Värna arbetstiden
I välfärden pågår många verksamheter dygnet runt under alla dagar på året. Arbetstiden är en av arbetsgivarens viktigaste resurser. Arbetsgivarna behöver förlägga arbetstid på ett hälsosamt sätt och samtidigt eftersträva stabilitet och förutsägbarhet.
Den här strategin innefattar:
- Förlägg arbetstiden hållbart
- Arbetstidsförkortning
Förlägg arbetstiden hållbart
Medarbetarna är välfärdens viktigaste tillgång och en förutsättning för att kunna säkerställa en god välfärd till alla invånare. Arbetstiden är en av arbetsgivarens viktigaste resurser. Hur arbetstiden förläggs påverkar både medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa samt verksamhetens resultat.
Arbetsgivaren ska förebygga ohälsa som har samband med hur man förlägger arbetstiden och säkerställa att medarbetarna får möjlighet att återhämta sig.
I verksamheter som bedrivs dygnet runt där det förekommer rotationsarbete, nattarbete, jour och beredskap är det särskilt viktigt att arbetsgivaren minimerar de risker som hänger samman med hur arbetstiden förläggs. Det har till exempel stor betydelse för medarbetarnas hälsa hur arbetspassen förläggs, att man får sin dygns- och veckovila och hur arbetsuppgifter fördelas. Vid behov av övertidsarbete ska arbetsgivaren eftersträva att sådant arbete fördelas jämnt mellan medarbetarna i syftet att undvika en för hög belastning på enskilda individer.
Arbetsgivaren bör eftersträva att det finns förutsägbarhet i arbetstidsförläggningen och att det finns möjligheter att underlätta för medarbetarna att förena arbetsliv och privatliv. Arbetsgivaren behöver också säkra att förläggningen görs på ett sätt som fungerar för både medarbetarna och verksamheten samt att de skyddsregler som gäller efterlevs.
Hållbara arbetstider – stöd för lärande och dialog på arbetsplatser, Suntarbetsliv
Arbetstidsförkortning påverkar kompetensförsörjning och välfärdsutbud
Frågan om arbetstidsförkortning har blivit allt mer aktuell i debatten. Såväl fackliga organisationer som politiska partier för fram kortare arbetstid som ett sätt att skapa bättre arbetsmiljö för de anställda. Det saknas dock belägg för att kortare arbetstid skulle leda till färre sjukskrivningar och bättre arbetsmiljö. Av de försök som prövats med kortare arbetstid har flera utvärderingar visat att många anställda kan uppleva en förbättrad livskvalitet till följd av mer fritid, samtidigt som många uppger en försämrad arbetsmiljö på grund av högre arbetsintensitet.
En förkortad arbetstid i välfärden riskerar att leda till ökad belastning på befintlig personal. Det hänger samman med den ansträngda situation som redan råder för många yrken i kommuner och regioner – särskilt inom verksamheter som bedrivs dygnet runt. Istället för generella arbetstidsförkortningar behövs ett långsiktigt arbete för ett mer hållbart arbetsliv och förbättrad arbetsmiljö
Effekter av en arbetstidsförkortning
En arbetstidsförkortning skulle få stora effekter på välfärdens kompetensförsörjning. För personer som idag arbetar heltid innebär en arbetstidsförkortning att de får en kortare arbetstid. De som arbetar deltid kan antingen fortsätta arbeta lika många timmar och få en höjd inkomst (eftersom deras sysselsättningsgrad ökar), eller fortsätta arbeta deltid med en kortare arbetstid. Bristen på arbetskraft gör att möjligheterna till ersättningsrekryteringar är väldigt begränsade. En generell arbetstidsförkortning till 35 timmar i välfärden skulle därför kräva antingen att de befintliga medarbetarnas arbetsbelastning ökar genom bland annat mer övertid – eller att välfärdsutbudet måste minska.
Nedan visas ett antal exempel på vad en arbetstidsförkortning till 35 timmar kan få för påverkan på utbudet av äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
- En minskning av äldreomsorgsinsatser motsvarande att all äldreomsorg i Göteborg, Malmö och Jönköping försvinner.
- Ett minskat antal vårdplatser motsvarande att samtliga vårdplatser på Akademiska sjukhuset, Södersjukhuset och Örebro universitetssjukhus försvinner.
- En minskning av antalet fysiska besök i vården med motsvarande hälften av alla besök i Västra Götaland under ett år.
Läs mer om uträkningarna och källor i rapporten Välfärdens kompetensförsörjning.