Publicerad 29 mars 2021

Skatteunderlagsprognos

Skatteunderlagsprognosen vilar på ett scenario med en utdragen återhämtning av den svenska samhällsekonomin, där ett balanserat konjunkturläge inte nås förrän 2024. Det låga resursutnyttjandet i nuläget innebär en potential för hög BNP-tillväxt, när återhämtningen väl tar fart igen.

Starkare ljus i tunneln

Därför beräknas BNP-tillväxten ligga klart högre än den trendmässiga vid en sådan uppgångsfas, vilket medför en åtföljande förstärkning av sysselsättningen och det kommunala skatteunderlaget. Sammantaget beräknas dock återhämtningen för antalet sysselsatta bli utdragen. Andelen arbetslösa bedöms uppgå till dryga 8 procent, som genomsnitt de kommande tre åren.

Jämförelse med skatteunderlagsprognosen från december

Jämfört med den prognos vi presenterade i december (cirkulär 20:57, EkonomiNytt 11/2020) räknar vi nu med starkare utveckling av skatteunderlaget 2020–2022 men svagare 2023. Upprevideringen beror främst på att arbetade timmar utvecklades starkare i slutet av 2020 än vi väntade oss och att det också finns skäl att tro på starkare utveckling under andra halvåret i år. Det innebär svagare sysselsättningsutveckling 2023 än i förra beräkningen, eftersom vår bedömning av antalet arbetade timmar när arbetsmarknaden nått balans inte har ändrats nämnvärt.

Hela prognosen presenteras i cirkulär 21:12 (kommuner) och EkonomiNytt 03/2021 (regioner). En mer utförlig presentation av samhällsekonomin publiceras i MakroNytt 1/2021.

Cirkulär 21:12 (kommuner)

EkonomiNytt 03/2021 (regioner)

MakroNytt 1/2021 (samhällsekonomi)

Prognosunderlag

SKR redovisar beräkningar av kommunernas och landstingens skatteintäkter och utfall i den kommunalekonomiska utjämningen. Prognosunderlag publiceras i samband med presentation av cirkulär och EkonomiNytt om nya budget- och planeringsförutsättningar.

Prognosunderlag 2021–2028 för kommuner

Prognosunderlag 2021–2028 för regioner