Förtroendevalda ger förutsättningar för välfärd och hälsa

Folkhälsoarbete handlar om utveckling, hållbarhet och motståndskraft i samhället. Det handlar om att skapa förutsättningar för alla invånare att ha en god hälsa, välbefinnande och ett långt liv. Att stärka faktorer som kan gynna hälsan och undvika/förebygga sådant som kan leda till psykisk ohälsa, olyckor, sjukdom eller andra problem.

Genom att skapa jämlika och jämställda välfärdstjänster som är tillgängliga och anpassade, exempelvis inom barnhälsovården eller socialtjänsten, minskar vi framtida kostnader, i form av behandlande insatser, i samhället. Verksamheterna kan satsa mer på främjande och förebyggande generella åtgärder. Gratis skolmat är ett exempel.

Folkhälsoarbetet bedrivs både inom den egna organisationen och direkt riktat till befolkningen. Det utgår från de behov och olika förutsättningar som finns lokalt i din kommun eller region. Arbetet är långsiktigt och tvärsektoriellt, bygger på systematik, ett integrerat arbetssätt och att löpande överväga sambandet mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter av hållbar utveckling.

Kommuner och regioner har stora demografiska utmaningar. Vi lever längre och barnkullarna ökar. Behovet av välfärdstjänster ökar stort. Samtidigt minskar den arbetande delen av befolkningen, och därtill möjliga skatteintäkter. Därför är arbetet för en mer jämlik hälsa inte bara en ekonomiskt nödvändighet, utan också ett strategiskt val för att klara framtidens välfärd, bemanning och finansiering. Hälsa är en strategi för att klara välfärden.

Välfärden är beroende av att medborgarna har goda förutsättningar att må bra och är vid god hälsa högt upp i åldrarna.

Folkhälsoarbetet utgår från de faktorer som påverkar hälsan. De brukar benämnas hälsans bestämningsfaktorer. Det går att påverka utvecklingen för dessa faktorer genom beslut och prioriteringar, men också utifrån individens val. 

• Det tidiga livets villkor.
• Kunskaper, kompetenser och utbildning.
• Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.
• Inkomster och försörjningsmöjligheter.
• Boende och närmiljö.
• Levnadsvanor.
• Kontroll, inflytande och delaktighet.
• En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.

Behoven ser olika ut bland landets regioner och kommuner.

Din kommun eller region kan prioritera några områden framför andra, men i ett folkhälsoarbete ses ändå helheten där verksamheternas olika bidrag till hälsa och välbefinnande som förstärker varandra, som centralt.

Du som förtroendevald påverkar folkhälsan, oavsett politiskt område. Du kan åtgärda problem eller förebygga att problem uppstår. Du kan skapa förutsättningar för välmående och ett gott liv för flickor och pojkar, kvinnor och män, under hela livscykeln. Du kan göra skillnad för din kommun eller regions fortsatta utveckling.

Hälsa bidrar även till att andra verksamheters mål kan uppfyllas. Det kan till exempel vara att kunskapsmål i skolan nås, att gång-och cykelvägar hänger ihop. Att välfärdens verksamheter jobbar hälsofrämjande tjänar alla på; såväl medborgare som personal, organisation och samhälle.

Det framgångsrika Sverige skapas lokalt. Utifrån din kommun eller regions förutsättningar, kan du som förtroendevald göra skillnad, så att barn, unga, vuxna och äldre inte hamnar mellan stolarna mellan olika verksamheter. En likvärdig välfärd handlar om att göra olika – att göra skillnad utifrån olika samhällsgruppers olika behov och förutsättningar.

För att medborgarna ska kunna möta en samlad verksamhet behöver styrning och ledning fungera på alla nivåer. Verksamheterna ska finnas för befolkningen och ansvaret måste tas av politiker för en tillgänglig och behovsanpassad välfärd.

Politiker behöver ge uppdrag för folkhälsoarbetet och att efterfråga uppföljning och utvärdering: av utvecklingen utifrån hälsans bestämningsfaktorer inklusive hälsoutfall bland olika grupper av kvinnor och män, samt av det främjande och förebyggande arbete/insatser som genomförs i alla förvaltningar och inom alla politikområden.

Strategin ”Hälsa inom alla politikområden”, är ett bra sätt att få med folkhälsa inom hela ärende- och beslutsprocessen. Det handlar också om att tydliggöra målkonflikter mellan hälsa och andra intressen inför att beslut ska fattas.

Beslut som fattas av dig som är politiker spelar roll för medborgarnas hälsa.

För att kunna arbeta förebyggande och främjande och uppnå gemensamma mål behöver arbetet ske systematisk och över verksamhetsgränser, tvärsektoriellt.

Ett fungerande samspel inom och mellan olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå är extra viktigt vid kriser som pandemi eller lågkonjunktur. Det blev tydligt under pandemin att de bakomliggande orsakerna till skillnader i hälsa och livsvillkor, är samma faktorer som gör att vissa befolkningsgrupper drabbats hårdare än andra vid kris.

Arbetet med framtagande och genomförande av den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är ett exempel på samverkan mellan kommuner, regioner, länsstyrelser, myndigheter, det civila samhället, universitet och näringsliv med flera. Ett annat exempel är familjecentraler som regionen och kommunerna har tillsammans.

Organisationen för folkhälsoarbetet ser olika ut beroende på förutsättningarna i en kommun eller region.

Ett första steg för att komma igång är att kontakta den förvaltning som har övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Det finns oftast en ansvarig strateg eller avdelning som kan sätta dig in i strukturer, organisering och beredning av folkhälsoarbetet i din organisation.

Folkhälsopolitiken är vägledande och bygger på de faktorer som påverkar hälsa. Det kan vara utbildning, arbete, delaktighet och levnadsvanor. Den är antagen av riksdagen.

Målet är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.” I Sverige har alla offentliga aktörer detta till uppdrag.

Folkhälsomyndigheten är kunskapsmyndighet men många myndigheter påverkar folkhälsan.

För att regionernas och kommunernas arbete ska vara utformat och anpassat till invånarnas olika förutsättningar och behov, behöver folkhälsoperspektivet vara integrerad i ordinarie styr- och ledningssystem, såsom i mål- och budget.

Regionala Utvecklingsstrategin (RUS) och Översiktsplanen för mark- och vattenområden i kommunen (ÖP) är två övergripande styrdokument där folkhälsoarbete mer eller mindre kan synliggöras. Folkhälsofrågorna kan integreras från nulägesanalys och beslutsfattande till planering, genomförande och uppföljning. Därefter behöver resultaten kontinuerligt följas upp.

Analysunderlag som kan identifiera vilka hälsokonsekvenser ett beslut kan få kan bidra med att minimera de negativa hälsoeffekterna och höja de positiva. Underlag som kan ligga till grund inför beslut som kan ge positiva effekter på hälsa kan vara:

• Nuläges- och behovsanalyser.
• Konsekvensbedömningar som inkluderar hälsa och social hållbarhet och det som påverkar.
• Samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar.

Stöd till konsekvensbedömning

Den nationella folkhälsopolitiken är integrerad i andra lagar. Det är till exempel skollagen, socialtjänstlagen, hälso-och sjukvårdslagen, plan-och bygglagen och miljöbalken. I Sverige har alla offentliga aktörer ett folkhälsouppdrag.

Folkhälsomyndigheten har mer information om lagar inom folkhälsoområdet.

Lagar inom folkhälsoområdet — Folkhälsomyndigheten