Fysisk arbetsmiljö

Det finns tydliga regler och mätbara gränsvärden för hur den fysiska arbetsmiljön ska utformas. Här listas föreskrifter som reglerar det mesta i den fysiska arbetsmiljö.

SKR stödjer kommuner och regioner i deras arbete med den fysiska arbetsmiljön. Den fysiska arbetsmiljön handlar om lokaler och arbetsredskap som till exempel skrivbord och stolar, datorer, värme, utrymme, ventilation och buller.

På Suntarbetsliv finns stöd och verktyg för dig som är chef. Suntarbetsliv drivs av de fackliga organisationerna i samverkan med SKR samt Sobona.

Den fysiska arbetsmiljön, Suntarbetsliv

Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter som reglerar det mesta i vår fysiska arbetsmiljö. Arbetsgivaren är skyldig att veta vad som står i föreskrifterna och ansvarar för att reglerna följs.

Föreskrifterna om arbetsplatsens utformning tar bland annat upp krav och råd om ventilation, klimat, omklädning, tvätt- och duschutrymme, inredning och utrustning samt utrymning. Föreskrifterna gäller dock inte arbete i enskilt hem.

Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1), Arbetsmiljöverket

Kontorsmiljön

Många tillbringar den största delen av sin arbetstid inomhus. Det är viktigt att inomhusmiljön inte leder till olycksfall eller arbetssjukdomar. För att skapa en bra arbetsmiljö inomhus finns regler om ljud, ljus, luft, temperatur och lokalers utformning.

Inomhusmiljön, Arbetsmiljöverket

Moderna kontor - Aktivitetsbaserade arbetsplatser

Ventilation och temperatur

För att vi ska kunna må bra på våra arbetsplatser krävs en god luftkvalité, det vill säga lagom temperatur samt ren och frisk luft. Ventilation är en viktig faktor för ett gott arbetsklimat. Arbetsgivaren är ansvarig för att arbetsplatsen har en god luftkvalité.

Ventilationsanläggningar ska kontrolleras regelbundet. Fastighetsägaren har ansvar för att denna obligatoriska ventilationskontroll (OVK) genomförs.

Luft och ventilation, Arbetsmiljöverket

OVK - obligatorisk ventilationskontroll, Boverket

Ljud och buller

Ljud och buller påverkar människor på olika sätt beroende på typ av buller, vilken styrka och vilka frekvenser det innehåller, hur det varierar över tiden och vilken tid på dygnet vi utsätts för ljudet. Det är även av betydelse i vilken situation vi utsätts för det.

Buller kan orsaka stress, koncentrationssvårigheter, minskad prestationsförmåga samt påverka vår fysiska och psykiska hälsa. Tillfälliga eller bestående hörselskador, tinnitus, sömnstörningar, svårigheter att kommunicera med tal och att uppfatta varningssignaler är några ytterligare risker med buller.

Buller, Arbetsmiljöverket

Ljud och akustik, Arbetsmiljöverket

Höga ljudnivåer på förskolor

Kemiska arbetsmiljörisker

Ett viktigt område med en omfattande lagstiftning handlar om kemikalier i arbetsmiljön. Det ställs höga krav på arbetsgivare vad gäller rutiner för kontroll av en verksamhets kemiska riskbild.

Om kemikalier används, är det viktigt att ha tillgång till säkerhetsdatablad som ska innehålla den information som användaren behöver för att kunna hantera produkten på ett säkert och miljömässigt acceptabelt sätt. Vid yrkesmässigt bruk ska säkerhetsdatabladen lämnas till kunden senast vid första leveransen. Bladen ska vara kostnadsfria, skrivna på svenska och daterade. Verksamheten ska även ha en förteckning över de kemikalier som används.

Om arbetsplatsen har en mer omfattande kemikaliehantering så ska en riskbedömning göras på arbetsplatsen. Riskbedömningen utgör grunden för vilken kemisk produkt som ska användas i ett visst sammanhang. Riskbedömningen ska dokumenteras.

Arbetet ska planeras så att exponeringen för farliga ämnen minimeras. För cirka 350 ämnen finns det hygieniska gränsvärden. De som arbetar med farliga ämnen ska få instruktioner om hur de ska arbeta säkert.

Slutanvändare, Kemikalieinspektion

Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19), Arbetsmiljöverket

Medicinska kontroller

Medicinska kontroller kan ingå som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet om man misstänker att något i arbetsmiljön kan orsaka ohälsa. Tjänstbarhetsbedömning innebär att personer, efter att ha genomgått tester, provtagningar och läkarundersökning får ett intyg om att de uppfyller de krav som ställs för aktuell tjänstgöring. Vid vissa typer av arbeten finns det dessutom lagkrav på att arbetsgivaren ska ordna med medicinska kontroller för arbetstagaren.

Det gäller arbeten som medför exponering för:

• bly och kadmium
• fribrosframkallande damm (asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer)
• fysiskt påfrestande arbeten såsom arbete på hög höjd i master och stolpar, rök- och kemdykning samt dykeriarbete
• härdplaster
• vibrationer
• buller
• nattarbete
  

Företagshälsovården är en lämplig instans att vända sig till när det gäller medicinska kontroller.

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), Arbetsmiljöverket

Sanktionsavgifter

Många av Arbetsmiljöverkets regler är förenade med en sanktionsavgift. En sanktionsavgift är en avgift, inte böter som är ett straff man döms till i domstol. Syftet med sanktionsavgifter är att minska antalet överträdelser av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Hur stor avgiften blir varierar och beror dels på vilken överträdelse som har gjorts dels på företagets eller organisationens storlek. De flesta föreskrifter med sanktionsavgifter handlar om överträdelser av den fysiska arbetsmiljön och uppgår till maximalt 1 miljon kronor.

Sanktionsavgifter, Arbetsmiljöverket

Buller i vardagen