Tillgänglighet till vård är en av grundförutsättningarna för att nå målen för omställningen till en god och nära vård i Sverige. En hög tillgänglighet är även en viktig faktor för förtroendet för hälso- och sjukvården. Tillgänglighet till vård kan spegla verksamhetens processer, och den både påverkar och påverkas av arbetsmiljön.

Tillgänglighet är också en av de viktigaste kvalitetsindikatorerna för hälso- och sjukvård. Det handlar om möjligheter att nå hälso- och sjukvården oavsett ålder, sjukdom eller personliga förutsättningar. Tillgänglighet handlar också om att vården ges i rimlig tid men också om sådant som fysiska förutsättningar och miljö. Tillgänglighet handlar även om tillgång till information och en plan för fortsatt vård.

Enkelt beskrivet handlar tillgänglighetsarbete om att skapa balans mellan patienternas behov och verksamhetens möjlighet att möta dessa.

Det är möjligt att förbättra sin tillgänglighet genom god planering och ett genomtänkt systematiskt förändringsarbete. Det kräver kvalitetssäkrade underlag för analys av behovet och en genomtänkt planering av hur kompetenser och resurser ska matchas mot detta.

Tillgängligheten avgörs många gånger av förhållningssätt, arbetssätt och rutiner. Det är därför viktigt att förstå att ett förbättringsarbete för bättre tillgänglighet ofta innebär ändrade arbetssätt och beteenden. För att använda resurserna på bästa sätt behöver förändringsarbetet gå ut på att möta behov på andra sätt än idag. Det sker genom att testa nya arbetssätt och att minska variationer i överenskomna arbetssätt. En del av förändringsarbetet kan också komma att omfatta behov av utökad kommunikation, samverkan och nya överenskommelser utanför de egna verksamhetsgränserna.

För att lyckas med förändringsarbetet är det viktigt att engagera medarbetarna. Dels för att förankra förändringsarbetet och ta tillvara på medarbetarnas förbättringsförslag, dels för att skapa en gemensam grund för varför tillgänglighet är viktigt. Det blir enklare att besvara frågan om det finns en problembeskrivning baserad på information om exempelvis:

• att det finns patienter som väntar längre än vårdgarantin tillåter
• att patienter har behov av tjänster som ännu inte finns
• att insatser blir fördröjda
• att medarbetare jobbar övertid
• hur bristande tillgänglighet påverkar arbetsmiljön
• att det finns förutsättningar att utföra aktiviteter men kompetens saknas.

Med några enkla frågor kan analysen göras tydligare och fungera som underlag som visar att tillgänglighet är en angelägen fråga.

Frågeställningar om tillgänglighet

Finns en bristande tillgänglighet?

• Hur ser vårt vänteläget ut?
• Klarar vi vårdgarantin för alla?
• Upplever patienter/samarbetspartners att det är svårt att få kontakt med oss?

Omfattning?

Hur stor andel erbjöds bedömningen eller åtgärd inom vårdgarantin i våra olika patientgrupper?

Typ?

• Matchningsproblem?
• Fördröjningsproblem?
• Kompetnsproblem?

Orsaker?

• Flaskhalsar (kompetenser, lokaler, apparatur)
• Variationer i arbetssätt, arbetstakt

Konsekvenser?

• För patienterna (kvalitetsbrister)
• För medarbetarna (arbetsmiljöproblem)
• För organisationen (kostnader/intäkter, bemanning/rekrytering)