Frågor och svar om riskbedömning av arbetsmiljö

Riskbedömning är en specifik metod för att identifiera och hantera risker. Det handlar om hela kedjan det vill säga att undersöka (1), bedöma (2) och även om de åtgärder man planerar och genomför (3 och 4) samt att följa upp att åtgärderna haft effekt (5) för att minska risker för ohälsa och olycksfall.

Arbetsgivaren ska med andra ord gå igenom följande steg:

1. undersöka risker för ohälsa och olycksfall som arbetstidsändringarna medför,
2. bedöma om riskerna för ohälsa och olycksfall är allvarliga,
3. genomföra åtgärder för att minska riskerna,
4. när man inte genomför åtgärder på en gång ska skriftliga handlingsplaner upprättas,
5. följa upp att åtgärderna haft effekt.

Detta ska genomföras i samverkan med berört skyddsombud. Riskbedömningarna ska vara skriftliga. Uppföljning att åtgärderna haft effekt kan ske vid medarbetarsamtal eller vid skyddsronder.

Riskbedömningsmatris

Suntarbetsliv har bland annat tagit fram information om riskbedömning och en riskbedömningsmatris.

Vad är riskbedömning? Suntarbetsliv

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) står att riskbedömning ska genomföras när ändringar i verksamheten planeras. Vid mer omfattande verksamhetsförändringar kan det dock vara problematiskt då planeringen ofta sker med olika scenarier och då skulle ytterligare riskbedömningar behöva genomföras.

I ett regeringsbeslut fastställer man att en riskbedömning inte behöver genomföras tidigare än då det är meningsfullt (regeringsbeslut om införande av digital-TV på SVT (N2004/2482/ARM)). Det innebär att det oftast behövs ett slutgiltigt beslut för att kunna bedöma om nya arbetstider innebär risker för ohälsa och olycksfall.

Sätt en tidplan för riskbedömningen

En riskbedömning sker vid ett tillfälle men arbetsgivare, fack och skyddsombud samverkar genom en hel förändringsprocess. Därför är det lämpligt att man på förhand gör en tidplan där man planerar när, i en förändringsprocess, en riskbedömning ska ske.

Det är inte alltid enkelt att avgöra vad som är en ändring i verksamheten och när arbetsgivaren är skyldig att genomföra en riskbedömning. Arbetsmiljöverket uttrycker att de ändringar som föreskrifterna avser exempelvis är personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten.

Det kan vara viktigt att ha en dialog om vad som behöver riskbedömas med skyddsombuden. Det är visserligen inte skyddsombudet som beslutar om när och hur man ska genomföra en riskbedömning.

Vid vissa mindre ändringar på en arbetsplats kan man på förhand avgöra om det finns risker för ohälsa och olycksfall utan att behöva gå ”omvägen” förbi en riskbedömning. Om arbetsgivare och skyddsombud inte kan konstatera några risker för ohälsa eller olycksfall behövs inte någon riskbedömning genomföras. Det kan ändå ibland finnas skäl att dokumentera att en riskinventering/riskbedömning påbörjats.

Centralt avtal om samverkan och arbetsmiljö

I kommentarerna till det centrala avtalet om samverkan och arbetsmiljö finns en kommentar om riskbedömningar: "Syftet är att förebygga ohälsa och olycksfall genom att undanröja risker, inte att hindra nödvändiga och nyttiga förändringar i verksamheten".

Samverkansavtalet

Det är lämpligt att så långt som möjligt komma överens om de bedömningar som sker så att det inte blir någon sorts dragkamp mellan arbetsgivare och skyddsombud. Samtidigt är det oftast inte så dramatiskt om man ibland gör olika bedömningar. Det är dock arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och samtidigt är arbetsmiljöansvarig. Arbetsgivaren är också ansvarig för budgethållning om det exempelvis finns mycket kostnadskrävande förslag på åtgärder.

Det enkla svaret är nej. Arbetsmiljölagen (AML) är huvudsakligen en kollektiv lagstiftning.

Arbetsanpassning och rehabilitering på individnivå

Vissa individproblem är man inte skyldig att beakta vid riskbedömningar men däremot kan man behöva hantera dessa i form av arbetsanpassning och rehabilitering. Det kan till exempel handla om funktionsvariationer och bakomliggande sjukdomar. Mer information finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning.

Arbetsanpassning (AFS 2020:5), Arbetsmiljöverket

Centralt avtal om samverkan och arbetsmiljö

I kommentarerna till samverkansavtalet, Avtal om samverkan och arbetsmiljö, tydliggörs att individärenden inte ska hanteras i samverkan: Individärenden, till exempel förflyttning, omplacering, uppsägning och avsked, ska inte hanteras i samverkan. Frågor som till exempel rör förändringar i verksamheten och som berör flera individer ska däremot typiskt sett tas upp i samverkan.

Samverkansavtalet

Det står i § 8, andra meningen i Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas.” Formuleringen, ändring i verksamheten, är extra viktig att beakta.

Centralt avtal om samverkan och arbetsmiljö

I kommentarerna till det centrala avtalet om samverkan och arbetsmiljö konstateras att: Syftet med riskbedömningen är att förebygga ohälsa och olycksfall genom att undanröja risker, inte att hindra nödvändiga och nyttiga förändringar i verksamheten.

Samverkansavtalet

Ja, om det nya arbetstidsschemat innebär en ändring i verksamheten så ska arbetsgivaren genomföra en riskbedömning. Tänk på att genomföra riskbedömningen innan de planerade ändringarna genomförs.

Det finns ett rättsfall där regeringen fastställer ett omedelbart förbud mot att genomföra en omorganisation om man inte på förhand gjort en riskbedömning (Arbetsmiljöverkets meddelande (N2001/11628/ARM)).

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Arbetsmiljöverket har en broschyr som handlar om riskbedömning inför ändringar i verksamheten.

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten, Arbetsmiljöverket

När man riskbedömer arbetstider ska fokus vara på att förebygga ohälsa och olycksfall. En risk att tappa sitt fokus kan vara om man tar allt för mycket hänsyn till individuella önskemål. Det kan exempelvis handla om att vissa medarbetare vill ha längre sammanhängande ledighet.

Det är därför viktigt att ta stöd i forskningen. Mot denna bakgrund har parterna tagit fram en sammanställning som tydliggör forskningsläget beträffande arbetstiders påverkan på vår hälsa. Det är viktigt att beakta evidens i forskning när man genomför riskbedömningar av arbetstider.

Arbetstider, hälsa och säkerhet - en uppdatering av aktuell forskning, Stressforskningsinstitutet (PDF) Pdf, 3 MB.

Medicinska kontroller för medarbetare som jobbar natt

Arbetsgivare är skyldiga att anordna medicinska kontroller, när medarbetare i en större omfattning jobbar natt. Här använder arbetsgivaren ofta företagshälsovården som gör en hälsokontroll innan medarbetarna börjar arbeta natt. Detta ska sedan upprepas efter sex år när man är under 50 år och var tredje år för de som är 50 år och uppåt. Nattarbete är när man mer kontinuerligt har arbetstid förlagd mellan 22.00 – 06.00. En medarbetare kan välja att tacka nej till att delta i en medicinsk kontroll. Mer information finns Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller.

Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3), Arbetsmiljöverket