SU-Kvinnofrid – projekt för systematisk uppföljning av stöd till våldsutsatta

Totalt deltog 38 kommuner i 15 län. Bland verksamheterna fanns både utförare och myndighetsutövning.

Dalarna

• Borlänge kommun
• Mora kommun

Gävleborg

• Hudiksvall kommun

Halland

• Varbergs kommun

Kronoberg

• Alvesta kommun
• Uppvidinge kommun

Norrbotten

• Piteå kommun

Skåne

• Hörby kommun
• Höganäs kommun

Stockholm

• Haninge kommun
• Nacka kommun
• Sigtuna kommun
• Stockholm stad, Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning
• Sundbybergs stad
• Värmdö kommun

Sörmland

• Eskilstuna kommun
• Nyköping kommun

Uppsala

• Heby kommun

Värmland

• Karlstad kommun

Västerbotten

• Skellefteå kommun

Västmanland

• Arboga kommun
• Fagersta kommun
• Kungsör kommun
• Köping kommun
• Norberg kommun
• Sala kommun
• Skinnskatteberg kommun
• Surahammar kommun

Västra Götaland

• Gullspångs kommun
• Göteborg stad, Lundby stadsdelsförvaltning
• Härryda kommun
• Lysekil kommun
• Mölndals stad

Örebro

• Hallsberg kommun

Östergötland

• Kinda kommun
• Linköpings kommun
• Motala kommun
• Vadstena kommun

Under projektet skulle kommunerna följa upp samtliga aktuella ärenden för våldsutsatta vuxna. För projektet valdes ett 40-tal variabler ut från Socialstyrelsens verktyg för systematisk uppföljning av våld i nära relationer, SUV.

Socialstyrelsens verktyg för uppföljning

Variablerna i SU-Kvinnofrid kan delas in i fem kategorier:

• Bakgrund (ärendet, klienten, levnadsförhållanden, barns situation)
• Före stöd/insats (våldets omfattning och karaktär, riskbedömning, förändringsmål)
• Under stöd/insats (stöd och insatser, våldsutsatthet och riskbedömning)
• Efter stöd/insats (genomförande, riskbedömning, måluppfyllelse, avslut)
• Brukaruppföljning (våldsutsatthet, insatsernas betydelse, positiva inslag, negativa följder, nöjdhet med stöd och bemötande)

En lista över samtliga variabler finns i slutrapporten för SU-Kvinnofrid.

Slutrapport SU-Kvinnofrid 2019–2020 (PDF)

Under projektets gång skickade 28 av de deltagande kommunerna in lokal data till SKR för sammanställning på nationell nivå. Det sammantagna resultatet visar bland annat att

• majoriteten av klienterna var kvinnor (91 %)
• de flesta hjälpsökande var mellan 26 och 40 år
• en mycket liten andel var över 65 år (1 %)
• relativt få ärenden kunde kopplas till hedersrelaterat våld och förtryck (15 %)
• Socialstyrelsens verktyg FREDA farlighetsbedömning användes i mindre utsträckning (19 %) än andra sätt att bedöma risk (49 %)
• stödet har lett till positiv förändring för majoriteten av klienterna (63 %).

Fler resultat presenteras i slutrapporten för SU-Kvinnofrid.

Slutrapport SU-Kvinnofrid 2019–2020 (PDF)

De flesta kommuner som deltagit i SU-Kvinnofrid säger att projektet gett dem bra kunskapsunderlag. Möjligheten att jämföra resultat och dela erfarenheter med andra kommuner har också varit mycket uppskattat.Som framgångsfaktorer lyfter kommunerna bland annat:

• medarbetarnas och chefernas engagemang
• att resultatet efterfrågades av politiker och ledning
• att inledningsvis följa upp och registrera information tillsammans i arbetsgruppen, för att på så sätt hitta ett gemensamt och likartat förhållningssätt.

Flertalet kommuner har meddelat att de kommer att fortsätta med individbaserad systematisk uppföljning efter projektet slut. Många vill även ha fortsatt stöd från SKR i form av

• samordning och forum för erfarenhetsutbyte
• stöd att följa upp och sammanställa resultat
• stöd att gå från uppföljning till analys och verksamhetsutveckling
• hjälp att sprida kunskap om systematisk uppföljning vidare till fler kommuner.

Fler lärdomar presenteras i slutrapporten för SU-Kvinnofrid.

Slutrapport SU-Kvinnofrid 2019–2020 (PDF)

De regionala samverkans- och stödstrukturerna, RSS, arbetar med samverkan och utveckling på länsnivå och är vanligtvis organiserade inom kommunförbund eller FoU-verksamheter. Genom SKR:s kvinnofridssatsning har RSS fått medel att anställa regionala utvecklingsledare inom kvinnofrid som ska sprida kunskap och stärka samverkan inom kvinnofridsområdet i länen.

Regionala samverkans- och stödstrukturer, RSS

SKR:s kvinnofridssatsning

I SU-Kvinnofrid har utvecklingsledarna varit en länk mellan kommunerna, länet och SKR. De har bidragit till en överblick i länet, i vissa fall har de samlat de kommuner som deltagit i SU-Kvinnofrid till gemensamma träffar. En följd av det har varit att även andra frågor gällande våld i nära relationer har kunnat diskuteras gemensamt i länet.