Folkhälsopolitiken
Alla ska ha möjlighet till god hälsa och välbefinnande. Det folkhälsopolitiska ramverket syftar till att underlätta arbetet för god och jämlik hälsa. Fokus är de bakomliggande faktorerna som påverkar folkhälsan.
Hälsan i befolkningen formas av flera faktorer i samspel. Hur människor har det när de växer upp och går i skolan, hur deras arbetsliv ser ut, vad de gör på fritiden, hur de lever när de åldras. Livsvillkoren och levnadsförhållanden samspelar i sin tur med levnadsvanorna. Politiska beslut och samhällets organisering har därför stor betydelse för folkhälsan.
Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation
Det övergripande målet bryts ner i åtta målområden, som omfattar de viktigaste faktorerna som påverkar människors hälsa, och som visar inriktningen för att främja god och jämlik hälsa.
Folkhälsopolitikens åtta målområden
Ojämlikhet i hälsa är en stor utmaning
Kommuner och regioner ansvarar för merparten av de välfärdstjänster som har betydelse för befolkningens hälsa genom livet. Folkhälsan påverkar i sin tur verksamheterna. God hälsa är en förutsättning för att klara skolan, arbeta, leva självständigt och bidra till samhällets utveckling.
Stora skillnader finns dock i befolkningens hälsa och bland faktorerna som påverkar hälsan. Och skillnaderna ökar. Arbetet för en god och jämlik hälsa bidrar till ett mer hållbart Sverige.
Folkhälsopolitik integreras i lagar och förordningar
Folkhälsopolitiken är antagen av riksdagen. Den är inte bindande som lag men finns integrerad i många andra lagar och förordningar. Det övergripande nationella målet tydliggör samhällets ansvar och förutsätter ett gemensamt och tvärsektoriellt arbete.
Beskrivningarna av folkhälsomålen i Prisma är hämtade från Folkhälsomyndighetens webbplats.