Publicerad 29 mars 2021

Systematisk uppföljning av stöd till våldsutsatta i Mölndals stad

Under 2020 följde Mölndals familjefridsteam upp alla ärenden om stöd till våldsutsatta vuxna. Uppföljningen gav viktig kunskap om utvecklingsbehov, men också ett kvitto på att teamets stöd förbättrat för klienterna.

Bakgrund, syfte och mål

Familjefridsteamet inom socialtjänsten i Mölndals stad, utreder behov, samt beviljar och utför insatser för våldsutsatta vuxna. Under 2019–2020 deltog teamet i SU-kvinnofrid – SKR:s lärande projekt för individbaserad systematisk uppföljning av socialtjänstens stöd till våldsutsatta. Syftet med projektet var att öka kunskapen om insatsernas kvalitet och resultat, och ge kommunerna underlag för verksamhetsutveckling. Projektet var en del av SKR:s kvinnofridssatsning som genomfördes efter överenskommelse med regeringen 2018–2020.

Mölndals stad var en av 38 kommuner som deltog i projektet. Mölndal har mål för arbetet med våld i nära relationer utifrån den nationella strategin att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Enligt Mölndals stad passade SU-kvinnofrid väl in i det arbetet, och gav en möjlighet att förstärka kvalitetsarbetet och utveckla verksamheten.

Under projektet skulle samtliga aktuella ärenden för våldsutsatta vuxna följas upp – före, under och efter insats. För uppföljningen användes Socialstyrelsens verktyg SUV (Systematisk uppföljning Våldsutsatta), där ett 40-tal variabler valts ut, till exempel om målgruppens kön, ålder och situation, vilken typ av insatser de får och om stödet gjort skillnad.

Genomförande

Familjefridsteamet genomförde arbetet med SU-kvinnofrid inom ramen för det ordinarie arbetet, utan personalförstärkning. Beslutet att delta i projektet förankrades på chefsnivå och i personalgruppen. Medarbetarna var ganska snabbt med på banan och tyckte det var intressant och viktigt. Det fanns också en förståelse från ledningen att registreringen av uppgifter måste få ta tid.

Under hela 2020 följde familjefridsteamet upp samtliga ärenden om våldsutsatta vuxna. Gruppen ordnade gemensamma tider för registrering av uppgifter, vilket gjorde det lättare att få liknande bedömningar av de olika variablerna. En särskilt utsedd kontaktperson ansvarade för att stötta personalgruppen och för att sammanställa resultaten. Resultaten skickades även in till SKR, som löpande tog fram nationella sammanställningar av de deltagande kommunernas resultat.

Det här har arbetet lett till

Genom uppföljningen fick Familjefridsteamet bättre kunskap om målgruppen och hur stödet fungerat. Bland annat upptäckte de att relativt få av de sökande var över 65 år, vilket har lett till diskussioner om hur verksamheten bättre ska nå äldre. Genom resultaten kunde de också fått ett kvitto på att stödet gjort skillnad. Efter insats bedömde 93 procent av klienterna att deras situation förbättrats. Av dem tyckte 79 procent att stödet haft stor eller avgörande betydelse.

Eftersom de flesta ärenden pågår under längre tid, och många av dem inte avslutats under projekttiden, har Mölndals stad inte kunnat dra allt för stora slutsatser. Men uppföljningen har bidragit till att verksamhet och ledning har fått bättre kunskap om insatsernas kvalitet och resultat.

Underlaget från uppföljningen används i presentationer, dels för nämnden, dels i samarbetet med polis och andra myndigheter. Underlaget används också i arbetet med de målindikatorer som teamet använder för utvärdering av verksamheten samt för uppställning av resurser och aktiviteter i stadens kvalitetsledningssystem Canea.

Det har varit värdefullt att jämföra de egna resultaten med SKR:s nationella sammanställningar. Variablerna och resultaten har gett upphov nya frågor i arbetsgruppen som gjort att de har fått igång en diskussion om verksamhetsutveckling. Familjefridsteamets erfarenheter har även inspirerat andra enheter inom socialförvaltningen, och visat att uppföljning inte behöver vara krångligt.

För att få systematisk uppföljning att leva vidare använder Familjefridsteamet resultaten vid intern och extern samverkan. Det kan handla om att ta fram siffor på hur teamets ärenden berör andra enheter och myndigheter – till exempel hur stor andel av klienterna som får försörjningsstöd, och hur ekonomiskt bistånd kan stödja den som är våldsutsatt.

De viktigaste slutsatserna

För att komma igång och genomföra uppföljningen var det viktigt att:

  • få mandat och en tydlig riktning från ledningen att systematisk uppföljning ska prioriteras
  • låta uppföljningen vara en del av det ordinarie kvalitetsarbetet
  • ha en kontaktperson med tydligt uppdrag att stötta arbetet
  • strukturera arbetet så att det blir lättare att fullfölja registrering, till exempel genom gemensamma tider för registrering och att bygga in systematisk uppföljning i ärendegenomgångar
  • hålla i och hålla ut – hålla motivationen uppe genom att visa på nyttan.

Fördjupning

I filmen berättar enhetschef Johan Magnusson, socialsekreterare Maria Esperi och utvecklingsledare Joakim von Feilitzen om hur Familjefridsteamet kom igång med uppföljningen och vad de lärde sig på vägen. Filmen är cirka 3 minuter lång.

Läs vidare

Kontaktpersoner

Joakim von Feilitzen
utvecklingsledare, social- och arbetsmarknadsförvaltningen
Mölndals stad 031-315 10 86joakim.von-feilitzen@molndal.se

Informationsansvarig

  • Jenny Norén
    Projektledare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om exemplet

Ämne
Jämställdhet, Kvinnofrid
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2019-09-01 - 2020-12-31
Verksamhetsområde
Social omsorg

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel