Ordlista domstolsärenden

Väcka talan

Den som vill att domstolen ska avgöra t.ex. en tvist är den som väcker talan genom att skriva till domstolen.

Stämningsansökan

Den handling som ges in till domstolen där en part begär att domstolen ska fastställa något rättsförhållande eller att domstolen ska ålägga någon till exempelt en arbetsgivare att fullgöra något till exemplet betala skadestånd. Det finns regler i rättegångsbalken om vad som ska framgå av en stämningsansökan.

Av stämningsansökan ska framgå

1. Vem som är kärande. Den som vill att med domstolens hjälp få något fastställt eller fullgjort det vill säga den sökande.
2. Vem som är svarande. Motparten det vill säga den som den sökande vill ska åläggas fullgöra något eller betala något till exempel arbetsgivaren.
3. Parter. Käranden och svaranden utgör parterna i målet.
4. Saken. Det ärendet avser till exempel tvist med anledning av anställning.
5. Vad som yrkas. Av ansökan om stämning ska innehålla ett bestämt yrkande det vill säga den begäran käranden vill att domstolen ska avgöra. Till exempel att arbetsgivaren ska betala något.
6. Grunder och Omständigheter. Av stämningsansökan ska också framgå vilken rättslig grund som käranden hänvisar till till exempelt vilken lag eller kollektivavtal som avses samt anledningen till att käranden anser att svaranden inte fullgjort sina skyldigheter samt ska åläggas göra något till exempel betala skadestånd.
7. Bevis. Av stämningsansökan ska också framgå vilken bevisning käranden åberopar. Antingen i form av handlingar/dokument (skriftlig bevisning) och/eller personer som ska komma och berätta om vad de vet om saken (muntlig bevisning)

Stämning

Domstolen utfärdar så kallad stämning. Stämningen är en uppmaning till motparten att svara på det som käranden (den som väckt talan) har begärt.

Efter det att domstolen utfärdat stämning kommer domstolen att handlägga ärendet genom att båda parter redovisar sin inställning till de uppgifter som lämnas av respektive part.

Svaromål

Svarandens svar på kärandens stämningsansökan kallas svaromål. I svaromålet redogör svaranden för sin inställning till yrkandens, redogör för omständigheter och grunder samt anger eventuell bevisning.

Yttranden

Ytterligare skriftväxling mellan parterna kallas yttranden. Båda parter har rätt att yttra sig över de inlagor som lämnas till domstolen.

Muntlig förberedelse

Sammanträde i domstolen. Med den muntliga förberedelsen avses framförallt att gå igenom det som påstås i målet, att reda ut eventuella frågetecken. Domstolen har möjlighet att ställa frågor till parterna och parterna till varandra. Vid den muntliga förberedelsen kommer frågan om en förlikning att tas upp. En förlikningsdiskussion kan föras med eller utan domstolens hjälp. Därför är det viktigt att – förutom ombudet – företrädare för arbetsgivaren är närvarande. Denne bör då ha med sig ett förlikningsmandat från arbetsgivaren. Observera, vid den muntliga förberedelsen ska inte de som eventuellt ska vittna i målet närvara!

Vid den muntliga förberedelsen bestämmer domstolen tillsammans med parterna vilken dag som en huvudförhandling ska hållas.

Huvudförhandling (rättegång)

Parterna för fram sin sak inför domstolen. Parterna redogör för sin bevisning och håller vittnesförhör.

Rätten

Domstolens ledamöter. I tingsrätten avgörs ett arbetsrättsligt mål antingen av en domare eller i vissa fall av tre domare.

Arbetsdomstolen

Här avgörs ett ordinarie arbetsrättsligt mål av fullsutten rätt det vill säga sju ledamöter. Ledamöterna är enligt följande:

• Ordförande och vice ordförande i arbetsdomstolen (juristdomare)
• två ledamöter som företräder arbetsgivarintressen,
• två ledamöter som företräder arbetstagarintressen, samt
• en ledamot som ska vara expert på arbetsmarknadsfrågor men som är neutral och utsedd av de statliga förvaltningen.

Vittne

Den som av någon av parterna åberopats för att styrka det som påstås. Det finns en allmän skyldighet att vittna och den som kallas som vittne kan komma att hämtas av polis om denne vägrar vittna.

Vittnesed

Den som ska vittna i en rättegång kommer att få avlägga en så kallad vittnesed. Rättens ordförande förestavar följande ed och vittnet får säga efter:

"Jag (ditt namn) lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra."

Åhörare

Huvudförhandling är som regel offentlig. Den som vill får komma och lyssna.

Dom

Domstolens avgörande i målet.