Sverige har alla människor ett personnummer som talar om vilket juridiskt kön just den personen har. Det betyder att all data som är baserad på personregister går att dela upp på kön. Det ger kommuner och regioner möjligheter att kartlägga, analysera och följa upp jämställdheten i sina verksamheter och i befolkningen i stort.
Ett alternativ till registerbaserade data är att samla in data via enkäter. Då går det också att erbjuda ett tredje alternativ, för personer som inte kan eller vill identifiera sig som kvinna eller man. Men då handlar det inte längre om juridiskt kön, utan om könsidentitet, vilket är en känslig personuppgift enligt dataskyddsdirektivet (GDPR).
Om en grupp svarande är för liten kan det också vara svårt att säkerställa uppgiftslämnarens anonymitet. Dessutom är det svårt att dra några slutsatser av ett begränsat underlag.
Könsuppdelad statistik och annan könsidentitet än kvinna eller man
I databasen Kolada finns tusentals nyckeltal för verksamheter i kommuner och regioner. En stor del av dessa är uppdelade på kön (uppdelningen sker inte per default utan kräver att besökaren kryssar i en ruta).
Tillsammans med medlemmarna har SKR gjort ett urval av lokala och regionala nyckeltal för jämställdhetsarbetet, grupperade utifrån de sex jämställdhetspolitiska delmålen. Nyckeltalen rör framför allt sånt som kommunen eller regionen har direkt möjlighet att påverka. De gör det också möjligt att enkelt jämföra sig med andra kommuner eller regioner i landet.
På SKR:s webbplats finns stöd för att analysera verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv och för att använda indikatorerna för jämställdhet i styrning och ledning.
Diagram kan göra siffrorna enklare
I den här handledningen ligger fokus på att kommunicera statistiken. Eftersom många har lättare för att ta till sig siffror som presenteras i diagram istället för i tabeller, kommer här några tips på att berätta med diagram.
Ta först reda på vad diagrammet ska användas till. Analys av data kan kräva komplexa diagram eller flera diagram som kompletterar varandra. Diagram för att berätta om resultatet av analysen ska däremot vara enkelt och bara visa det viktigaste.
Tänk på att inte göra diagrammet för komplext, kläm inte in för mycket information i samma bild. Att ta fram diagram som stöd för sin analys är en sak, att ta fram diagram för att visa resultatet av analysen är en helt annan sak.
Berätta det viktigaste i rubriken
När vi ser ett diagram i en presentation, är det inte själva diagrammet vi minns bäst, utan rubriken. Därför är det bra att använda rubriken för att lyfta fram det centrala budskapet i diagrammet. Om diagrammet visar att dubbelt så många kommunstyrelseordföranden är män än kvinnor, så skriv det i rubriken. Om diagrammet visar att flickor har bättre meritvärden än pojkar i skolan, så skriv det i rubriken.
Beskrivningen av vad det är för slag diagram ska alltså inte utgöra rubrik. Den kan istället läggas under diagrammet.
Hjälp läsaren att tolka diagrammet
I mer komplexa diagram kan det vara bra att lägga in förklarande text eller använda färg för att markera det viktigaste, t.ex. var den egna kommunen befinner sig om diagrammet visar flera kommuner, eller var två utvecklingskurvor skär varandra.
Skriv alltid ut vad axlarna i diagrammet visar, annars blir det svårt att tolka. Undvik dekorationer som inte behövs för att göra budskapet tydligt (undvik diagram i 3D).
Olika diagram visar olika saker
I ett modernt ordbehandlingsprogram eller beräkningsprogram finns många typer av diagram att välja på. Olika program är bra på att berätta olika saker. I den bifogade sammanställningen kan du se exempel på de olika typer av diagram som nämns nedan.
Exempel på olika typer av diagram (PDF) Pdf, 85 kB.
Stapeldiagram
Ett stapeldiagram är bra för att jämföra värden för olika grupper inom olika kategorier, t.ex. andelen flickor och pojkar som får högre betyg än det provbetyg de har fått i ämnesproven.
Staplat stapeldiagram
I ett staplat stapeldiagram, visas summan av flera värden för samma kategori, t.ex. antal kvinnor och män som arbetar inom kommuner eller regioner.
Liggande stapeldiagram
Om stapeldiagrammet motsvarar 100 procent av något, kan det också användas för att visa t.ex. hur stor andel av kvinnor och män som arbetar inom olika sektorer: kommun, region, stat, privat. Ett sådant s.k. staplat fraktionsdiagram fungerar ofta bra liggande, särskilt om det är en längre beskrivning till varje stapel.
Ett liggande stapeldiagram är också bra för att visa resultat av en enkät där det finns flera svarsalternativ till varje fråga, t.ex. hur kvinnor och män som brukare i en gruppbostad för LSS uppfattar kommunikationen med personalen.
Cirkeldiagram
Ett cirkeldiagram visar hur stor andel av en helhet som olika kategorier utgör. För att t.ex. visa andel kvinnor och män i kommunfullmäktige, fungerar ett cirkeldiagram bra. Använd helst inte fler än fyra eller fem kategorier i samma cirkeldiagram, då kan det bli svårt att se vad diagrammet visar.
Linjediagram
För att visa hur något har förändrats över tid, t.ex. hur andelen heltidsarbetande i kommunen har ökat, passar ett linjediagram bra. Där kan mätpunkter för flera år bindas samman med ett streck som visar åt vilket håll utvecklingen rör sig.
Ett linjediagram kan också visa hur utvecklingen har sett ut för olika kategorier, genom att binda samma mätpunkter för respektive kategori, t.ex. andelen heltidsarbetande kvinnor och män, eller hur förväntad livslängd har förändrats för kvinnor och män med olika utbildningsbakgrund.
Birgitta Andersson