Planering och dimensionering av gymnasial utbildning

SKR:s bedömning är att samverkansavtalen för komvux bör vara upprättade senast inför våren 2024 och för gymnasieskolan senast hösten 2024.

Bestämmelserna om samverkansavtal och övriga bestämmelser trädde i kraft den 1 juli 2023, men ska tillämpas första gången på utbildning från den 1 januari 2025 i komvux och från den 1 juli samma år i gymnasieskolan. Fram till respektive tidpunkt för tillämpningen gäller nuvarande bestämmelser om samverkansavtal. Av propositionen framgår (i författningskommentarerna) att samverkan mellan kommunerna genom ett avtal eller på annan liknande grund ska ha inletts vid ikraftträdandetidpunkten (den 1 juli 2023).

Enligt SKR:s bedömning innebär det inte att de nya samverkansavtalen behöver vara på plats när bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2023. Det är dock lämpligt att respektive kommun i så nära anslutning som möjligt till ikraftträdandet tillsammans med tänkbara samverkanskommuner har påbörjat samverkan, exempelvis genom att ha tagit fram en plan för samverkan. När i tid kommunerna ingår samverkansavtal kan sedan vara beroende av till exempel förhandlingar mellan berörda kommuner.

Samverkansavtalen bör dock vara klara i så god tid som möjligt inför ansökan till den utbildning som erbjuds i komvux från och med januari 2025 och i gymnasieskolan från den 1 juli 2025. Beträffande komvux behöver huvudmännen även ta med ansökan om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning i beräkningen. Ansökan inför bidragsåret 2025 görs under våren 2024. SKR:s bedömning är därför att samverkansavtalen för komvux bör vara upprättade senast inför våren 2024 och för gymnasieskolan senast hösten 2024.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till lagen (2022:1089) om ändring i skollagen, proposition 2021/22:159, sidorna 140–141 (PDF), Svensk Författningssamling

Redan i dag finns det möjlighet för kommuner att ingå samverkansavtal med andra kommuner men det är inget krav. För komvux del regleras kravet på samverkan idag i förordningen (2016: 937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Det som är nytt är att det kommer att vara krav på att minst tre kommuner samverkar kring planering, dimensionering och erbjudande av gymnasial utbildning. Kravet har förts in i skollagen.

Bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2023 och ska tillämpas på utbildning i komvux från den 1 januari 2025 och i gymnasieskolan från den 1 juli 2025. Det finns dock undantag från denna bestämmelse (se frågan "Finns det undantag när det gäller kravet på primära samverkansavtal?").

2 kap. 2 a §, 15 kap. 30 § andra stycket och 23 kap. 21–23 §§ skollagen, Riksdagen

Ja, det finns undantag från kravet på samverkan med minst två kommuner som utgår från kommunernas geografiska placering. Kravet på samverkan gäller inte Gotlands kommun. Kommunen får ingå sekundära samverkansavtal om erbjudande av utbildning.

När det gäller andra kommuner får en kommun ingå ett primärt samverkansavtal med endast en annan kommun om en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen De båda kommuner som har ingått ett sådant avtal bildar då ett primärt samverkansområde. Det finns inte angivet vad som avses med en ”väsentlig andel”. SKR:s bedömning är att det bör vara en majoritet av eleverna, det vill säga att mer än 50 procent, som får en resväg som mer än två timmar i vardera riktning.

2 kap. 2 a § skollagen, Riksdagen

1 kap. 9 och 10 §§ gymnasieförordningen, Riksdagen

1 kap. 5 och 6 §§ förordningen om vuxenutbildning, Riksdagen

Nej, det finns inget krav på att de primära samverkansområdena ska omfatta både gymnasieskolan och komvux. Det är kommunerna själva som beslutar om de primära samverkansområdena ska vara gemensamma för de båda skolformerna eller inte.

Enligt SKR kan det dock finnas fördelar med att samverkan omfattar både gymnasieskolan och komvux eftersom det medför bättre förutsättningar för kommunerna att få en övergripande bild av det sammantagna gymnasiala utbildningsutbudet. Det ger även bättre möjligheter till samverkan och samutnyttjande av resurser mellan gymnasieskolan och komvux.

För mer information om vad regeringen anser i frågan se:

Proposition 2021/22:159, sidan 59, Regeringen

Det finns inget krav på att det ska finnas ett primärt samverkansavtal för anpassad gymnasieskola eller komvux som särskild utbildning. Kommuner kan dock i enlighet med gällande lagstiftning frivilligt avtala om samverkan om erbjudande av utbildning inom skolformerna. En sådan samverkan kan också ingå i ett primärt samverkansområde med gymnasieskolan och/eller komvux.

18 kap. 27 § och 23 kap. 21–23 §§ skollagen, Riksdagen

Proposition 2021/22:159, sidan 54, Regeringen

Kommunerna inom det primära samverkansområdet bör gemensamt komma överens om vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa. Samverkan om planering och dimensionering kan exempelvis handla om lokalisering av utbildningarna, hur många kommuner som ska erbjuda de vanligaste utbildningarna och var utbildningar med färre platser strategiskt ska placeras. Här kan kommunerna i samverkan ta hänsyn till kunskap om exempelvis pendlingsmöjligheter och lokala arbetsmarknadsbehov. Genom gemensam antagning, där sådan förekommer, kan kommunerna få en bild av vilka utbildningar ungdomar och vuxna efterfrågar. Planering kan också handla om vilka kommuner som har kompetens att genomföra vissa typer av utbildningar, möjligheten att erbjuda yrkesutbildning som lärlingsutbildning eller hur ansvaret för utbildningar som kräver dyr utrustning fördelas.

För att samverkan om planering och dimensionering av utbudet ska gå att utföra på ett effektivt sätt krävs att upptagningsområdet där elever kan resa och söka till utbildningar inte är alltför snävt. Hur många kommuner som behöver samverka för att området ska vara ändamålsenligt kan dock variera beroende på bland annat kommunernas storlek, elevunderlaget och pendlingsmöjligheter.

Proposition 2021/22:159, sidorna 55–57, Regeringen

Nej, ingen av kommunerna inom det primära samverkansområdet har mandat att fatta avgörande beslut för de andra kommunernas räkning. Utgångspunkten bör i stället vara att kommunerna gemensamt kommer överens om bland annat vilka utbildningar som ska erbjudas, antalet platser och om lokalisering av utbildningarna – men att varje kommun inom det primära samverkansområdet fattar sina egna beslut när gäller frågor som direkt rör den egna kommunen, till exempel vid nedläggning av en skola. De beslut som kommunerna kommer överens om bör fattas utifrån konsensus – där en princip kan vara att alla vinner något respektive är beredda att avstå något.

Nej, det ställs inga krav på att ha en gemensam antagningsorganisation för ett primärt samverkansområde. SKR:s bedömning är dock att en gemensam antagning kan fylla en samordnande funktion genom att både ge eleverna en överblick av de utbildningar som erbjuds inom samverkansområdet och underlätta hanteringen av elevernas ansökningar.

En individ som är hemmahörande i en av kommunerna inom det primära samverkansområdet ska, om vederbörande är behörig, kunna tas emot till yrkesutbildningar inom hela det primära samverkansområdet. I detta fall är hemkommunen skyldig att betala för utbildningen Att hemkommunen ska bekosta utbildning i en annan kommun inom det primära samverkansområdet är en skyldighet enligt lag och inget som kan väljas bort eller nekas. Skyldigheten gäller oavsett hur vuxenutbildningen är organiserad (tex. om mottagarkommunen har utbildning på auktorisation). I övrigt gäller nuvarande regler för mottagande, urval och antagning inom komvux.

Vad gäller ansökan som avser utbildning som anordnas av en annan huvudman ska den som vanligt skickas till hemkommunen men skyndsamt sändas vidare till den huvudmannen. När det gäller yrkeskurser eller sammanhållen yrkesutbildning på gymnasial nivå framgår den interkommunala skyldigheten av skollagen, vilket innebär att hemkommunen inte behöver bifoga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Mottagarkommunen beslutar vidare om mottagande och antagning.

20 kap. 16 a och 21–23 §§ skollagen, riksdagen

Bestämmelsen gäller för samtliga kommuner, oavsett om de är huvudmän för gymnasieskola/komvux eller inte. För att kommunerna ska kunna möta kravet på att samverkan ska avse planering, dimensionering och erbjudande av utbildning är det nödvändigt att minst en av kommunerna inom ett primärt samverkansområde bedriver utbildning i egen regi.

2 kap. 2 a och 2 b §§ skollagen, Riksdagen

Beträffande gymnasieskolan ska en kommun erbjuda all utbildning på nationella program samt introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever och som anordnas av någon av kommunerna i det primära samverkansområdet. För introduktionsprogrammen omfattar kravet på gemensamt erbjudande inte utbildning som är utformad för enskild elev (exempelvis individuellt alternativ). Dessa utbildningar kan i stället erbjudas enligt ett sekundärt samverkansavtal.

För komvux del omfattar kravet på samverkan enbart yrkesämnen och sammanhållna yrkesutbildningar i utbildning på gymnasial nivå.

15 kap. 30 a § och 20 kap. 16 a § skollagen, Riksdagen

De nya bestämmelserna innebär inte någon förändring av hemkommunens ansvar att erbjuda ungdomar ett allsidigt urval av nationella program och inriktningar samt de fyra introduktionsprogrammen. Däremot kan kommunens förutsättningar att erbjuda ett allsidigt utbud förstärkas såväl genom kravet på att ingå primärt samverkansavtal, som genom möjligheten att även in de utbildningar som erbjuds av fristående skolor inom det primära samverkansområdet. Hemkommunen har också möjlighet att teckna sekundära samverkansavtal för att bredda utbudet ytterligare.

15 kap. 30 a §, 16 kap. 42 § och 17 kap. 16 § skollagen, Riksdagen

Ersättningen ska beräknas efter mottagarkommunens självkostnad, om man inte har kommit överens om något annat.

Till skillnad från i dag kommer rätten till interkommunal ersättning för elever på nationella program att regleras också mellan kommuner inom samma samverkansområde. Det innebär att ersättningen ska beräknas efter mottagarkommunens självkostnad, om man inte har kommit överens om något annat. Detta kommer att gälla mellan kommuner inom såväl ett primärt som ett sekundärt samverkansområde. För introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever finns det bestämmelser om interkommunal ersättning mellan kommuner inom ett samverkansområde redan i dag.

Utgångspunkten är således att mottagarkommunen inom samverkansområdet får ersättning för sina kostnader för elevens utbildning. Det gäller både för gymnasieskolan och för komvux. Men det finns inget som hindrar att man inom samverkansområdet kommer överens om något annat. Ersättningen kan till exempel regleras i prislistor eller gemensamma prismodeller som gäller mellan kommunerna (som i dag finns i flera samverkansområden). För att öka förutsägbarheten och underlätta planeringen av utbildningarna inom samverkansområdet bedömer SKR att det kan vara en fördel om kommunerna inom samverkansområdet kommer överens om ersättningen mellan sig, och att det regleras i exempelvis en bilaga till samverkansavtalet.

16 kap. 50 och 51 §§, 17 kap. 23 §, 17 kap. 26 § och 20 kap. 21 a § skollagen, Riksdagen

Proposition 2012/22:159, sidorna 68 och 133, Regeringen

Det är hemkommunen som ska stå för kostnaden för elevens utbildning hos en annan kommun inom det primära samverkansområdet. Men kommunerna inom ett primärt samverkansområde kan komma överens om ersättningen. Det kan till exempel handla om ett maxbelopp upp till vilken hemkommunen ska ersätta mottagarkommunen. Överenskommelsen bör föras in i det primära samverkansavtalet.

20 kap. 21 a § skollagen, riksdagen

Kravet på samverkan gäller inte för regioner som huvudmän för gymnasieutbildning. Däremot kan en region frivilligt ingå sekundär samverkan med kommuner.

2 kap. 2 a § och 15 kap. 30 a § skollagen, Riksdagen

Nej, kommunen måste ingå i ett primärt samverkansområde och då upprätta ett samverkansavtal med minst två andra kommuner. Omfattas kommunen av undantaget som innebär att majoriteten av eleverna måste resa mer än fyra timmar per dag räcker det att ingå i ett primärt samverkansområde med bara en annan kommun. Kommunen kan utöver det fortsatt ingå i sekundära samverkansområden med andra kommuner eller med regioner. Notera dock att det inom det primära samverkansområdet behöver ske en dialog om vilka utbildningar som respektive kommun kan erbjuda genom sekundära samverkansavtal, eftersom en sådan kompletterande samverkan inom till exempel en viss utbildning kan försvaga planering, dimensionering och erbjudande av utbildning inom det primära samverkansområdet.

2 a kap. 2 a och 2b §§, 15 kap. 30 a § och 23 kap. 21–23 §§ skollagen, Riksdagen

Proposition 2021/22:159, sidan 64, Regeringen

Ja, eftersom huvudmannen i första hand ska ta emot de behöriga sökande som är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen innebär det att behöriga sökande till såväl primära som sekundära samverkansområden omfattas av förstahandsmottagning. Notera dock att förstahandsmottagningen endast avser den utbildning som erbjuds inom ramen för respektive samverkansavtal.

15 kap. 30 a § och 16 kap. 43 § skollagen, Riksdagen

Utöver kravet att ingå primär samverkan har kommuner också möjlighet att ingå sekundär samverkan. För både primär och sekundär samverkan gäller att eleverna är förstahandsmottagna och att interkommunal ersättning ska utgå i enlighet med skollagen.

Sekundär samverkan kan tillämpas både för utbildning som inte omfattas av kravet på primär samverkan och för utbildning som omfattas av kravet på primär samverkan. Sekundär samverkan kan ingås med alla kommuner inom ett primärt samverkansområde eller bara med en av kommunerna i det primära samverkansområdet.

De utbildningar som inte omfattas av kravet på primär samverkan är introduktionsprogram i gymnasieskolan som är utformade för den enskilda eleven och inom komvux är det övrig utbildning på gymnasial nivå som inte är yrkesinriktad. Sekundär samverkan om dessa utbildningar kan ingås antingen med samma kommuner som ingår i det primära samverkansområde (så att det geografiska området blir detsamma) eller med andra kommuner utanför det primära samverkansområdet.

De utbildningar som omfattas av kravet på primär samverkan är gymnasieskolans nationella program samt grupputformad utbildning på introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion respektive yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå i komvux. I propositionen (prop. 2021/22:159) betonar regeringen att möjligheten att ingå sekundära samverkansavtal om dessa utbildningar i huvudsak syftar till att komplettera den primära samverkan och inte försvaga den. Det kan handla om att sekundär samverkan är motiverad för att kommunen i högre grad ska kunna erbjuda ett utbud som motsvarar ungdomars efterfrågan/vuxnas efterfrågan och behov respektive arbetsmarknadens behov av kompetens. Som exempel nämns sekundär samverkan med en region som huvudman för naturbruksutbildning. Även pendlingsavstånd i gränstrakter mellan olika primära samverkansområden kan i vissa fall motivera att en kommun inom ett primärt samverkansområde ingår ett sekundär avtal med en annan kommun. Exempel på ”vissa fall” är när behovet av platser är begränsat och enbart erbjuds på ett fåtal orter inom det primära samverkansområdet.

SKR bedömer att sekundär samverkan kan få konsekvenser för det gemensamma utbudet inom ett primärt samverkansområde. Det kan därför finnas behov av att det förs en dialog om detta inom det primära samverkansområdet och att det eventuellt även finns en gemensam hållning om vilka utbildningar de primära samverkanskommunerna kan ingå sekundär samverkan med annan kommun/region om. SKR:s bedömning är att inriktningen bör vara att kommunen i huvudsak strävar efter att erbjuda utbildning inom ramen för den primära samverkan.
Sammanfattningsvis bör kommuner som överväger att ingå sekundär samverkan om de utbildningar som omfattas av regleringen om primär samverkan ta ställning till:

1. om det är motiverat för att kunna möta elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, och
2. vilka konsekvenser det får för det gemensamma utbudet inom det primära samverkansområdet.
   

Källa: prop 2021/22:159 s. 63 ff

Ungdomar som är hemmahörande i kommunen eller det primära eller sekundära samverkansområdet ska tas emot i första hand. Men ungdomar kan precis som tidigare fortsatt söka utbildning som hemkommunen inte erbjuder själv eller genom samverkansavtal och då räknas som förstahandsmottagna.

Ungdomen är med andra ord förstahands- eller andrahandmottagen beroende på om utbildningen erbjuds i hemkommunen eller inom samverkansområdet eller inte. Det finns också möjlighet att bli mottagen i första hand i fler situationer (samma regler som i dag).

16 kap. 44 § skollagen, Riksdagen

Den nya principen innebär att arbetsmarknadens behov ska få större betydelse när en huvudman fattar beslut om vilka utbildningar som ska erbjudas och antalet platser på dessa.

För gymnasieskolan innebär den nya principen att såväl ungdomars efterfrågan som arbetsmarknadens behov ska vägas in i beslut om utbud av nationella program och introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktions som anordnas för en grupp elever. För övriga introduktionsprogram gäller inte detta krav. Betydelsen ”ungdomarnas efterfrågan” är densamma som tidigare reglering som anger att ungdomarnas önskemål att läsa en viss gymnasieutbildning ska vara vägledande i beslut om utbud. Det som kan anses som nytt för gymnasieskolan är att det nu tydligt framgår av skollagen att hänsyn även ska tas till ”arbetsmarknadens behov”. Med det avses det bedömda behovet av kompetens på arbetsmarknaden såväl direkt efter avslutad gymnasieutbildning som efter följande högskoleutbildning. Den nya principen ska tillämpas av kommuner, regioner och enskilda huvudmän (för de sistnämnda med utgångspunkt i vilka utbildningar som de har godkännande som huvudman för).

För komvux del innebär den nya regleringen delvis en skärpning i kravet på kommunens anpassning av utbudet av yrkesinriktad utbildning efter vuxnas efterfrågan och behov, där den nuvarande regleringen endast gör gällande att kommunen ska sträva efter att möta efterfrågan och behov av utbildning. Med arbetsmarknadens behov avses hur behovet av kompetens på arbetsmarknaden bedöms se ut efter avslutad utbildning, vilket är ett nytt krav.

Det finns inga riktlinjer för hur avvägningen mellan ungdomars eller vuxnas efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov ska göras. Regeringen hänvisar i propositionen till att praxis över tid kommer att utvisa hur avvägningen kan gå till. Till grund för besluten kan huvudmannen använda de regionala planeringsunderlagen som Skolverket tar fram med hjälp av andra myndigheter och regioner, men huvudmannen kan även använda andra källor till information, till exempel regionala prognoser eller egna undersökningar.

15 kap. 30 b-32 a §§ och 20 kap. 16 a § skollagen, Riksdagen

Propositon 2021/22:159, sidan 40, Regeringen

Denna skrivning gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 januari 2025 för komvux och före 1 juli 2025 för gymnasieskolan. För utbildning som påbörjas därefter gäller den nya bestämmelsen som anger att huvudmannen ska väga in arbetsmarknadens behov såväl som ungdomarnas efterfrågan (gymnasieskolan) respektive vuxnas efterfrågan och behov (yrkesinriktad utbildning i komvux) (se frågan ”Vad innebär den nya principen och hur ska avvägningen mellan ungdomars/vuxnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov göras?”.)

15 kap. 30 och 30 a §§ skollagen, Riksdagen

Övergångsbestämmelserna till lag (SFS 2022:1089) om ändring i skollagen (PDF), Svensk Författningssamling

Skolverkets regionala planeringsunderlag innehåller statistik om utbudet av gymnasial utbildning och arbetsmarknadens behov och ska vara ett stöd för huvudmännen vid planering och dimensionering av utbildning. I planeringsunderlagen finns även bedömningar av länens behov av att dimensionera upp eller ned olika utbildningar och de bedömningarna är tänkta som rekommendationer, det vill säga det finns inget krav på att kommunerna ska följa dem. Däremot kvarstår kravet på kommunerna att planera och dimensionera den gymnasiala utbildningen utifrån elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Skolinspektionen kan komma att följa upp att kravet på samverkan kring planering och dimensionering efterföljs och kan då komma att använda Skolverkets regionala planeringsunderlag som en bedömningsgrund.

Den geografiska avgränsningen i de regionala planeringsunderlagen kommer i huvudsak att följa länens administrativa gränser. Länsgränserna ska dock inte tolkas som normerande för hur kommuner kan bilda primära samverkansområden. Det står kommuner fritt att välja hur de primära samverkansområdena utformas, så länge som kravet på samverkan om minst tre kommuner är uppfyllt (om inte undantagsbestämmelsen är tillämpbar). Ett primärt samverkansområde kan vara ett helt län, delar av ett län eller bestå av kommuner från olika län.

Skolverket kommer att tillhandahålla de regionala planeringsunderlagen den 31 oktober i år (2023). Skolverket kommer därefter att bjuda in kommuner, enskilda huvudmän och regioner till länsvisa träffar (Forum planering och dimensionering), bland annat i syfte att implementera planeringsunderlagen.

Regionerna har inom ramen för sitt regionala utvecklingsansvar fått ett förtydligat uppdrag att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet. Regionerna ska tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom offentlig och privat sektor på kort och lång sikt. Som en del i detta arbete bistår regionerna Skolverket med underlag om det regionala kompetensbehovet. Skolverket har behov av regionernas kunskaper om bland annat inom-regionala skillnader och förändringar på arbetsmarknaden.

5 § lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar, Riksdagen

Det tillkommer inga nya bestämmelser i förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning, däremot flyttas vissa bestämmelser från förordningen till skollagen, som till exempel kravet på apl. Däremot sker förändringar i Skolverkets fördelningsmodell vilket innebär att statsbidraget kommer att fördelas utifrån lite andra principer än tidigare. Förändringen sker med start bidragsåret 2025.

Skolverket har tagit fram information om villkoren för statsbidraget:

Statsbidrag för regionalt yrkesvux 2025, Skolverket

Gymnasieskolans huvudmän ska i sin information om erbjudande av nationella program samt programinriktat val och yrkesintroduktion utformade för en grupp elever tydligt ange utbildningens inriktning. För de nationella programmen ska det framgå vilka nationella program som erbjuds och vilka inriktningar som finns på respektive program. För programinriktat val ska det framgå vilka nationella program som utbildningarna är inriktade mot, medan motsvarande information om yrkesintroduktion ska ange aktuella yrkesområden.

Informationen ska också innehålla uppgifter om vad de olika utbildningarna kan leda till i form av etablering på arbetsmarknaden och övergång till vidare studier. Av propositionen framgår att statistik och annan relevant information som finns hos statliga myndigheter ska kunna användas och förmedlas av huvudmännen för detta ändamål samt att regeringen avser att ge Skolverket ett uppdrag i frågan (Skolverket har ännu inte fått ett sådant uppdrag). Informationen ska anpassas efter målgruppen ungdomar som står inför valet av gymnasieutbildning, samt även vårdnadshavare. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. SKR bedömer att huvudmannens information om utbildningarna behöver finnas på plats senast hösten 2024 så att ungdomar som ska söka utbildning till läsåret 2025/26 har god tid på sig att ta del av informationen.

15 kap. 8 a § skollagen, Riksdagen

Proposition 2021/22:159, sidan 77, Regeringen

Ja, kommunerna får sammanlagt 170 miljoner per år under åren 2023–2026 för implementeringsinsatser. Medlen tillförs anslaget för kommunalekonomisk utjämning (generellt statsbidrag) och behöver därför inte sökas. Medlen tilldelas utifrån hur många invånare som finns i kommunen. 170 miljoner kronor motsvarar 21,34 kronor per invånare.

Så mycket får kommunerna i generella statsbidrag för olika reformer

Folkmängdssiffror som underlag för budgetplanering

Ja, regionerna och Gotlands kommun tilldelas permanent 21 miljoner kronor årligen (från 2021). Medlen ska användas till att finansiera regionernas kompetensförsörjningsuppdrag och att regionernas kunskaper om länets kompetensbehov ska bidra till Skolverkets arbete med de regionala planeringsunderlagen.

Så mycket får regionerna i generella statsbidrag för olika reformer

Nej, ni behöver inte ha en gemensam prislista inom samverkansområdet men det kan vara en fördel att ni i ert samverkansavtal anger hur ni tänker ersätta varandra (interkommunal ersättning).

Från den 1 juli i år har det förtydligats i skollagen att interkommunal ersättning även gäller inom ett samverkansområde från och med den 1 juli 2025 (16 kap. 50 §). När det gäller interkommunal ersättning vid förstahandsmottagning (som gäller inom både ett primärt och sekundärt samverkansområde) ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat (16 kap. 51 §).

Skollagen, Riksdagen

Nej, det finns inget krav på att enskilda huvudmän ska samverka eller ingå i ett primärt samverkansområde. Enligt SKR kan det dock vara en fördel om också huvudmännen för fristående skolor omfattas av samarbetet inom ett primärt samverkansområde, bland annat för att kunna erbjuda eleverna inom samverkansområdet ett allsidigt utbildningsutbud. De regionala planeringsunderlagen kan exempelvis utgöra en gemensam referens för samarbete mellan kommunala och enskilda huvudmän inom ett samverkansområde.

2 kap. 2 a § skollagen, Riksdagen

Proposition 2021/22:159, sidan 62, Regeringen

Ja, nya bestämmelser kommer att införas för godkännande av nyetablerade fristående gymnasieskolor som innebär att utbildningen ska bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov. Bestämmelserna träder ikraft från den 1 juli 2023.

2 kap. 5 § fjärde stycket skollagen, Riksdagen