Utvecklingsnätverk sociala företag

Under 2021-2022 bedrev SKR i ett ESF-finansierat projekt och utvecklingsnätverk tillsammans med tolv kommuner med syfte att stötta utvecklingen av deras samverkan med sociala företag.

Utgångspunkten i arbetet var SKR:s handbok "Ny väg till innovativa välfärdslösningar - en handbok om samverkan med sociala företag" .

Handbok om samverkan med sociala företag

Material från utvecklingsnätverket

I projektet har det producerats material i form av slutrapport och en film.

Slutrapport från projektet

I denna rapport presenteras den utvecklingsresa som genomförts tillsammans med de tolv deltagande kommunerna. Målet har varit att skapa modeller för hållbara samverkansstrukturer och fler affärer mellan kommuner och sociala företag.

Lärdomar från utvecklingsnätverk sociala företag

Om kommuners samverkan med sociala företag

Du får veta mer om hur arbetet i ESF-projektet har grnomförts genom intervjuer med olika kommuner. Filmen är 5 minuter lång.

Det här har uppnåtts i utvecklingsnätverket

Utvecklingen har gått olika långt och tagit sig olika inriktningar hos de medverkande kommunerna. Här följer några exempel på vad kommunerna i nätverket har uppnått efter projektet.

• I de flesta kommuner har det fattats beslut om var ett politiskt ansvar för frågorna ska placeras och var det praktiska tjänstepersonsansvaret ska vila.
• I de flesta fall har det också utvecklats en intern samverkansstruktur med tjänstepersoner från flera verksamhetsområden.
• I flera kommuner har det skett en policyutveckling, antingen i form av separata styrdokument eller där socialt företagande har införlivats i annat styrdokument.
  
• Det totala antalet identi­fierade sociala företag i kommunerna är avsevärt högre vid projektavslut än vid projektstart och även kommunernas dialog och samverkan med sociala företag förefaller ha ökat eller stärkts över tid.

Viktigaste erfarenheten - sociala företag inte längre en sektorsfråga

Det allra viktigaste är att kommunerna i Utvecklingsnätverket inte längre betraktar sociala företag som en sektorsfråga enbart knuten till en tjänsteperson, eller en verksamhetsfråga enbart för arbetsmarknadsenheten. Det blir inte heller enbart en näringslivsfråga för ett enskilt näringslivskontor.

Detta blir särskilt tydligt i de kommuner där ansvaret placeras på en kommunledningsfunktion eller där man i de lokala styrdokumenten relaterar sociala företag till uppnåelsen av målen inom Agenda 2030.

Förväntade långsiktiga effekter

Förväntade effekter på lång sikt är att aktörer från den sociala ekonomin är en naturlig leverantör och ett viktigt komplement vid sidan om andra leverantörer av välfärdstjänster. Utvecklingsnätverkets arbete har bidragit till att skapa förutsättningar för att kunna uppnå detta.

De deltagande kommunerna är eniga om att man måste skapa förutsättningar för ett brett utbud av sociala företag och att de ges möjlighet att bidra till hanteringen av samhällsutmaningar.

Olika behov hos de medverkande kommunerna

Kommunerna i projektet hade alla olika utgångslägen och behov. De större kommunerna såg stora utmaningar med ökande socioekonomiska skillnader med inkomstskillnader, arbetslöshet och utbildningsnivåer.

Landsortskommunerna hade utmaningar kopplat till stora avstånd och en åldrande befolkning Det ställde stora krav på den kommunala välfärden. I båda fallen kan samverkan och affärer med de sociala företagen vara en del av lösningen. Detta då eftersom sociala företag baserar sin affärsverksamhet på en eller flera samhällsutmaningar.

Gemensamma framgångsfaktorer - vikten av kunskap och dialog

Kommunerna i projektet hade olika förutsättningar och behov. Men de har trots dessa olikheter hittat gemensamma nycklar till en förbättrad samverkan mellan kommunerna och de sociala företagen:

• En fördjupad kunskap om sektorn i kombination med det verksamhetsövergripande arbete som har skett i projektteamen.
• Den kontinuerliga dialogen som har börjat föras med de sociala företagen och övriga aktörer i civilsamhället.

Projektets allra främsta bidrag varit att fungera som ett forum för erfarenhetsutbyte och gemensam kunskapsutveckling, både internt i kommunen och externt.

Deltagande kommuner

Helsingborg, Hudiksvall, Härjedalen, Karlstad, Laxå, Malmö, Mölndal, Sölvesborg, Söderhamn, Tierp, Uddevalla och Umeå.