:

  • Vart ska vi nå? Hur ser det ut när vi nått dit vi vill?
  • Vad behövs för ett nytt eller ändrat utfall?
  • Vad behövs för att vi ska nå ett nytt/ändrat utfall (arbetssätt, produkter)?
  • Vilka förändringar ska uppstå för att vi ska veta att vi är på rätt väg?

Roller och ansvar

Politiker

Politiker visar ledarskap i att skapa en öppen och tillitsfull organisation där experiment och nya sätt att arbeta belönas.

Chefer

Chefer skapar förutsättningar för reflektion och lärande samt en systematik för förbättringsarbete. Chefsgruppen kan skugga varandra, delge hur de skaffar underlag och ta tid för gemensam reflektion.

Sakkunniga

Sakkunniga stöttar chefer och politiker i arbetet. Tillsammans med cheferna kan möten för reflektion organiseras. Sakkunniga kan även bistå verksamheterna i arbetet med det systematiska förbättringsarbetet, till exempel med stöd i verktyget Genombrott.

Stöd i arbetet

Utvecklingsarbete med tillhörande metoder/teorier bedrivs benämns på olika sätt i olika organisationer, så som förbättringsarbete, förändringsarbete, implementering, förändringsledning och förändringskommunikation. I vägledningen återfinner ni några av dessa begrepp, om er organisation inte använder dessa, välj då de begrepp som ni vanligtvis har i er organisation och koppla på jämställdhet.

Exempel på hjälp i att leda ett förändringsarbete finns kopplat till Vägledningen för jämställdhetsintegrering.

Förändringsledning Att leda förändring (PDF) Pdf, 695 kB.
Att leda i förändring i offentlig verksamhet, Ekonomistyrningsverket

Nämnd och förvaltning

Modeller för ett systematiskt förbättringsarbete

Vi vet av erfarenhet oavsett det handlar om jämställdhet, effektivisering, eller annat förbättringsarbete att det svåra är när vi kommer till momentet att genomföra åtgärder och förändra arbetssätt.

För att arbeta systematiskt med jämställdhet kan kommunen eller regionen använda den metodik som redan används i arbetet med ständiga förbättringar och kvalitetsutveckling.

Förbättringsmodellen

Om organisationen inte har någon speciell metod så använd gärna Förbättringsmodellen, som är ett av de grundläggande verktygen i förbättringsarbetet. Här ingår testhjulet PDSA och tre viktiga frågor om mål, mått och idéer.

PDSA-hjulet - förkortningen står för Plan, Do, Study, Act (planera, göra, studera, agera). I PDSA-hjulet testas en idé till förändring först i mindre skala, gruppen observerar utfallet och drar slutsatser av mätvärden och observationer. Metoden utgår från att den bästa lösningen utvecklas successivt. Olika grupper och verksamheter kan komma till olika lösningar utifrån sina villkor.

En framgångsfaktor är att flera grupper testar en viss lösning parallellt och dokumenterar varje testcykel för sig. Varje grupp formulerar tydliga mål och testar förändringen i liten skala. Resultatet följs upp med systematiska mätningar över tid. 

Förbättringsmodellen av Nolan, Deming med flera. "Vad är problemet?"Förstora bilden

Stöd i arbetet

Genom plattformen Genombrott finns det verktyg som bygger på PDSA som ni kan använda när ni arbetar med era förbättringar på verksamhetsnivå.

Genombrott.nu

Informationsansvarig

  • Birgitta Andersson
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.