Publicerad 16 december 2024

Förtroendevaldas arbetsgivaransvar, kompetensförsörjning

Som förtroendevald är kompetensförsörjning en fråga som du kommer behöva bevaka och ta hänsyn till oavsett vilket uppdrag du har. Det behövs många nya medarbetare i kommuner och regioner de kommande tio åren.

Den kraftiga ökningen av äldre under kommande år gör att behoven av anställda ökar, framförallt inom äldreomsorgen men även hälso- och sjukvården. Samtidigt ökar personer i arbetsför ålder relativt lite under kommande tio år vilket leder till en brist på arbetskraft. Det minskade antalet barn och unga i Sverige påverkar också förskolan och grundskolan påtagligt.

Kompetensutmaningen är en strategisk fråga som berör hela kommunen och regionen, alla verksamhetsområden, nämnder och förvaltningar. Nya beslut och förändringar måste genomföras utifrån analyser av tillgången på kompetens och arbetsgivarnas möjligheter att genomföra dem.

Demografin påverkar välfärden

Enligt SCB beräknas antalet personer 85 år och äldre att öka med 60 procent fram till 2033. Allt annat lika leder den kraftiga ökningen av äldre till att antalet anställda inom äldreomsorgen behöver öka med 32 procent mellan 2023-2033. Även inom hälso- och sjukvården ökar behovet av fler anställda till följd av demografin.

Antalet barn och unga i befolkningen beräknas minska fram till 2033 på grund av minskad invandring och ett lågt barnafödande. Det leder till att förskolan och grundskolan påverkas påtagligt. Allt annat lika visar SKR:s personalprognos 2023-2033 att behovet av anställda inom för- och grundskola minskar. Det finns dock fortsatt ett rekryteringsbehov för att täcka upp för en del av pensionsavgångarna som sker under perioden. Det är viktigt att utgå från lokala behov och förutsättningar då SKR:s personalprognos inte tar hänsyn till dagens personalsammansättning och behov av att exempelvis öka andelen behöriga lärare inom för- och grundskolan.

Fokus på befintliga medarbetare och nya arbetssätt

Behoven av personal ökar kraftigt inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården men antalet personer i arbetsför ålder ökar marginellt fram till 2033. Av ökningen av sysselsatta fram till 2033 skulle ungefär hälften behövas inom äldreomsorgen för att möta de ökade behoven. Det är inte möjligt då konkurrensen om arbetskraften på hela arbetsmarknaden är stenhård.

Förutsättningarna att rekrytera varierar dessutom över landet; i sex av tio kommuner minskar antalet personer i arbetsför ålder, men antalet äldre ökar i samtliga kommuner. Även om det finns en potential i att öka arbetskraften, så kommer det inte räcka.

Den största potentialen finns istället i det kommuner och regioner själva kan göra. Genom att ta tillvara och utveckla de befintliga medarbetarna och fortsätta förändra arbetssätten kan behoven av fler anställda minska.

Action plan - kraftsamling för välfärdens kompetensförsörjning

SKR:s beredning för kompetensförsörjning har haft i uppdrag att ta fram en Action plan för välfärdens kompetensförsörjning. Resultatet är en kraftsamling för välfärdens kompetensförsörjning med ett erbjudande om samlat stöd i att hantera kompetensutmaningen. I fokus är tre dellösningar på kompetensutmaningen som vi vet har störst potential att bättre ta tillvara befintliga medarbetares kapacitet och kompetens.

Action plan- kraftsamling för välfärdens kompetensförsörjning

Nio strategier för arbetsgivare

SKR har tagit fram nio strategier som stöd i arbetet med kompetensförsörjning. Kommuner och regioner gör redan mycket inom ramarna för strategierna och det finns en stor potential framåt. Exempelvis visar SKR:s personalprognos 2023-2033 att behovet av anställda i välfärden kan minska påtagligt om deltidsarbetande arbetar tre timmar mer i veckan och pensionsåldern ökar till 66 år fram till 2033.

Nio strategier för kompetensförsörjning

Statens ansvar

Förutom det kommuner och regioner själva kan göra för att möta kompetensutmaningen, behövs en statlig politik som bygger på förståelse för de utmaningar välfärden och hela arbetsmarknaden står inför.

Nya beslut som innebär ambitionshöjningar måste genomföras utifrån analyser av hur de påverkar kompetensförsörjningen och arbetsgivarnas möjligheter att genomföra dem. Statliga initiativ för kompetensförsörjning bör förankras i dialog med arbetsmarknadens parter.

Det behövs generella och långsiktiga statsbidrag till kommuner och regioner som innebär att de kan hitta långsiktiga lösningar på kompetensutmaningen utifrån sina lokala förutsättningar och möjligheter att rekrytera rätt kompetens.

Hela ökningen av personer i arbetsför ålder (20-66 år) under både den senaste och den kommande tioårsperioden utgörs av utrikes födda personer. Inrikes födda personer i arbetsför ålder har minskat sedan 2013. Ökningstakten väntas dock minska framöver på grund av den omlagda migrationspolitiken med bland annat skärpta regler för arbetskraftsinvandring. Samtidigt har det skett en stor ökning av antalet utrikes födda personer som arbetar inom välfärden de senaste åren – särskilt inom äldreomsorgen. Mer än var tredje undersköterska och mer än hälften av vårdbiträdena i kommunerna är utrikes födda. Det är i synnerhet unga utrikes födda män som arbetar som undersköterskor eller vårdbiträden i kommunerna som har ökat kraftigt sedan 2018, och många av de kom till Sverige 2015-2019.

Publikationer

Informationsansvarig

  • Katarina Storm Åsell
    Utredare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.