Planering av aktiviteter och boende för äldre med intellektuell funktionsnedsättning

Andelen äldre med intellektuell funktionsnedsättning (IF) växer. Hur kan kommunerna på bästa sätt planera för att möta det ökande antalet äldre med IF?

Antalet äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och autism har ökat och kommer att fortsätta öka de kommande tio åren. Om tio år kommer nästan hälften av de som bor på grupp- och servicebostäder i Sverige i dag vara äldre än 55 år och 30 procent kommer att vara äldre än 65 år.
Personerna i målgruppen lever längre nu än för 30 år sedan men åldras, fram för allt personer med Downs syndrom, snabbare än andra. Detta gör att stödet redan från medelåldern behöver anpassas till åldrandets sjukdomar hos dessa personer. Detta gäller både sysselsättning/aktiviteter och boende.

Checklista – rätt boende för äldre personer med IF

SKR har tagit fram en checklista som stöd för att kommunerna på bästa sätt ska kunna möte behovet av rätt boende för en åldrande målgrupp inom LSS.

• Kartlägg hur åldersfördelningen ser ut i er kommun, generellt och i de olika boendena
• Involvera politik och tjänstepersonerna i planeringen
• För dialog med myndighet och utförande om planering av äldreboenden
• Prata med brukare som närmar sig åldrandet, gör gärna studiebesök tillsammans på äldreboenden.
• Prata så konkret som möjligt med brukarna om åldrande och vad det innebär att vara pensionär.
• Involvera gärna intresseorganisationerna (Autism Sverige, FUB, Svenska Downföreningen) eller bjud in en ambassadör från projekt Gott Liv. Ni hittar information via Facebooksidan Gott liv som äldre.
• Besluta om ni ska ha avdelningar på Särskilda boenden anpassade för personer i LSS-personkrets eller speciella LSS-boenden för målgruppen.
• Om målgruppen är för liten i er kommun, kontakta grannkommuner för eventuell avtalssamverkan.

Vilket stöd och boendeform vill personer med IF själva ha?

Projekt Gott liv som äldre* har besökt olika former av boenden och sysselsättningar för äldre med IF och autism, men även frågat målgruppen själva om vilket stöd de vill ha på äldre dagar.

Med rätt stöd och förutsättningar önskar personer med IF och autism bo på boenden med andra äldre. De kommuner som redan arbetar så ser också stora vinster med detta, både ur ett organisatoriskt och kvalitetsperspektiv. Det är lättare att rekrytera personal och lättare att kompetensutveckla. Dagarna blir mer innehållsrika och målgruppsanpassade för individerna själva och det ger bättre förutsättningar för samarbete med exempelvis hälso- och sjukvården.

Kvarboendeprincipen

Inom LSS har man historiskt använt kvarboendeprincipen, det vill säga att individen flyttar till ett boende och ska ha rätt att bo kvar där hela livet. Principen är i grunden bra, personen ska inte tvingas att flytta för att det ska passa organisationen. Men det finns också utmaningar med kvarboendet. Vid kvarboendeprincipen riskerar en kommun att ha en eller två pensionärer med IF på varje gruppbostad.

Rätt kompetens

En annan utmaning är att hitta rätt kompetens hos personal. En heterogen boendeenhet behöver heterogen kompetens. Dagens kompetensutmaning, problem att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens, försvårar detta ytterligare. En gruppbostad med sex individer med olika funktionsnedsättningar, olika åldrar och olika behov är inte bara svår att bemanna. Det är också svårt att hitta en bra gemenskap och anpassade aktiviteter för de som bor där. Det i sin tur kan sänka kvalitén på innehållet.

Bättre förutsättningar för goda livsvillkor att få boendeinsats utifrån socialtjänstlagen (SOL) än LSS?

LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, är en rättighetslag där goda levnadsvillkor ska eftersträvas.

Men det kan vara bättre förutsättningar att få alla sina behov tillgodosedda för äldre med IF i ett särskilt boende för äldre enligt SoL. På särskilt boende för äldre finns en fast sjuksköterska som har kontroll på de boendes hälsa. Boendena har också en läkare som rondar med regelbundenhet. Fysioterapeut och arbetsterapeut finns ofta i nära anslutning till boendet. På boendet erbjuds ofta aktiviteter både individuellt och i grupp. Personalen på boendet rekryteras och kompetensutvecklas utifrån åldrandet och dess sjukdomar.

Specifika enheter på SÄBO för personer med IF

För att kunna starta och behålla rena äldreboenden inom LSS eller avdelningar med LSS-målgrupp på särskilda boenden för äldre enligt SoL behövs dock planering, strategier och kommunikation.

Det finns kommuner som i dagsläget har specifika enheter på SÄBO för personer med IF. SKR tror att det kan vara en möjlighet för fler kommuner att organisera stödet så. Det är dock viktigt att personal har kompetens om IF; autism och åldrande och att stödet är anpassat för målgruppen.

Så jobbar man i Östersunds kommun

Östersunds kommun har lyckats skapa, bibehålla och ha ett väldigt stort intresse för specifika äldreboenden för personer med IF. Handläggaren börjar föra dialog med alla som har LSS-bostad när de är i 50 årsåldern och låter brukarna besöka äldreboenden. Efter denna dialog och information vill många personer flytta till särskilt äldreboende inför att de blir äldre.

Avtalssamverkan - en lösning för mindre kommuner

För mindre kommuner kan avtalssamverkan vara en lösning för att matcha utbudet av boenden med målgruppens behov. Genom att avtalssamverka med andra närliggande kommuner kan man tillsammans få ett underlag för att skapa äldreboenden för LSS-personkrets.

Avtalssamverkan

Meningsfull sysselsättning som äldre med IF

Eftersom i princip ingen person med IF deltar i daglig verksamhet efter 67 års ålder blir dagarna ofta långa och svåra att fylla med meningsfulla aktiviteter på boendet. Om man istället låter personerna bo tillsammans i ett gemensamt boende är det enklare att skapa meningsfull sysselsättning dagtid.

Fler äldre personer med IF har själva uttryckt att det kan vara tråkigt om man är ensam på boendet utan grannar och att det är svårt att hitta på något att göra. Har man fler grannar som är hemma under dagtid och det finns personal som kan stötta om det behövs kan det vara lättare att delta i aktiviteter.

Viktigt med anpassad information till personer med IF inför en flytt

För personer med IF och autism behöver abstrakta företeelser som ”att flytta” och ”att gå i pension” göras så konkret som möjligt.

Här är några exempel på frågeställningar som kan vara bra att förklara och diskutera:

• Hur ser boendet ut idag?
• Hur kommer det se ut på nya boendet?
• Finns det personal?
• Vilka aktiviteter finns?
• Är det något jag har idag som försvinner?
• Är det något jag får som jag inte har idag?

I skriften Gott liv för äldre med IF finns exempel på hur man kan prata om de här frågorna.

Här finns även metodstöd för flytt och pension. Den finns även i en lättläst version.

Skrift Gott liv som äldre med intellektuell funktionsnedsättning

Skrift Gott liv som äldre med intellektuell funktionsnedsättning - lättläst version

Reflektionsfrågor för arbetsgrupper

Som ett komplement till skriften Gott liv som äldre kan dessa frågor användas i arbetsgrupper som underlag för vidare dialog och diskussion.

Försök se frågan ur olika synvinklar, lyssna på varandra och låta alla komma till tals. Att reflektera över olika frågor och diskutera kan ge större förståelse för olikheter och olika åsikter och också leda till större samsyn. Det är viktigt att veta varför vi gör olika saker, vilka omedvetna tankar, känslor, kanske förutfattade meningar som kan styra vårt handlande när vi inte stannar upp och reflekterar. Vad som är självklart för mig kanske inte är det för min kollega.

Webbutbildning Åldern har sin rätt - att åldras med intellektuell funktionsnedsättning, Svenskt Demenscentrum