Publicerad: 21 april 2020

Frågor och svar krislägesavtalet

Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för arbetstagare som arbetar vid krisläge.

För att krislägesavtalet ska vara tillämpligt krävs:

  • att ett krisläge konstateras av kommunen eller regionen genom beslut i behörig ordning (särskild delegation), samt
  • att ett särskilt och likalydande beslut om aktivering av detta avtal har fattats av SKR:s och Sobonas styrelser

Alla krislägesavtal

Hur går aktiveringen av krislägesavtalet till? (Uppdaterad: 3 april 2020 )

För att Krislägesavtalet ska kunna användas krävs att en kommun eller region konstaterar att det råder krisläge, samt att ett särskilt beslut om aktivering av avtalet fattas av SKR:s och Sobonas styrelser.

Med krisläge avses en händelse som innebär allvarliga samhällsstörningar och som medför omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen i en kommuns eller regions verksamhet.

Vad är definitionen av ett krisläge enligt krislägesavtalet? (Uppdaterad: 3 april 2020 )

Med krisläge avses en sådan händelse eller händelseförlopp som avviker från det normala, som innebär allvarliga samhällsstörningar, kräver omedelbara insatser av en kommun, ett landsting/region, kommunalförbund eller kommunalt företag eller flera i samverkan, och som medför omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen i den kommunala verksamheten.

Vad krävs för att krislägesavtalet ska kunna aktiveras? (Uppdaterad: 2020-04-03 )

Innan krislägesavtalet kan aktiveras krävs att de möjligheter som finns i befintliga kollektivavtal har uttömts. Exempel på åtgärder som behöver ha vidtagits innan aktivering kan bli aktuellt är:

  • Beordra övertid, förskjuta arbetstiden, beordra jour och beredskap, förflytta arbetstagare eller beordra vikariat. Arbetsgivaren behöver även se över möjligheterna att återkalla beviljad semester.
  • Inventera möjligheterna till bemanningsförstärkning. Det kan röra sig om åtgärder som att erbjuda deltidsanställda att gå upp till heltid, ta in extrapersonal, studenter, tidigare anställda, pensionärer, bemanningspooler med mera.

I vilka verksamheter kan krislägesavtalet aktiveras? (Uppdaterad: 3 april 2020 )

Krislägesavtalet kan aktiveras för hela arbetsgivarens verksamhet eller för en viss del av verksamheten. Avtalet ska tillämpas på de yrkesgrupper/arbetstagare som särskilt anvisas att arbeta för att avvärja krisläget. Avtalet möjliggör också in- och utlåning av personal mellan drabbade kommuner eller regioner, vilket gör att resurser snabbt kan flyttas dit de bäst behövs.

Vilka arbetstider och ersättningar gäller för krislägesavtalet? (Uppdaterad: 3 april 2020 )

Med krislägesavtalet går det att ta ut mer arbetstid under en period, arbetsskyldigheten är vidare och ersättningsnivåerna är högre för medarbetarna. Arbetstidslagen har i avtalet ersatts av bestämmelser i kollektivavtalet som är specialanpassade utifrån krissituationen, vilket bland annat innebär anpassade regler för dygns- och veckovila.

Det ordinarie arbetstidsmåttet höjs till 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod om maximalt 4 veckor. Dessutom kan en särskild nödfallsövertid kan tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.

Enligt krislägesavtalet utgår en krisersättning på 120 procent av ordinarie lön betalas ut för varje arbetad timme. Detta innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Krisersättningen förhöjs till 150 procent av lönen per timme vid uttag av särskild nödfallsövertid.

Vilka omfattas av krislägesavtalet? (Uppdaterad: 3 april 2020 )

Krislägesavtalet omfattar samtliga 1,2 miljoner medarbetare i kommuner och regioner, bland annat personal inom sjukvård, omsorg, skola, infrastruktur och räddningstjänst. För att avtalet ska kunna användas krävs två saker:

  • att en kommun eller region konstaterar att det råder ett krisläge som innebär allvarliga samhällsstörningar och som medför omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen i en kommuns eller regions verksamhet
  • att ett särskilt beslut om aktivering av avtalet fattas av SKR:s och Sobonas styrelser

Om avtalet blir aktiverat i en kommun och en annan kommun eller region ska skicka personal till den behövande kommunen eller regionen, behöver de också fatta beslut och skicka en begäran till SKR? (Uppdaterad: 3 april 2020 )

Nej, det behövs inte. I och med att Krislägesavtalet är aktiverat för en given situation så gäller det för alla SKR:s och Sobonas medlemmar som bistår i situationen under tiden som avtalet är aktivt. Det gäller personal som anvisas att arbeta i det aktuella krisläget. Det gäller alltså inte generellt för medarbetare varken hos den drabbade arbetsgivaren eller andra arbetsgivare inom sektorn.

Varför aktiveras krislägesavtalet bara för intensivvården i Region Stockholm? (Uppdaterad: 3 april 2020 )

Region Stockholms begäran om aktivering av krislägesavtalet gäller deras intensivvård, det är i den verksamheten de har bedömt att det finns en omfattande och avgörande påverkan på personalförsörjningen. SKR och Sobona har beslutat att aktivera krislägesavtalet enligt Region Stockholms begäran.

Hur länge kan krislägesavtalet vara aktiverat? (Uppdaterat: 3 april 2020 )

Det är bedömningen av krisläget som avgör hur länge krislägesavtalet kan vara aktiverat. Avtalet gäller tills dess att berörd kommun/region konstaterar att krisläge inte råder längre samt att SKR och Sobona fattar beslut om att inaktivera avtalet. För inaktivering av avtalet krävs:

  1. att ett beslut om att kriterierna för krisläge enligt avtalets definition inte längre är uppfyllda har fattats av kommunen eller regionen i behörig ordning, samt att ett särskilt och likalydande beslut om inaktivering av detta avtal har fattats av SKR:s och Sobonas styrelser.
  2. I uppenbara fall kan SKR:s styrelse, utöver vad som anges i a), fatta beslut om att inaktivera avtalet, efter hörande av berörda kommuner/regioner och Sobonas styrelse.

För den enskilda medarbetaren gäller krislägesavtalet i maximalt fyra veckor. Därefter kan arbetsgivaren fatta beslut om förlängning och informera arbetstagarorganisationerna som kan begära överläggning.

Vad innebär omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen? (Uppdaterad: 3 april 2020 )

Ur redogörelsetexten för avtalet:

Med omfattande eller avgörande påverkan på personalförsörjningen i den kommunala verksamheten avses att det krävs att arbetsgivare bidrar med personal till andra, krisdrabbade arbetsgivare, i en omfattning som går utöver befintliga samarbeten.

Såväl kommuner, regioner som kommunalförbund har upparbetade rutiner kring samarbete med andra aktörer för att hantera både stora och små situationer. Omfattande insatser som t.ex. stora olyckor eller bränder, eller insatser inom hälso- och sjukvård som kräver att även andra hjälper till hanteras när situationen så kräver.

Normalt hanteras kriser av den ordinarie personalen inom ramen för ordinarie verksamhet. Om ordinarie personal inte räcker till avropas personal från de samarbetspartner som arbetsgivaren har, oftast från angränsande kommuner och regioner.

Krislägesavtalet är inte tillämpligt i dessa avseenden.

För att Krislägesavtalet ska vara tillämpligt krävs att den personal arbetsgivaren har att förfoga över, det vill säga den egna personalen eller inhyrd personal, inte räcker till. Vidare är förutsättningen att den arbetsgivare där krisläge uppstått har uttömt möjligheterna till ytterligare personal via sina vanliga samarbetspartner och konstaterar att de resurser som står till förfogande inte räcker till för att hejda eller förhindra krisläget.

Observera att krislägen kan vara svåra att förutse. Det är inte osannolikt att det kan konstateras redan i ett tidigt skede att krisläget riskerar att övergå till katastrof om inte resurser utöver det vanliga tillskjuts. Det är således inte ett villkor för att krisavtalet ska kunna aktiveras att den arbetsgivare som behöver hjälp först haft kontakt med sina ordinarie samarbetspartner. Det räcker med att det står klart att det inte ens med hjälp av tillgängliga resurser hade krisläget kunnat avhjälpas eller hejdas.

Med kommunal verksamhet avses verksamhet som bedrivs av kommun eller region i förvaltningsform, genom kommunala företag eller i kommunalförbund.

Många av våra läkare har jour i vanliga fall – kan de fortsätta att ha jour när de omfattas av Krislägesavtalet? (Uppdaterad: 8 april 2020 )

Krislägesavtalet är normativt vilket innebär att ändringar och tillägg till avtalet inte är möjliga. Krislägesavtalet innehåller ingen bestämmelse om vare sig jour eller beredskap. Om verksamheten är i behov av arbetstagare som arbetar jour eller beredskap, ska de arbeta på sina ordinarie villkor. Avtalen är inte möjliga att kombinera.

Vi har medarbetare på IVA med olika arbetstidsmått (deltid, enbart/blandad dag/natt osv.). Ska arbetstidsmåttet för den som anvisas att arbeta på Krislägesavtalet ändras till 48 timmar oavsett vad de hade innan? (Uppdaterad: 8 april 2020 )

Krislägesavtalet innebär att arbetstagarens ordinarie arbetstid blir 48 timmar per vecka, i genomsnitt under beräkningsperioden. Därtill finns det möjlighet att beordra särskild nödfallsövertid. Detta gäller oavsett vilket arbetstidsmått arbetstagaren hade innan krislägesavtalet aktiverades.

Det framgår i bilaga att arbetsgivaren kan komma att kräva sjukintyg. Gäller det även om vi har tillfälliga regler om att kravet på sjukintyget tillfälligt är borttaget? (Uppdaterad: 8 april 2020 )

Kravet på sjukintyg gäller fortfarande och används om arbetsgivaren har anledning att tro att arbetstagaren är tjänstbar och kan arbeta. I övrigt gäller naturligtvis de rekommendationer och beslut som fattats gällande läkarintyg och karensavdrag.

Sjuklön finns reglerat i 11 § Bilaga 1. Om den som blir sjuk går på HÖK/AB anställning återgår vederbörande till sin ordinarie anställning vid sjukdom.

Kan arbetsgivaren schemalägga särskild nödfallsövertid? (Uppdaterad: 21 april 2020 )

Enligt Krislägesavtalet gäller inte Arbetstidslagen (ATL). De arbetstidsregler som gäller regleras fullt ut i Krislägesavtalet. Det betyder exempelvis att ATL:s regler om övertid, mertid och jourtid inte gäller. När krisläge råder är det svårt för arbetsgivaren att överblicka behovet av arbetskraft. Det medför att arbetsgivaren kan behöva göra förändringar i arbetstidsförläggningen med mycket kort varsel. Arbetsgivaren anvisar/meddelar löpande när arbete ska utföras. Mot bakgrund av den korta planeringshorisonten gäller inte de vanliga rutinerna/reglerna kring förläggning av arbetstid och schemaläggning. Arbete kan utföras under dygnets alla timmar och veckans alla dagar, även helgdagar. Samma sak gäller vid uttag av särskild nödfallsövertid. Det är arbetsgivaren som avgör om och när särskild nödfallsövertid ska utföras. Innan särskild nödfallsövertid beordras bör arbetsgivaren undersöka om andra åtgärder kan vidtas. Det kan exempelvis handla om att ta in annan arbetstagare som har arbetat färre timmar.

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR inom arbetsrätt och kollektivavtal

Har du en fråga om arbetsrätt och kollektivavtal med anledning av det pågående virusutbrottet? Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Frågor och svar om arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller pandemiutbrott

  • SKR:s rådgivning riktar sig till personal- och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om frågan ställs på uppdrag av någon av dessa anger du det i formuläret.
  • Vi kommer att kontakta dig inom två arbetsdagar. För att underlätta återkoppling ber vi dig ange vilka tider du är tillgänglig via telefon. Om kontakt ej kan etableras kan ärendet komma att avslutas.
  • Vid akuta frågor, vänligen ring SKR:s kontaktcenter på 08-452 70 00.

Ange gärna lagrum eller avtal som ärendet gäller. Beskriv var i processen ni befinner er och vilka eventuella åtgärder som redan vidtagits. Tänk på att inte ange personuppgifter.






Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef
Frågan ställs på uppdrag av personal- eller förhandlingschef


Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!