Publicerad 19 oktober 2021

Skyddat boende för våldsutsatta

Skyddat boende är ofta ett viktigt första steg för våldsutsatta kvinnor och barn att komma bort från sin förövare. Samtidig råder oklarhet kring finansiering, kvalitet och upphandling av skyddat boende. SKR har tagit fram frågor och svar som stöd till kommuner.

Förslag om reglering av skyddat boende från 2023

I budgetpropositionen för 2022 aviserade regeringen att skyddat boende ska regleras och bli en placeringsform som omfattas av tillståndsplikt och kvalitetskrav. Regeringen ska lämna förslag under 2022 och reformen väntas träda i kraft 2023. SKR är positiv till reglering eftersom det säkrar kvaliteten och motverkar oseriösa aktörer.

SKR anser däremot att förslaget till finansiering är undermåligt. Enligt SKR:s beräkningar skulle det kosta kommunerna drygt 4 miljarder kronor att införa den nya regleringen. Regeringen föreslår 30 miljoner för 2022 och 345 miljoner 2023. Det är inte ens tio procent av SKR:s beräkningar. Det är också oklart hur mycket av medlen som är avsatta för kommuner och hur mycket som avser andra myndigheter.

Regeringens budgetförslag om reglering av skyddat boende

SKR:s yttrande: Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende DS 2020:16

Viktig att värna kvinnojourerna

De ideella kvinnojourerna har länge drivit skyddade boenden och har lång erfarenhet av stöd till våldsutsatta. Det är viktigt att deras kompetens värnas. SKR vill därför se att kvinnojourernas skyddade boenden undantas från offentlig upphandling. SKR vill att kommuner ska kunna ingå direkta avtal med kvinnojourer om skyddat boende, där jourerna är utförare av socialtjänst.

SKR:s positionspapper om kvinnofrid

Frågor och svar om skyddat boende

​Ansvar och kvalitetskrav

  • Vilken skyldighet har kommunen att erbjuda skyddat boende?

    I dagsläget finns ingen lagreglerad skyldighet för kommunerna att erbjuda skyddat boende. I Socialtjänstlagen, SoL anges endast HVB, stödboende, familjehem och jourhem för personer som behöver vårdas eller bo i annat hem än det egna. Några andra placeringsformer finns inte. Skyddat boende ges istället som bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL.

    År 2007 tydliggjordes kommunens ansvar för stöd till brottsoffer i socialtjänstlagen, samt att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld särskilt ska beaktas (5 kap. 11 § SoL). 2013 skärptes socialtjänstlagen ytterligare i syfte att stärka barnens rätt till stöd och hjälp. År 2014 publicerades Socialstyrelsens handbok samt föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Förskriften anger att socialnämnden ska erbjuda lämpligt tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd.

  • Vilka kvalitetskrav gäller för skyddade boenden?

    Eftersom det idag inte finns en placeringsform som heter ”skyddat boende”, saknas juridisk definition. Däremot finns viss vägledning från Socialstyrelsen, som dock inte är juridiskt bindande.

    I Socialstyrelsens termbank beskrivs skyddat boende som ”ett boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser”.

    I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer, står att:

    • socialnämnden ska erbjuda stöd och hjälp i form av lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i utredning och riskbedömning
    • ett skyddat boende bör ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att erbjuda skydd mot hot, våld och andra övergrepp
    • boendet bör vara lämpligt för eventuellt medföljande barn, oavsett ålder och kön,
    • om det skyddade boende tar emot barn, bör det i boendet finnas personal med kunskaper om barns behov.

    Det är bara den första punkten som är föreskrift, de övriga är allmänna råd.

    Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

    I Socialstyrelsens kartläggningar över skyddade boenden lyfts ett antal kvalitetsindikatorer. Dessa är inte lagkrav, men kan fungera som viss vägledning. Indikatorerna är uppdelade i fem områden:

    • trygghet
    • säkerhet och rättssäkerhet
    • tillgänglighet
    • självbestämmande och integritet
    • kunskapsbaserad verksamhet
    • helhetssyn och samordning

    Socialstyrelsens Kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2020

  • Måste skyddade boenden vara hemliga?

    Nej, skyddade boenden måste inte vara hemliga, om man med hemlig menar att boendet finns på hemlig adress. Men den vanligaste skyddsanordningen som anges i Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden från 2020 är hemlig adress, följt av säkerhetsdörr och överfallslarm. Det finns dock flertalet skyddade boenden som använder öppenheten som ett av skyddsstrategierna, och ser grannar och allmänhet som en del i skyddet av boendet.

    Socialstyrelsens Kartläggning av skyddade boenden i Sverige 2020

  • Vem ansvarar för skyddat boende för våldsutsatta asylsökande?

    Rättsläget är oklart när det gäller vilken aktör som är ansvarig för olika sociala insatser till asylsökande. Socialnämnden behöver därför kontakta Migrationsverket för att hitta en lösning i varje enskilt fall när en asylsökande söker skyddat boende.

    Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av asylsökande samt ansvarar för logi, dagersättning och särskilt bidrag enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA). SKR tolkar regelverket som att Migrationsverket ansvarar för att erbjuda anpassat boende utifrån den asylsökandes behov, vilket även inbegriper skyddat boende. Migrationsverket delar inte SKR:s uppfattning, utan anser att skyddat boende till asylsökande är socialnämndens ansvar.

    Asylsökande barn som är i skolpliktig ålder har rätt till skolgång och yngre barn har rätt till förskola. För barn som upplevt våld kan förskola och skola vara en viktig del i barnets liv. Därför är det viktigt att dessa rättigheter tillgodoses även om barnet och den våldsutsatta föräldern befinner sig på skyddat boende.

    Våldsutsatta asylsökande kan ha behov av andra insatser än boende. Dessa insatser, till exempel samtalsstöd, ryms inte i Migrationsverkets ansvar för logi enligt LMA. Däremot kan Migrationsverket bevilja särskilt bidrag (ekonomisk ersättning) för angelägna behov eller tjänster. Men rättsläget är oklart om insatser utanför boendet inryms i Migrationsverkets ansvar för särskilt bidrag eller om de omfattas av kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen.

    SKR anser att det är angeläget att lagstiftningen förtydligas så att det står klart vilken aktör som bär ansvar för skyddat boende och andra insatser till asylsökande. Om kommunen ska ha ansvar för sådana insatser behöver det finnas en möjlighet att söka statlig ersättning för kostnaderna. Någon sådan möjlighet finns inte i regelverk.

Upphandling och IOP

  • Måste skyddat boende upphandlas – vilka regler gäller?

    Enligt Upphandlingsmyndighetens vägledning för skyddat boende måste en bedömning göras i varje enskilt fall. Men enligt myndigheten är skyddat boende typiskt sett en ekonomisk tjänst som omfattas av lagen om offentlig upphandling, LOU.

    Det finns en dom från Högsta förvaltningsdomstolen som talar i samma riktning. Samtidigt finns det en senare dom från EFTA-domstolen som talar i motsatt riktning. Synsättet att så kallade icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse är undantagna från upphandlingsregleringen har inte fått genomslag i Sverige.

    Från den 1 februari 2022 gäller en direktupphandlingsgräns, dvs. då en kommun kan ingå avtal om skyddat boende enligt LOU utan föregående annonsering, om 7,7 miljoner kronor.

    Upphandlingsmyndighetens vägledning – ska skyddat boende upphandlas?

    Det är viktigt att medarbetare med kompetens om våld medverkar vid en upphandlingsprocess, eftersom det inte ännu inte finns några reglerade kvalitetskriterier för skyddade boenden. Det är också bra att processen sker i dialog med lokala kvinnojourer, och tar utgångspunkt i gemensamma intressen och behov.

  • Kan kommunen sekretessbelägga uppgifter vid upphandling?

    I dag saknas lagstöd för att i avtal sekretessbelägga uppgifter om adresser till skyddade boenden, så länge uppgiften inte finn i en enskild persons ärende. Det går alltså inte att sekretessbelägga samtliga uppgifter om skyddade boenden i kommunen med stöd av 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL.

    I promemorian Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende – förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång (DS 2020:16) föreslås en ny sekretessbestämmelse till skydd för uppgift om adress till skyddade boenden. SKR är positiv till förslaget eftersom upphandling av skyddat boende måste kunna genomföras på ett säkert sätt. Förslaget är ännu inte beslutat.

    SKR:s yttrande: Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende DS 2020:16

  • Kan kommunen ingå IOP med kvinnojourer om skyddat boende?

    Idéburet offentlig partnerskap, IOP, kan avtalas med kvinno- och tjejjourer för viss verksamhet. IOP-avtal ska vara ömsesidiga och kan träffas mellan kommun och en fristående idéburen organisation och ska inte i detalj reglera hur en verksamhet ska utföras. En juridisk bedömning måste göras i varje enskilt fall.

    Flera utredningar har under de senaste åren berört IOP, dock utan skarpa lagförslag som möjliggör finansiering av skyddat boende. Snarare pekar utredningarna på att samverkansmodeller som IOP ligger i gränszonen mellan upphandling och verksamhetsbidrag. Därför anser SKR att möjligheten att använda IOP för skyddat boende behöver utredas och klargöras.

    Upphandlingsmyndighetens vägledning om IOP

Barn och skyddat boende

  • Ska barn ha eget beslut om insats när de följer med till skyddat boende?

    Med dagens lagstiftning är det svårt att ge barn egna beslut om bistånd i form av skyddat boende, eftersom det kräver samtycke från båda vårdnadshavare. Om den ena vårdnadshavaren är den som utövar våldet, är chansen ofta liten att denne ger samtycke. Våldsutövaren behöver också gå med på att samtycka till insatsen utan att få veta vart den ska utföras.

    Om det inte går att få samtycke från våldsutövaren, kan den våldsutsatta försöka få ensam vårdnad genom interimistiskt beslut i domstol. Om det skyddade boendet är ett HVB kan då ett alternativ vara att placera barnet där med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Men då krävs att förutsättningarna för LVU är uppfyllda.

    Dessa svårigheter medför att barn i regel ses som medföljande till föräldern. Även om barnet inte får ett eget beslut om insats, ska barnet utredas i enlighet med 11 kap. 1 § SoL. En riskbedömning för barnet ska genomföras.

  • Vad gäller för barns skolgång under tiden på skyddat boende?

    Barnens rätt till utbildning i förskolan och skolan regleras i flera bestämmelser. Barn som är bosatta Sverige ska erbjudas förskola (8 kap. 3 § skollagen). För de obligatoriska skolformernas del innebär det att barn som omfattas av skolplikt har rätt till kostnadsfri utbildning. Det finns också barn som inte omfattas av skolplikten, men som ändå har rätt till utbildning. (7 kap. 2 och 3 §§ skollagen). Det är hemkommunen som ansvarar för att skolpliktiga barn som inte går i skolan på annat sätt får utbildning (7 kap. 21 §). Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till utbildning (3 kap. 2 § andra stycket).

    Det är den som har vårdnaden om barnet som ska se till att barnet fullgör skolplikten (7 kap. 20 §skollagen). När barnet befinner sig på skyddat boende med en våldsutsatt vårdnadshavare blir denna regel problematisk, eftersom barnets vistelseplats inte får röjas för den våldsutövande vårdnadshavaren av säkerhetsskäl. Därför behöver förskolor och skolor känna till och ha rutiner för till exempel uppgifter om folkbokföring, sekretess och hantering av barnets placering i skola.

    Enligt 2021 års Öppna jämförelser har endast 24 procent av kommunerna en aktuell skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare ska säkra skolgången för barn som är på skyddat boende.

    För barn som upplevt våld kan förskola och skola normalisera vardagen. Därför är det viktigt att barnets skolgång innehåller så få avbrott och skolbyten som möjligt, samtidigt som barnets och den våldsutsattas säkerhet måste sättas i centrum.

    SKR ser gärna att barns rätt till skolgång förtydligas i och med en eventuell reglering av skyddat boende, speciellt i de fall där barnet vistas i skyddat boende i en annan kommun än sin hemkommun.

    SKR:s yttrande: Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (DS 2020:16)

    SKR:s yttrande: Ett fönster av möjligheter SOU 2017:112

  • Hur kan kommunen hindra att uppgifter röjs i samband med barnens skolgång?

    När barn på skyddat boende går i skola eller förskola är det viktigt att skydda uppgifter så att våldsutövaren inte får kännedom om var barnet eller den våldsutsatta föräldern befinner sig.

    Det finns tre nivåer av skyddad identitet som enskilda kan ansöka om hos Skatteverket: skyddad folkbokföring, sekretessmarkering och fingerade personuppgifter. Det är viktigt att socialtjänsten, skolan och förskolan känner till vad som gäller för dessa. Hos Skolverket finns också stöd för skolans arbete med barn som har skyddad identitet.

    Skyddade personuppgifter, Skatteverket

    Barn och elever med skyddat identitet, Skolverket

    Huvudregeln är att hemkommunen är den kommun som eleven är folkbokförd i. Men om eleven har skyddad folkbokföring avses istället med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller för tillfället uppehåller sig i (29 kap 6 § skollagen). Eftersom det är hemkommunen som ska stå för elevens utbildning ska det inte heller skickas interkommunala fakturor till den tidigare hemkommunen. Att skicka fakturor eller andra uppgifter mellan kommunerna riskerar dessutom att avslöja var familjen med skyddade personuppgifter bor.

  • Vad gäller för sekretess när barn och förälder saknar skyddade personuppgifter?

    Om barnet och den våldsutsatta föräldern inte hunnit få skyddade personuppgifter än, eller har fått avslag på ansökan, är det viktigt att vara försiktig om någon begär ut uppgifter. I dessa fall kan uppgifterna eventuellt skyddas med stöd av offentlighets- och sekretesslagen (OSL). I 21 kap. 3 § finns bestämmelser om att uppgifter som adress och telefonnummer inte får lämnas ut om den enskilda riskerar utsättas för hot, våld eller lida annat allvarligt men.

    Om barnet har en placering enligt LVU finns möjlighet att sekretessbelägga uppgifter med hjälp av 14 § andra stycket punkt 2 LVU.

    Det finns även sekretessbestämmelser för olika utbildningsverksamheter som kan bli tillämpliga. För förskolans del finns det en bestämmelse om sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden (23 kap. 1 § OSL). För förskoleklassen och de obligatoriska skolformernas del finns det en bestämmelse om sekretess för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden (23 kap. 2 § tredje stycket OSL).

Övrigt

  • Kan kommunen flytta på våldsutövaren istället?

    En delvis utforskad möjlighet är att flytta våldsutövaren, så att den våldsutsatta och barnen kan stanna kvar i hemmet. I utredningen att bryta ett våldsamt beteende (SOU 2018:37) framgår att 19 kommuner/stadsdelar erbjuder särskilt boende för våldsutövare. Några kommuner anger att det sker under särskilda villkor, till exempel att våldsutövaren genomgår behandling. Endast ett boende hade dock högre beläggningsgrad än 25 procent.

    Flera kommuner lyfter barnperspektivet som en av de stora vinsterna. Samtidigt kan det vara svårt att säkerställa de våldsutsattas skydd, och det krävs ett omfattande arbete för att våga låta den våldsutsatta familjen bo kvar på en för förövaren känd adress.

    Att bryta ett våldsamt beteende SOU 2018:37

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Jenny Norén
    Projektledare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset