Tidigare brukarundersökningar, barn och unga

Här finns resultaten från tidigare brukarundersökningar inom områdena ensamkommande barn och ungas boendesituation (2017-2019).

Under 2017–2018 drev SKR ett utvecklingsprojekt för att ta fram nationella nyckeltal för uppföljning av kvalitet och resultat i socialtjänstens mottagande av ensamkommande barn och unga. År 2020 inledde SKR arbetet med en utökad undersökning som omfattar även övriga unga i dygnsvård. Resultatet från pilotundersökningen som gjordes 2020 finns inte i Kolada, eftersom det var en pilot och relativt få kommuner deltog.

Undersökningen 2023

• Brukarundersökningen för placerade unga har genomförts för fjärde gången. 46 kommuner och 9 privata aktörer ingår i årets undersökning. Svarsfrekvensen är 49 procent, vilket är en ökning från 2022 då den var 41 procent. Totalt svarade 929 ungdomar på någon av enkäterna. Flest svar finns från unga som bor i familjehem, vilket utgör cirka hälften av alla svar.
• Resultaten är överlag positiva men det finns skillnader mellan de olika boendeformerna och skillnader mellan kön.
• Pojkar svarar mer positivt än flickor på flera frågor. Den fråga som har den största skillnaden mellan kön totalt sett är frågan om de får det stöd de behöver för att må bra.
• Resultaten för pojkar som bor i stödboende är mer positiva på flera frågor. Exempelvis så svarar majoriteten att de ofta får det stöd de behöver för att må bra och att de ofta får vara med och bestämma om saker som är viktiga för dem. Pojkar i HVB svarar däremot minst positivt på frågan om de får vara med och bestämma om saker som är viktiga för dem.
• Flickor i HVB är en grupp som svarar mindre positivt på flera frågor. På frågan om man trivs i sitt boende så svarar 11 procent att de trivs mycket dåligt, vilket är det lägsta resultatet totalt sett.

Undersökningen 2022

• Undersökningen omfattar de tre boendeformerna familjehem, stödboende och HVB och genomfördes i år för tredje gången.
• 82 kommuner deltog varav 45 fick ett resultat. Totalt svarade 795 ungdomar på någon av enkäterna och svarsfrekvens var 41 procent. Den största enkäten är den som riktar sig till ungdomar som bor i familjehem, vilken utgör ca hälften av alla svar.
  
• Merparten (53 procent) av ungdomarna i familjehem har bott där längre än två år. För ungdomar boende på HVB har å andra sidan över hälften (51 procent) bara bott där i 0-6 mån.
  
• De flesta ungdomarna, 91 procent, svarar positivt på frågan om de trivs i sitt boende. Ungdomar i familjehem har svarat mest positivt. 70 procent av dem har svarat att de känner sig mycket trygga. Här finns dock en skillnad mellan flickor och pojkar, där 77 procent av pojkarna svarar att de känner sig mycket trygga jämfört med 62 procent av flickorna.
  
• Resultatet har försämrats något över tid för flera frågor, även om det sammantagna positiva resultatet är högt även 2022. Till exempel svarar i år 86 procent av flickorna positivt på frågan om man får det stöd man behöver för att må bra. 2020 svarade 93 procent positivt.
  
• Frågan med lägst resultat är, precis som tidigare, om man upplever att man får vara med och bestämma om saker som är viktiga. Resultaten för flickor i HVB sticker ut, där sju procent upplever att de aldrig får vara med och bestämma.
  
• Pojkar svarar minst positivt på frågan om de får stöd med läxor och om de får stöd för att det ska fungera i skolan eller på praktiken/arbetet.

Undersökningen 2021

• Brukarundersökningen till placerade barn och unga genomfördes fullt ut för första gången, efter pilotundersökningen 2020. Detta gör att jämförelse mellan åren bör göras med försiktighet.
• Undersökningen omfattar tolv frågor som handlar om hur de placerade ungdomarna upplever det stöd de får i familjehemmet/boendet.
• 75 kommuner anmälde sig till undersökningen 2021. 48 av dem har också genomfört den och fått ett resultat (minst fem svar). 888 ungdomar deltog i undersökningen. Den största gruppen är ungdomar som bor i familjehem, där 437 ungdomar har svarat på enkäten. Svarsfrekvensen för hela undersökningen är 45 procent.
• Resultatet visar att de flesta ungdomar överlag trivs i sitt familjehem/boende, och känner sig trygga. De mest positiva resultaten finns för de ungdomar som bor i familjehem, vilket återspeglar resultaten från 2020. Flickor som bor i HVB utmärker sig med genomgående mindre positiva resultat.
• Den fråga som får lägst resultat gäller om ungdomarna upplever att de får vara med och bestämma om saker som är viktiga för dem. 58 procent upplever att de ofta får vara med och bestämma, pojkarna är mer positiva än flickorna (63 respektive 54 procent). 31 procent upplever att de får vara med och bestämma ibland.

Undersökningen 2020

• 39 kommuner anmälde att de ville delta, medan 23 kommuner redovisade resultat i pilotundersökningen.
• Drygt 400 svar kom in från placerade ungdomar i åldern 13-20 år. Flest svar finns för barn och unga i familjehem. Svarsfrekvenesen var 25 procent totalt sett, något högre i stödboenden och HVB, och något lägre i jour- ofamiljehem, Resultaten bör därför tolkas med försiktighet.
• Resultatet visar att barn och unga överlag trivs i sitt familjehem/boende och är nöjda med det stöd som ges - 87 procent svarar att de trivs mycket eller ganska bra. Högst trivsel har de som bor i familjehem.
• Barn och unga som bor på HVB-hem anger att de i mindre omfattning får vara med och bestämma saker som är viktiga för dem, jämfört med dem i övriga boendeformer.
• När det gäller stöd från familjehemmet/boendet för att få skolarbete eller annan sysselsättning att fungera, är barn och unga i familje- och jourhem mest nöjda.

Undersökningen 2019

15 kommuner genomförde undersökningen 2019. Något totalresultat presenterades inte för 2019 års undersökning på grund av det begränsade urvalet kommuner, enheter och brukare.

• Som tidigare år var cirka 90 procent av de brukare som svarade på 2019 års brukarundersökning pojkar, och precis som tidigare har över 80 procent uppehållstillstånd och har varit i Sverige mer än två år.
• Även i årets undersökning var det ungefär 80 procent av de svarande som uppgav att de känner sig mycket eller ganska trygga och trivs i sitt boende.
• Det brukarna är minst nöjda med är stödet de får för att hålla kontakt med familj/släkt, även detta i linje med tidigare års undersökningar.

Undersökningen 2018

Resultat, brukarundersökning 2018 om ensamkommande barns boendesituation (PDF) Pdf, 568 kB.

Totalt deltog 950 barn och ungdomar i åldern 13-21 år från ett femtiotal kommuner i undersökningen. Svarsfrekvensen var 43 procent. Frågorna fokuserar på ungdomarnas upplevelse av trygghet, trivsel och stöd som ges i boendet. 89 procent av de svarande har varit i Sverige i mer än två år och endast 3 procent i mindre än sex månader.

Resultat i korthet

• Majoriteten av de svarande bor nu i stödboenden, jämfört med förra årets undersökning, då flertalet bodde i HVB (hem för vård eller boende). 88 procent av de svarande 2018 har uppehållstillstånd, jämfört med 45 procent 2017. Åtta procent av svaren kommer från flickor.
• Resultatet visar att de ensamkommande i stor utsträckning är nöjda med sitt boende och det stöd som ges.
• Ungdomar som bor i HVB är de som är mest nöjda med det stöd som ges i skolarbetet, medan just läxhjälp är det enda område där de familjehemsplacerade barnen är minst nöjda med stödet.
• En större andel än 2017 säger att de är mycket nöjda eller nöjda med stödet för att planera inför framtiden.

Resultat från pilotenkäten 2017

Undersökningen genomfördes som en pilot under hösten 2017. 75 enheter från 22 kommuner och några privata aktörer deltog. Totalt lämnades 576 svar och svarsfrekvensen var 38 procent. Resultatet visar att ungdomarna i hög grad är nöjda med sin boendesituation och det stöd som ges. Dock är de som bor i familjehem generellt sett mest nöjda, medan de som bor i HVB-hem är mest missnöjda.

Presentation med resultat från enkäten 2017 (PDF) Pdf, 548 kB.