Publicerad 14 april 2021

Kommunicera jämställdhet

SKR har tagit fram ett stöd för att använda kommunikation som verktyg i jämställdhetsarbetet, till exempel för att beskriva och förklara varför jämställdhet är relevant och vad ett förändringsarbete ska resultera i.

Kommunikation handlar om att få människor att känna, tänka och förstå saker, helst också agera. En utmaning för all kommunikation är att nå fram till målgruppen. Att vi själva tycker att ett budskap är viktigt, relevant eller tydligt, betyder inte att målgruppen uppfattar det på samma sätt. Det är precis tvärtom: All kommunikation sker på mottagarens villkor.

Effektiv kommunikation är också planerad kommunikation. Den utgår från ett tydligt kommunikationsbehov: vad är det för problem eller utmaning som kommunikationen ska lösa? Vem är det som ska tycka, känna och förstå något och varför vill vi det?

Fakta och inspiration

SKR:s kommunikationsstöd består av flera delar:

  1. Mall för intressentanalys bidrar till att hitta rätt målgrupper.
  2. Faktablad om jämställdhetsutmaningar gör det lättare att förklara varför jämställdhet är viktigt, och kan hjälpa organisationen att hitta sina jämställdhetsproblem.
  3. Lärande exempel visar hur andra har gjort och vilka konkreta effekter jämställdhetsarbetet kan ge för olika grupper av kvinnor och män.
  4. Diagram kan visa svart på vitt hur villkoren skiljer sig åt för olika grupper av kvinnor och män och hur de förändras över tid.

I slutet av handledningen finns exempel från kommuner och regioner som använt kommunikation i sitt jämställdhetsarbete olika sätt.

1. Hitta dina målgrupper

  • En intressent är en person, funktion, grupp eller organisation som påverkas av eller kan påverka ett förbättringsarbete.
  • En målgrupp är en intressent som organisationen eller projektet i något läge behöver kommunicera med.

Inget förbättringsarbete sker i ett vakuum. Det finns alltid personer, funktioner, grupper eller organisationer som påverkas av ett förbättringsarbete, eller som på olika sätt kan påverka förbättringsarbetet.

Det kan handla om specialister eller medarbetare på samma avdelning, om chefen på en annan förvaltning, om olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, elever, brukare och deras anhöriga, om förtroendevalda på nyckelpositioner, om lokalmedia, etc.

Därför är det viktigt att göra en intressentanalys inför ett planerat förbättringsarbete, en systematisk genomgång av vilka som kan påverkas av arbetet eller som kan påverka genomförande och resultat.

Gruppera utifrån intresse och inflytande

Ett bra sätt att analysera sina intressenter är att sortera dem i en fyrfältare utifrån graden av intresse och möjlighet att påverka förbättringsarbetet. Ju mer detaljerad intressentanalysen är, desto större nytta gör den för kommunikationsarbetet.

Förtroendevalda kan vara en viktig intressent, men det är viktigare att veta om det är förtroendevalda i en viss politisk nämnd, eller presidiet i nämnden som är viktigast. På samma sätt är det kanske inte bara ”näringslivet” i en region som berörs av ändrade riktlinjer för det regionala utvecklingsstödet, utan mer specifikt vissa branscher eller t.o.m. enskilda företag.

Underlag till kommunikationsplan

Resultatet av intressentanalysen ger viktig information till arbetet med kommunikationsplanen. Vilka kommunikationsbehov finns det? Vilka är de viktigaste målgrupperna? Vilka övergripande strategier ska användas?

I kommunikationsplanen preciseras kommunikationsmål och budskap, kommunikationsaktiviteter, kanaler, tidplan, uppföljning, eventuella kostnader och vem som är ansvarig.

SKR:s stöd för intressentanalys (PDF)

SKR:s stöd för intressentanalys (Word)

SKR:s mall för kommunikationsplanering (PDF)

2. Snabba fakta om jämställdhetsutmaningar

Genus och jämställdhet är kunskapsområden befolkade av forskare och experter. Det finns teorier om vad ojämställdhet beror på. Det finns fakta om att män har mer makt och inflytande än kvinnor, att pojkar klarar sig sämre i skolan än flickor, att föreställningar om kön påverkar hälso-och sjukvården så att både kvinnor och män får sämre vård.

Men alla kan inte vara experter på allt. Förtroendevalda, chefer, utredare och andra medarbetare kan behöva kommunicera jämställdhetsfrågor utan att bottna i vare sig genusteori eller jämställdhetspolitik.

Som en genväg till kunskap har SKR tagit fram ett antal faktablad om jämställdhetsutmaningar inom olika verksamheter i kommuner och regioner.

Stöd för analysen

Faktabladen kan följa med som bilaga till beslutsunderlag, talepunkter eller andra typer av underlag som förtroendevalda eller chefer har efterfrågat. Vilket faktablad du ska använda beror på sammanhanget.

Många jämställdhetsutmaningar utgår från övergripande strukturer. Att kvinnor känner sig mer otrygga än män, att kvinnor tar större ansvar för det obetalda hem-och omsorgsarbetet, och att fler män dör eller skadas i olyckor, gäller generellt i hela landet. Därigenom kan faktabladen också vara ett stöd i jämställdhetsanalysen av organisationens verksamheter. Sannolikheten är stor att just er kommun eller region står inför liknande utmaningar som andra.

SKR:s faktablad om jämställdhetsutmaningar

Skola (PDF)

Hälso-och sjukvård (PDF)

Socialtjänst (PDF)

Äldreomsorg (PDF)

Samhällsplanering (PDF)

Kultur och fritid (PDF)

Regional utveckling (PDF)

Maskulinitet och jämställdhet (PDF)

Våldsförebyggande (PDF)

Män och psykisk hälsa (PDF)

Jämställt föräldraskap (PDF)

En bra källa till snabba fakta om jämställdhetsutmaningar är SCB:s sammanställning "På tal om kvinnor och män" - en lathund om jämställdhet som ges ut vartannat år.

På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, SCB

3. Inspirera och förklara

2012 gjorde SKR en animerad film om jämställdhetsintegrering. Filmen inleds med hur Karlskoga övergick till jämställd snöröjning, innan den förklarar vad jämställdhetsintegrering innebär. Sen följer exempel om jämställd ambulanssjukvård, nattbussar och skola.

Filmen har visats närmare 200 000 gånger på YouTube, på svenska, engelska, spanska, tyska, franska och finska. Det visar vilket genomslag konkreta exempel kan få.

Förklarar vad det handlar om

Lärande exempel kan fungera som ögonöppnare och inspiration. Det var inte många som hade tänkt att det fanns ett jämställdhetsperspektiv på snöröjning, innan cheferna i Karlskoga hade sin workshop. Plötsligt blev jämställdhet något som angick dem också.

Lärande exempel kan också skapa förståelse för beslut om jämställdhetsintegrering. När medarbetare och chefer får konkreta exempel på vad arbetet ska leda till, blir fler motiverade att bidra till förändringen. What’s in it for me, är en vanlig fråga, vad får jag ut av detta? Lärande exempel kan visar hur ett jämställdhetsperspektiv kan bidra till att lösa arbetsuppgifter bättre.

Lär av andras jämställdhetsarbete

Genom lärande exempel sprids också kunskap om hur andra kommuner eller regioner har gjort, när de integrerade ett jämställdhetsperspektiv i sina system för ledning och styrning.

SKR har samlat lärande exempel från olika verksamheter i kommuner och regioner. De handlar både om hur jämställdhetsarbetet kan bedrivas i ledning och styrning, och om vilka konkreta effekter det kan ge för invånarna, för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.

Alla exempel är publicerade på SKR:s webbplats och går att hitta under kategorin Jämställdhet.

SKR:s sida med lärande exempel

Filmen om jämställd snöröjning finns i YouTube-kanalen SKR Jämställdhet, tillsammans med en mängd andra filmer om jämställdhetsarbete i kommuner och regioner.

SKR Jämställdhet på Youtube

4. Berätta med siffror

Sverige har alla människor ett personnummer som talar om vilket juridiskt kön just den personen har. Det betyder att all data som är baserad på personregister går att dela upp på kön. Det ger kommuner och regioner möjligheter att kartlägga, analysera och följa upp jämställdheten i sina verksamheter och i befolkningen i stort.

Ett alternativ till registerbaserade data är att samla in data via enkäter. Då går det också att erbjuda ett tredje alternativ, för personer som inte kan eller vill identifiera sig som kvinna eller man. Men då handlar det inte längre om juridiskt kön, utan om könsidentitet, vilket är en känslig personuppgift enligt dataskyddsdirektivet (GDPR).

Om en grupp svarande är för liten kan det också vara svårt att säkerställa uppgiftslämnarens anonymitet. Dessutom är det svårt att dra några slutsatser av ett begränsat underlag.

Könsuppdelad statistik och annan könsidentitet än kvinna eller man

I databasen Kolada finns tusentals nyckeltal för verksamheter i kommuner och regioner. En stor del av dessa är uppdelade på kön (uppdelningen sker inte per default utan kräver att besökaren kryssar i en ruta).

Tillsammans med medlemmarna har SKR gjort ett urval av lokala och regionala nyckeltal för jämställdhetsarbetet, grupperade utifrån de sex jämställdhetspolitiska delmålen. Nyckeltalen rör framför allt sånt som kommunen eller regionen har direkt möjlighet att påverka. De gör det också möjligt att enkelt jämföra sig med andra kommuner eller regioner i landet.

På SKR:s webbplats finns stöd för att analysera verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv och för att använda indikatorerna för jämställdhet i styrning och ledning.

Diagram kan göra siffrorna enklare

I den här handledningen ligger fokus på att kommunicera statistiken. Eftersom många har lättare för att ta till sig siffror som presenteras i diagram istället för i tabeller, kommer här några tips på att berätta med diagram.

Hur ska diagrammet användas?

Ta först reda på vad diagrammet ska användas till. Analys av data kan kräva komplexa diagram eller flera diagram som kompletterar varandra. Diagram för att berätta om resultatet av analysen ska däremot vara enkelt och bara visa det viktigaste.

Tänk på att inte göra diagrammet för komplext, kläm inte in för mycket information i samma bild. Att ta fram diagram som stöd för sin analys är en sak, att ta fram diagram för att visa resultatet av analysen är en helt annan sak.

Berätta det viktigaste i rubriken

När vi ser ett diagram i en presentation, är det inte själva diagrammet vi minns bäst, utan rubriken. Därför är det bra att använda rubriken för att lyfta fram det centrala budskapet i diagrammet. Om diagrammet visar att dubbelt så många kommunstyrelseordföranden är män än kvinnor, så skriv det i rubriken. Om diagrammet visar att flickor har bättre meritvärden än pojkar i skolan, så skriv det i rubriken.

Beskrivningen av vad det är för slag diagram ska alltså inte utgöra rubrik. Den kan istället läggas under diagrammet.

Hjälp läsaren att tolka diagrammet

I mer komplexa diagram kan det vara bra att lägga in förklarande text eller använda färg för att markera det viktigaste, t.ex. var den egna kommunen befinner sig om diagrammet visar flera kommuner, eller var två utvecklingskurvor skär varandra.

Skriv alltid ut vad axlarna i diagrammet visar, annars blir det svårt att tolka. Undvik dekorationer som inte behövs för att göra budskapet tydligt (undvik diagram i 3D).

Olika diagram visar olika saker

I ett modernt ordbehandlingsprogram eller beräkningsprogram finns många typer av diagram att välja på. Olika program är bra på att berätta olika saker. I den bifogade sammanställningen kan du se exempel på de olika typer av diagram som nämns nedan.

Exempel på olika typer av diagram (PDF)

Stapeldiagram

Ett stapeldiagram är bra för att jämföra värden för olika grupper inom olika kategorier, t.ex. andelen flickor och pojkar som får högre betyg än det provbetyg de har fått i ämnesproven.

Staplat stapeldiagram

I ett staplat stapeldiagram, visas summan av flera värden för samma kategori, t.ex. antal kvinnor och män som arbetar inom kommuner eller regioner.

Liggande stapeldiagram

Om stapeldiagrammet motsvarar 100 procent av något, kan det också användas för att visa t.ex. hur stor andel av kvinnor och män som arbetar inom olika sektorer: kommun, region, stat, privat. Ett sådant s.k. staplat fraktionsdiagram fungerar ofta bra liggande, särskilt om det är en längre beskrivning till varje stapel.

Ett liggande stapeldiagram är också bra för att visa resultat av en enkät där det finns flera svarsalternativ till varje fråga, t.ex. hur kvinnor och män som brukare i en gruppbostad för LSS uppfattar kommunikationen med personalen.

Cirkeldiagram

Ett cirkeldiagram visar hur stor andel av en helhet som olika kategorier utgör. För att t.ex. visa andel kvinnor och män i kommunfullmäktige, fungerar ett cirkeldiagram bra. Använd helst inte fler än fyra eller fem kategorier i samma cirkeldiagram, då kan det bli svårt att se vad diagrammet visar.

Linjediagram

För att visa hur något har förändrats över tid, t.ex. hur andelen heltidsarbetande i kommunen har ökat, passar ett linjediagram bra. Där kan mätpunkter för flera år bindas samman med ett streck som visar åt vilket håll utvecklingen rör sig.

Ett linjediagram kan också visa hur utvecklingen har sett ut för olika kategorier, genom att binda samma mätpunkter för respektive kategori, t.ex. andelen heltidsarbetande kvinnor och män, eller hur förväntad livslängd har förändrats för kvinnor och män med olika utbildningsbakgrund.

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset