Publicerad 6 april 2021

SU-Kvinnofrid – projekt för systematisk uppföljning av stöd till våldsutsatta

2019–2020 deltog 38 kommuner i SKR:s projekt för individbaserad systematisk uppföljning av socialtjänstens stöd till våldsutsatta. Här presenteras resultat och lärdomar från projektet. Fortsatt stöd till kommuner planeras 2021.

Projektet SU-Kvinnofrid pågick 1 september 2019 – 31 december 2020. Syftet var att stödja kommuner att:

  • följa upp stödet till våldsutsatta vuxna
  • öka kunskapen om insatsernas kvalitet och resultat
  • få bra underlag för att utveckla verksamheten
  • lära och dela erfarenheter med andra kommuner.

Projektet ville även bidra till ökad kunskap om kvinnofridsarbetets kvalitet och resultat nationellt, samt om kommunernas förutsättningar att införa och vidmakthålla arbetet med individbaserad systematisk uppföljning.

SU-Kvinnofrid var en del i SKR:s kvinnofridssatsning, som genomfördes efter överenskommelse med regeringen 2018–2020. De regionala samverkans- och stödstrukturerna för socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård (RSS) har varit ett stöd för projektet.

SKR:s kvinnofridssatsning

Slutrapport från projektet

I slutrapporten för SU-Kvinnofrid beskrivs lärdomar från projektet samt resultat från uppföljningen på nationell nivå. Kortfattad information finns även under frågor och svar nedan.

Slutrapport SU-Kvinnofrid 2019–2020 (PDF)

Film och lärande exempel från Mölndals stad

Mölndals stad är en av de kommuner som deltagit i SU-Kvinnofrid. I filmen berättar utvecklingsledare Joakim von Feilitzen, enhetschef Johan Magnusson och socialsekreterare Maria Esperi hur kommunens familjefridsteam kom igång med uppföljningen och vad de lärde sig på vägen. Filmen är cirka 3 minuter lång.

Mer om Mölndals arbete i SU-Kvinnofrid finns i SKR:s exempelbank.

Lärande exempel: Systematisk uppföljning i Mölndals stad

Fortsatt stöd 2021–2023

SKR:s kvinnofridssatsning planerar för fortsatt stöd till kommuners arbete med individbaserad systematisk uppföljning på kvinnofridsområdet. Mer information om det kommer framöver.

Frågor och svar om SU-Kvinnofrid 2019–2020

  • Vilka kommuner deltog?

    Totalt deltog 38 kommuner i 15 län. Bland verksamheterna fanns både utförare och myndighetsutövning.

    Dalarna

    • Borlänge kommun
    • Mora kommun

    Gävleborg

    • Hudiksvall kommun

    Halland

    • Varbergs kommun

    Kronoberg

    • Alvesta kommun
    • Uppvidinge kommun

    Norrbotten

    • Piteå kommun

    Skåne

    • Hörby kommun
    • Höganäs kommun

    Stockholm

    • Haninge kommun
    • Nacka kommun
    • Sigtuna kommun
    • Stockholm stad, Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning
    • Sundbybergs stad
    • Värmdö kommun

    Sörmland

    • Eskilstuna kommun
    • Nyköping kommun

    Uppsala

    • Heby kommun

    Värmland

    • Karlstad kommun

    Västerbotten

    • Skellefteå kommun

    Västmanland

    • Arboga kommun
    • Fagersta kommun
    • Kungsör kommun
    • Köping kommun
    • Norberg kommun
    • Sala kommun
    • Skinnskatteberg kommun
    • Surahammar kommun

    Västra Götaland

    • Gullspångs kommun
    • Göteborg stad, Lundby stadsdelsförvaltning
    • Härryda kommun
    • Lysekil kommun
    • Mölndals stad

    Örebro

    • Hallsberg kommun

    Östergötland

    • Kinda kommun
    • Linköpings kommun
    • Motala kommun
    • Vadstena kommun
  • Vad följdes upp?

    Under projektet skulle kommunerna följa upp samtliga aktuella ärenden för våldsutsatta vuxna. För projektet valdes ett 40-tal variabler ut från Socialstyrelsens verktyg för systematisk uppföljning av våld i nära relationer, SUV.

    Socialstyrelsens verktyg för uppföljning

    Variablerna i SU-Kvinnofrid kan delas in i fem kategorier:

    • Bakgrund (ärendet, klienten, levnadsförhållanden, barns situation)
    • Före stöd/insats (våldets omfattning och karaktär, riskbedömning, förändringsmål)
    • Under stöd/insats (stöd och insatser, våldsutsatthet och riskbedömning)
    • Efter stöd/insats (genomförande, riskbedömning, måluppfyllelse, avslut)
    • Brukaruppföljning (våldsutsatthet, insatsernas betydelse, positiva inslag, negativa följder, nöjdhet med stöd och bemötande)

    En lista över samtliga variabler finns i slutrapporten för SU-Kvinnofrid.

    Slutrapport SU-Kvinnofrid 2019–2020 (PDF)

  • Vad visar resultaten på nationell nivå?

    Under projektets gång skickade 28 av de deltagande kommunerna in lokal data till SKR för sammanställning på nationell nivå. Det sammantagna resultatet visar bland annat att

    • majoriteten av klienterna var kvinnor (91 %)
    • de flesta hjälpsökande var mellan 26 och 40 år
    • en mycket liten andel var över 65 år (1 %)
    • relativt få ärenden kunde kopplas till hedersrelaterat våld och förtryck (15 %)
    • Socialstyrelsens verktyg FREDA farlighetsbedömning användes i mindre utsträckning (19 %) än andra sätt att bedöma risk (49 %)
    • stödet har lett till positiv förändring för majoriteten av klienterna (63 %).

    Fler resultat presenteras i slutrapporten för SU-Kvinnofrid.

    Slutrapport SU-Kvinnofrid 2019–2020 (PDF)

  • Vilka lärdomar har dragits av projektet?

    De flesta kommuner som deltagit i SU-Kvinnofrid säger att projektet gett dem bra kunskapsunderlag. Möjligheten att jämföra resultat och dela erfarenheter med andra kommuner har också varit mycket uppskattat.Som framgångsfaktorer lyfter kommunerna bland annat:

    • medarbetarnas och chefernas engagemang
    • att resultatet efterfrågades av politiker och ledning
    • att inledningsvis följa upp och registrera information tillsammans i arbetsgruppen, för att på så sätt hitta ett gemensamt och likartat förhållningssätt.

    Flertalet kommuner har meddelat att de kommer att fortsätta med individbaserad systematisk uppföljning efter projektet slut. Många vill även ha fortsatt stöd från SKR i form av

    • samordning och forum för erfarenhetsutbyte
    • stöd att följa upp och sammanställa resultat
    • stöd att gå från uppföljning till analys och verksamhetsutveckling
    • hjälp att sprida kunskap om systematisk uppföljning vidare till fler kommuner.

    Fler lärdomar presenteras i slutrapporten för SU-Kvinnofrid.

    Slutrapport SU-Kvinnofrid 2019–2020 (PDF)

  • Vad är RSS och på vilket sätt har de varit ett stöd för projektet?

    De regionala samverkans- och stödstrukturerna, RSS, arbetar med samverkan och utveckling på länsnivå och är vanligtvis organiserade inom kommunförbund eller FoU-verksamheter. Genom SKR:s kvinnofridssatsning har RSS fått medel att anställa regionala utvecklingsledare inom kvinnofrid som ska sprida kunskap och stärka samverkan inom kvinnofridsområdet i länen.

    Regionala samverkans- och stödstrukturer, RSS

    SKR:s kvinnofridssatsning

    I SU-Kvinnofrid har utvecklingsledarna varit en länk mellan kommunerna, länet och SKR. De har bidragit till en överblick i länet, i vissa fall har de samlat de kommuner som deltagit i SU-Kvinnofrid till gemensamma träffar. En följd av det har varit att även andra frågor gällande våld i nära relationer har kunnat diskuteras gemensamt i länet.

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset