- Startsida
- SKR
- Arbetsgivare, kollektivavtal
- Arbetsrätt, lagar
- Förhandling MBL
- Entreprenadförhandlingar och facklig vetorätt, 38-39 §§ MBL
Entreprenadförhandlingar och facklig vetorätt, 38-39 §§ MBL
Arbetsgivaren har en särskild form av primär förhandlingsskyldighet enligt 38 § MBL innan beslut fattas om att anlita någon som inte är anställd hos arbetsgivaren.
Det finns tre undantag när förhandlingsskyldighet enligt 38 § MBL inte föreligger.
- Arbetet är av kortvarig och tillfällig natur och det inte är fråga om att anlita uthyrd arbetskraft enligt lagen om privatarbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.
- Arbetet kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita uthyrd arbetskraft enligt lagen om privatarbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.
- Arbetet tidigare godtagits av arbetstagarorganisationerna. För detta fordras att godkännandet har kommit till uttryck.
Det är dock viktigt att notera att arbetstagarorganisationerna ändå kan påkalla förhandling även i de tre ovannämnda fallen. Arbetsgivaren är då skyldig att avvakta med sitt beslut till dess att förhandlingar genomförts.
Vid synnerliga skäl får arbetsgivaren fatta och verkställa ett beslut innan förhandlingsskyldigheten fullgjorts.
När en förhandling enligt 38 § MBL har ägt rum har arbetstagarsidan rätt att under vissa förutsättningar lägga ett veto mot att arbetsgivaren anlitar den entreprenör som förhandlingen avsett. För att arbetstagarorganisationen ska få använda vetorätten enligt 39 § MBL krävs att anlitandet av den utomstående arbetskraften:
- Kan antas medföra att lag eller kollektivavtal åsidosätts,
- Annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområden.
Den fackliga vetorätten får inte grunda sig på andra omständigheter än som anges i 13 kap.1, 2 och 3 §§ samt 19 kap. 17 § lagen om offentlig upphandling. Exempel på sådana omständigheter är om entreprenören är i konkurs eller i likvidation, är underkastad näringsförbud eller inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt. Om arbetstagarorganisationen felaktigt använder sin vetorätt kan organisationen bli skadeståndsskyldig.