2. Omsätt förståelsen till planer

Basen för en god tillgänglighet är att känna till och förstå omfattningen av behov och efterfrågan och hur det relaterar till verksamhetens samlade kapacitet i form av medarbetare, kompetenser och utrustning. Här beskriver vi ett antal strategier och koncept för att omsätta förståelsen till konkreta planer.

Förstå omfattning av efterfrågan

Begränsad tillgänglighet kan alltid förklaras med att efterfrågan är större än den kapacitet som finns för att möta den, men det är sällan den enda förklaringen. Det beror också på verksamhetens förmåga att ta hand om inkommande arbete i den takt som det kommer. Det finns ofta användbar data för detta ändamål. Den kan behöva bearbetas och för att öka förståelsen är det en fördel om verksamheten själv tar fram och presenterar sina behovsunderlag. Vissa mätningar kan behöva göras manuellt och även om det innebär ett visst arbete är det bra att veta hur man faktiskt får fram dem.

Det centrala är att bryta ner bilden av det arbete som behöver göras till förståeliga och hanterbara enheter, det vill säga hur mycket som förväntas hända varje dag och med utgångspunkt från det skapa planer för det kommande arbetet. Denna planering kallas ibland produktions- och kapacitetsplanering och handlar i grunden om aktiviteter som behöver göras och tillgängliga resurser.

Viktiga steg:

  • Ta fram underlag och beräkna behov av aktiviteter
  • Formulera aktivitetsmål och skapa planer
  • Analysera utfallet

Ta fram underlag och beräkna produktionsbehov

Gör en kartläggning av produktionsbehovet och beskriv i vilken takt nya aktiviteter inkommer per typ (nybesök/återbesök/typ av operation/etc.) och tidsenhet (månad/vecka/dag).

Steg 1. Ta reda på efterfrågan och behov per månad. Bryt ner underlaget till vecka och dag.

  • Ta reda på volymer och takt på inflödet – inkommande ärenden, vårdbegäran, per typ och månad.
  • Använd tidigare års data på genomförda aktiviteter som underlag. Ofta kan stödfunktioner från ekonomi- eller utvecklingsenheter hjälpa till med den här delen av arbetet.

Räkna också antal patienter som väntat över vårdgarantins tidsramar idag (”Ryggsäck”) för att ta med dessa i beräkningen av vad som behöver göras. Var försiktigt med begreppet ”väntande” då det kan bestå både av patienter vars insatser är fördröjda och patienter som står på administrativa planeringslistor för att verksamheten ska komma ihåg dem, till exempel de som ska kallas på en årskontroll om 10 månader.

Steg 2. Gör underlag på volymer och typ av aktiviteter som behöver utföras per månad utifrån inflöde och efterfrågan.

  • Underlag för att beskriva behovet av nybesök: Summera antal inkomna remisser som är bedömda till nybesök och antal väntande över vårdgarantier och måldatum per typ och månad. Dividera detta med ett passande intervall – per vecka eller per dag för att få fram det som behöver produceras per tidsenhet.
  • Underlag för att beskriva behovet av återbesök: Skatta antal återbesök som varje nybesök genererar, antingen utifrån fjolårets statistik eller erfarenheter och rådande standards.
  • Analysera behovet av aktiviteter och se över variationer och mönster.
  • Finns variationer i efterfrågan som kräver anpassning, till exempel säsongsbundna toppar och dalar?
  • Vad är behovet per dag och vecka utslaget på årets alla veckor?
  • Vad är behovet per dag och vecka om hänsyn tas till kända neddragningar i verksamheten?
  • Vilken kapacitet och kompetens krävs för att ta hand om efterfrågan?

Ovanstående punkter ger en bred bild av typ av olika aktiviteter och i vilken takt de behöver utföras för att möta efterfrågan. Det ger ett underlag för att se om det är möjligt att matcha behov och efterfrågan med den samlade kapaciteten och kompetensen samt vad som krävs för att skapa balans mellan in- och utflöde.

Formulera produktionsmål och skapa planer

Beskriv ambitionen genom att sätta upp produktionsmål för en god tillgänglighet

  1. Beskriv ambitionen genom att sätta upp mål för de verksamhetsaktiviteter (produktionsmål) som behövs för en god tillgänglighet.
  1. Planera för behovsanpassade volymer av genomförda aktiviteter och gör en plan.
  • Vad behöver göras?
  • Ska hela inflödet tas om hand? Vad innebär det i form av volymer per år, månad, vecka och dag?
  • Ska hela kön jobbas bort innevarande år? Vad innebär det i form av volymer per år, månad, vecka och dag?
  • Ska delar av inflöde och eventuell kö tas omhand innevarande år? Vad innebär det i form av volymer per år, månad, vecka och dag?
  1. Kapacitetsplan
  • Vilken profession, kompetens och person ska genomföra aktiviteten, det vill säga den planerade produktionen?
  • Hur många timmar medarbetare per kompetens krävs för att åstadkomma detta?
  • Hur många timmar per unik kompetens krävs för att åstadkomma detta?
  • Vilka övriga resurser krävs för att målet ska uppnås?
  1. Schemaläggning utifrån planen
  • Skapa en ordning som säkrar att rätt kompetenser har möjlighet att utföra arbetet i den takt som krävs.

Analysera utfallet

Om behovet inte kan matchas av verksamhetens kapacitet bör en orsaksanalys genomföras för att få kännedom om vilka problem som behöver en lösning.

Gör en orsaksanalys:

  • Fördröjningsproblem: Det finns balans mellan in- och utflöde, men med en fördröjning som gör att patienter tas omhand för sent (kan också beskrivas som ett taktproblem där rätt resurser finns men jobbet sker i otakt och möter inte behovet).
  • Variationsproblem: Inflödet växlar mellan små och stora volymer, eller variationer av arbetstakt per aktivitet mellan kompetenserna.
  • Kapacitetsproblem: Det saknas resurser (personal, lokaler, utrustning etc.)
  • Kompetensproblem: Kapaciteten finns, men det saknas viss kompetens vilket skapar flaskhalsar och fördröjningar.
  • Andra typer av problem.

Självskattning

Självskattningsformuläret innehåller frågor som tydligare ska visa utgångspunkten för den egna verksamheten och vilka förbättringsåtgärder som behövs, kopplat till strategi 2.

Självskattningsformulär strategi 2- Omsätt förståelse för planer (PDF) Pdf, 27 kB.

Om du vill veta mer

Exempel från verksamheter

Ta hänsyn till kända neddragningar

Det är känt att verksamheten inte har någon planerad verksamhet under 10 veckor på sommaren och 2 veckor över jul. Det innebär att den endast har 40 veckor att fördela den planerade verksamheten på. Delar av personalen har även semester påsk och sportlov, vilket innebär att bemanningen de veckorna är ca 60. Årets behov av produktion planeras med högre volymer på de kvarstående veckorna för att gå jämnt ut.

Fler läkartider

På en ögonmottagning på ett sjukhus jobbade personalen igenom hela processen för produktions- och kapacitetsstyrning. Flera förbättringar i flödet blev synliga och tillgängligheten förbättrades betydligt. Bland annat gjorde en liten extra insats från en undersköterska att fler läkartider per dag kunde skapas.

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.