Startsida
SKR
Ekonomi, juridik
Ekonomi
Prognoser, planering, budget
Statsbidrag
Specificering av vissa statsbidrag
Riksdagsbeslut av propositioner gällande skolväsendet

Publicerad 12 januari 2023

Riksdagsbeslut av propositioner gällande skolväsendet våren 2022

Riksdagen har beslutat om alla vårens propositioner inom förskola, skola och vuxenutbildning. Här redovisas hur riksdagen har ställt sig till regeringens propositioner gällande skolväsendet för perioden 2021/22 och vilken ersättning kommunerna får enligt finansieringsprincipen. SKR kommer på olika sätt att stödja kommunerna vid införandet av de förslag som riksdagen har beslutat om.

Riksdagen har behandlat 13 propositioner under våren och röstat ja till alla propositioner utom 2 (Prop. 2021/22:161 och prop. 2021/22:158.) Riksdagen har även bett regeringen att utreda ett antal frågor med anledning av vissa av propositionerna (så kallade tillkännagivanden).

Propositioner

Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. 2021/22:45)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 2 februari och i enlighet med regeringens förslag.

Innehåll

Beslutet innebär att Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Det innebär bland annat att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Finansiering

Beslutet medför ingen finansiering till kommunerna.

Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 21/22:36)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 23 februari och i enlighet med regeringens förslag.

Innehåll

Beslutet innebär att ämnesbetyg ska ges i stället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.Beslutet innebär även att en ny princip för betygssättning införs som innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Finansiering

I regeringens budgetproposition för 2022 beräknas anslaget för kommunalekonomisk utjämning utökas med 25 miljoner kronor under 2023 och 2024.

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram (prop. 2021/22:94)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 6 april och i enlighet med regeringens förslag.

Innehåll

Beslutet innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid. Det ska vara möjligt för eleverna att välja bort grundläggande högskolebehörighet.
Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.

Finansiering

I regeringens budgetproposition för 2022 beräknas anslaget för kommunalekonomisk utjämning utökas med 59 miljoner kronor för 2024, 179 miljoner kronor för 2025 och 234 miljoner kronor från och med 2026.

Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd (prop. 2021/22:156)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 1 juni och i enlighet med regeringens förslag.

Innehåll

Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som han eller hon behöver det.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Tillkännagivande

Regeringen ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag.

Finansiering

Beslutet medför ingen finansiering till kommunerna.

Mer tid till lärande – extra studietid och utökad lovskola (prop. 2021/22:111)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 1 juni och i enlighet med regeringens beslut.

Innehåll

Beslutet innebär att elever i årskurs 4–9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid. Under denna studietid ska de kunna få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och deltagandet ska vara frivilligt. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag vid den skolenhet som eleven tillhör.

Vidare ska den lagstadgade lovskolan utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Finansiering

I regeringens budgetproposition för 2022 beräknas anslaget för kommunalekonomisk utjämning utökas med 121 miljoner kronor för 2022, med 246 miljoner kronor för 2023 och med 242 miljoner kronor årligen från och med 2024.

Ökad likvärdighet för skolhuvudmän (prop. 2021/22:161)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 8 juni.

Riksdagen sa nej till förslagen i propositionen.

Innehåll

Regeringens förslag i propositionen innebär bland annat att ersättning till huvudmän som driver fristående skolor ska ges med ett grundbelopp i form av en basersättning och en strukturersättning, samt att det ska göras avdrag från basersättningen för merkostnader som kommunerna har som en följd av sitt ansvar att anordna utbildning enligt skollagen.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag eftersom riksdagen ansåg att förslaget om att ändra reglerna för fördelningen av resurser till skolorna riskerar att skapa ett otydligare system än dagens och öka skillnaderna i villkor mellan kommunala och fristående skolor.

Tillkännagivanden

Regeringen ska återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till system för hur resurserna till skolan ska fördelas.
Regeringen ska utreda vissa frågor som gäller skolpengen

Förskola för fler barn (prop. 2021/22:132)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 8 juni och i enlighet med regeringens beslut.

Innehåll

Beslutet innebär att varje hemkommun blir skyldig att ta kontakt med vårdnadshavarna för att öka deltagandet i förskolan. Från att barnet ska fylla tre år, och sedan löpande till och med att barnet fyller sex år, ska varje kommun upplysa om förskolans syfte och barnens rätt till förskola.

Det ska även bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola bland annat till barn som har bott i Sverige under en kort tid. Barn som ska fylla tre år ska ha en reserverad plats på förskolan, även om inte vårdnadshavarna har ansökt om det. Kommunerna ska också sträva efter att ge ett sådant erbjudande till andra barn som har behov av en förskoleplats för att bättre kunna lära sig svenska.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022, och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

Finansiering

I regeringens budgetproposition för 2022 beräknas anslaget för kommunalekonomisk utjämning utökas med 41 miljoner kronor för 2023 och med 80 miljoner kronor från och med 2024.

Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 8 juni och i enlighet med regeringens beslut.

Innehåll

Beslutet innebär att bland annat att

all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, till exempel att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar,
det blir enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan,
användningen av mobiltelefoner i skolan regleras,
ordningsreglerna ska följas upp regelbundet tillsammans med eleverna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Finansiering

Beslutet medför ingen finansiering till kommunerna.

Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande (prop. 2021/22:123)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 9 juni och i enlighet med regeringens beslut.

Innehåll

Beslutet innebär att kommuner blir skyldiga att se till att alla som vill få sitt kunnande kartlagt eller prövat inför en utbildning inom komvux ska få det. Dessutom förtydligas vad som menas med validering av kunskaper samt hur dokumentationen av validerade kunskaper ska se ut.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

Finansiering

I regeringens budgetproposition för 2022 beräknas anslaget för kommunalekonomisk utjämning utökas med 30 miljoner kronor för 2022 och med 60 miljoner kronor från och med 2023.

Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (prop. 2021/22:157)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 15 juni och i enlighet med regeringens proposition.

Innehåll

Beslutet innebär att flera ändringar införs i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning.

Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 januari 2023.

Finansiering

Beslutet medför ingen finansiering till kommunerna.

Ett mer likvärdigt skolval (prop. 2021/22:158)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 16 juni.Riksdagen sa nej till merparten av förslagen i propositionen.

Innehåll

Beslutet innebär att riksdagen säger nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslagen innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.

Enligt riksdagen har regeringens förslag stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrar möjlighet att välja skola till sina barn.

Riksdagen säger dock ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Tillkännagivande

Regeringen ska återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval.

Finansiering

Beslutet om urvalsgrunder i resursskolor medför ingen finansiering till kommunerna.

Dimensionering av gymnasial utbildning för en bättre kompetensförsörjning (prop. 2021/22:159)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 16 juni och i enlighet med regeringens förslag.

Innehåll

Beslutet innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Finansiering

I regeringens budgetproposition för 2022 beräknas anslaget för kommunalekonomisk utjämning utökas med 170 miljoner årligen under perioden 2023–2026. Vidare får regionerna och Gotlands kommun en permanent förstärkning med 21 miljoner från 2022.

Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (prop. 2021/22:162)

Riksdagsbeslut

Propositionen beslutades i riksdagen den 21 juni och i enlighet med regeringens förslag.

Innehåll

Beslutet innebär bland annat att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning,
grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå, och
benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Finansiering

Beslutet medför ingen finansiering till kommunerna.

Finansieringsprincipen

I enlighet med den så kallade finansieringsprincipen bör kostnaden för nya uppgifter som åläggs kommunerna finansieras av staten. På motsvarande sätt bör bidragen till kommunsektorn minska om förslag genomförs som innebär minskade kostnader för kommunerna. Regleringar enligt finansieringsprincipen görs genom att anslaget för kommunalekonomisk utjämning ökas eller minskas.

Specificering av generella och riktade statsbidrag

SKR har tagit fram filer med specificering av generella och riktade statsbidrag. Av specificeringen av generella statsbidrag framgår vilka bidrag som ingår i anslaget för kommunal-ekonomisk utjämning. Från och med det år ett bidrag ingår i anslaget, ingår det också i SKR:s kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren 2022–2028.

Specificering av vissa statsbidrag

Tillkännagivande

Ett tillkännagivande är att riksdagen uppmanar regeringen att vidta en åtgärd. Det kan handla om att riksdagen vill ge regeringen i uppdrag att utreda en fråga och då kan tillkännagivandet ges i samband med att riksdagen beslutar om en proposition. Tillkännagivanden är inte rättsligt bindande men det är praxis att de genomförs. Om det inte genomförs bör regeringen återkomma till riksdagen med en förklaring till varför tillkännagivandet inte har genomförts.

Informationsansvarig

Åsa Högberg
Ekonom

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR

Mail name e-mail:

Beskriv ditt ärende * (obligatorisk)

Namn * (obligatorisk)

E-postadress * (obligatorisk)

Telefonnummer * (obligatorisk)

Organisation * (obligatorisk)

Befattning * (obligatorisk)

Bifoga fil (frivilligt)

Verifiering * (obligatorisk)

Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Så hanteras ditt ärende