Stadigvarande boende, våldsutsatta

Socialnämnden har ett generellt ansvar för brottsoffer, och ska särskilt beakta kvinnor och barn som utsatts för våld eller andra övergrepp (5 kap. 11§ andra stycket SoL). I socialtjänstlagen finns inga bestämmelser som ger bostadslösa en allmän rätt att få en bostad av socialtjänsten. Däremot bör socialtjänsten erbjuda våldsutsatta personer stöd och hjälp att ordna stadigvarande boende (se allmänna råd till 7 kap. 1 § SOSFS 2014:4). Boendet kan antingen vara i hemkommunen eller i en annan kommun beroende på situation.

Socialnämnden har ett särskilt ansvar för ekonomiskt bistånd till målgruppen. I Socialstyrelsens handbok Våld (s. 108) finns vägledning om bedömningsgrunder för ekonomiskt bistånd och kostnader i samband med byte till dyrare bostad.

Socialstyrelsens handbok om våld (PDF)

Ibland är säkerhetsläget sådant att den våldsutsatta behöver byta boendekommun. Dessa ärenden är ofta komplexa och tidskrävande. Därför har allt fler kommuner en strukturerad samverkan kring boende för våldsutsatta. Ofta finns en överenskommelse eller ett färdigt avtal mellan de involverade socialnämnderna, där det på förhand är tydliggjort vad den gamla och den nya bosättningskommunen åtar sig. Ett exempel på samverkan finns i Karlstad som har avtal med så kallade ”vänkommuner”.

Exempel från Karlstad: Samverkan säkrar permanent boende för våldsutsatta

Samverkan kan ske på lokal, regional och nationell nivå. De regionala samverkansinitiativen är ofta knutna till länsstyrelsernas sakkunniga i kvinnofridsfrågor. Även utvecklingsledare för kvinnofrid inom RSS (regionala samverkans- och stödstrukturer) kan ha kännedom om regionala och lokala initiativ.

Regionala samverkans- och stödstrukturer RSS

I socialtjänstlagen finns en paragraf som syftar till att underlätta rörligheten för våldsutsatta som önskar flytta till en annan kommun på eget initiativ, men som inte kan göra det utan fortsatta insatser från socialtjänsten. I det fallet kan den utsatta ansöka om insatser enligt 2 a kap. 8 § (2) SoL. I efterföljande paragraf tydliggörs att ansökan ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen, och att den nya kommunen inte ska ta hänsyn till om sökandens behov redan är tillgodosedda i bosättningskommunen. Praxis och utfall av ansökningar enligt paragrafen varierar och är till stor del outforskade.

Allmännyttan har ingen skyldighet att tillhandahålla förtur för våldsutsatta, men det finns heller inga juridiska hinder som försvårar. Ett exempel är det kommunala bostadsbolaget ÖBO i Örebro, som ser stöd till våldsutsatta som en del av bolagets sociala uppdrag, och som tagit fram nya förturskriterier för att bättre hjälpa målgruppen.

Exempel från Örebro: Förtur i allmännyttan förenklar för våldsutsatta

Boverkets bostadsmarknadsenkät från 2022 visar att två tredjedelar av landets kommuner (187 stycken) samverkar med andra kommuner när det gäller personer som utsatts för våld av närstående och som behöver flytta till en annan kommun på grund av hotbilden. Det vanligaste är att samverkan sker inom det egna länet. Under 2021 gav 49 kommuner förtur till bostad till kvinnor som utsatts för våld av närstående, 32 gav förtur till personer i behov av skyddat boende, 30 angav båda svarsalternativen.

De bostadsbolag som ger förtur till förstahandskontrakt till våldsutsatta kvinnor ställer ofta ett antal krav. Det är vanligt med krav på intyg från socialtjänst samt krav kring ekonomi och tidigare bosättning i kommunen. Därför fungerar dagens system för förturer framförallt för de våldsutsatta som kan bo kvar i sin hemkommun.

En delvis utforskad möjlighet är att flytta våldsutövaren, så att den våldsutsatta och barnen kan stanna kvar i hemmet. Det finns ingen laglig möjlighet att tvinga en våldsutövare att flytta till en annan bostad, det måste ske på frivillig väg.

I utredningen Att bryta ett våldsamt beteende (SOU 2018:37) framgår att 19 kommuner/stadsdelar erbjuder tillfälligt boende för våldsutövare. Några kommuner anger att det sker under särskilda villkor, till exempel att våldsutövaren genomgår behandling. Endast ett boende hade dock högre beläggningsgrad än 25 procent. Det förekommer även att våldsutövaren kan beviljas förtur till ett förstahandskontrakt.

Flera kommuner lyfter barnperspektivet som en av de stora vinsterna. Samtidigt kan det vara svårt att säkerställa de våldsutsattas skydd, och det krävs ett omfattande arbete för att våga låta den våldsutsatta familjen bo kvar på en för förövaren känd adress.

Utredning: Att bryta ett våldsamt beteende (SOU 2018:37)

Jönköping är en kommun som arbetar med flytt av våldsutövare, så att den våldsutsatta och barnen kan stanna kvar i den gemensamma bostaden.

Jönköping motiverar våldsutövare att flytta, lärande exempel NCK

Ofta är det en lång process för en utsatt att lämna en våldsutövande partner. Forskning och erfarenhet visar att det är vanligt att kvinnan försöker lämna mannen 3–8 gånger innan hon till slut lämnar. Svårigheten att hitta en bostad är en av de faktorer som hindrar. Forskning visar att våldsutsatta kvinnor löper stor risk att bli bostadslösa och att de i allmänhet en sårbar position på bostadsmarknaden. När det gäller kvinnor som befinner sig i akut hemlöshet har en tredjedel hamnat i denna situation till följd av våld i nära relation.

Allt fler kommuner uppger att antalet som är hemlösa på grund av våldsutsatthet har ökat under senaste åren. Forskning visar att socialtjänsten brukar kunna lösa det akuta boendebehovet (ofta i form av skyddat boende), men att det är mycket svårare att tillgodose det långsiktiga behovet av boende.

Att den våldsutsatta återvänder till skyddat boende eller till andra tillfälliga lösningar som vandrarhem eller hotell är inte ovanligt. Orsakerna är flera, men den generella bostadsbristen lyfts fram som starkt bidragande.

Källor

Regeringsuppdrag Socialstyrelsen: ta fram analys och förslag på åtgärder för att motverka och förebygga hemlöshet

Rapport SKR: Det boendesociala arbetet i förändring (PDF)

Statlig utredning: Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)

Utredningen En socialt hållbar bostadsförsörjning presenterade sitt betänkande (SOU 2022:14) i mars 2022. Utredningens förslag om hyresgarantier för barnfamiljer, kan få betydelse för våldsutsatta. Utredningen vill även möjliggöra fler förturer inom kommunal bostadsförmedling.

Betänkande Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14)

Socialstyrelsen har analyserat och lämnat förslag hur socialtjänsten kan förebygga och motverka hemlöshet. Bland förslagen som rör våldsutsatta märks ökad kunskap hos personal, översyn av förtursregler, användning av sociala kontrakt, ökad samverkan mellan kommuner samt individbaserad systematiskt uppföljning av placeringar på skyddat boende.

Rapport Förebygga och motverka hemlöshet, Socialstyrelsen

Länsstyrelserna har kartlagt kommuners insatser för att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende efter vistelse i skyddat boende. Rapporten visar att kommunerna arbetar med olika insatser (som sociala kontrakt, förturer och stöd att söka bostad) men att bostadsbristen påverkar möjligheterna att ge stöd. Rapporten visar också att kommuner efterfrågar mer stöd för regional och nationell samverkan kring stadigvarande boende. Fler kommuner vill också utveckla insatser så att våldsutövaren flyttar och den utsatta kan bo kvar.

Stadigvarande boende – kartläggning av kommuners insatser till våldsutsatta, länsstyrelsen