Folkbibliotek, digital delaktighet

Den digitala utvecklingen går framåt i hög fart och har inte saktat ner under pandemin. Men den digitala klyftan krymper fortfarande långsamt. Därför är det viktigt att kommuner når dem som sällan eller aldrig använder internet.

Fler och fler samhällstjänster blir i dag digitala och andra alternativ erbjuds inte alltid. En del av befolkningen räknas dock alltjämt som icke-användare av internet, omkring 350 000 personer som är 16 år eller äldre enligt den senaste undersökningen¹, varav nästan 90 procent är personer över 75 år. Ur ett demokratiskt perspektiv är det problematiskt att en del av befolkningen inte använder digital teknik.

Enligt Bibliotekslagen (SFS 2013:801, § 7) ska bibliotek ”verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet”. Bibliotek kan också vara en nyckelaktör när det gäller att öka medborgares kunskap om digitala samhällstjänster, mycket beroende på att de vänder sig till alla medborgare.

Utbildningsinsatserna, för att höja den digitala kompetensen bland invånarna, skiljer sig åt mellan olika kommuner. För att kartlägga omfattningen, och få en bättre bild över vilken typ av insatser som görs på folkbiblioteken skickade SKR, tillsammans med Digidelnätverket och Kungliga Biblioteket, ut en enkät till samtliga kommuner under våren 2017.

¹ Användning av internet och utanförskap. Ur Svenskarna och internet 2023 (PDF)

Åtta av tio folkbibliotek erbjuder aktiviteter för att öka den digitala delaktigheten

Rapport om resultat av enkäten (PDF) Pdf, 718 kB.

91 procent svarade på enkäten och av dessa erbjuder 80 procent programaktiviteter på folkbiblioteken i syfte att öka den digitala kompetensen. 85 procent uppger dessutom att digital delaktighet och / eller medie- och informationskunnighet (MIK), finns med i kommunala styrdokument, antingen i biblioteksplanen eller annat dokument.

Studien visar också att det är mycket få bibliotek som inte erbjuder någon aktivitet alls – de flesta folkbibliotek som inte erbjöd aktiviteter under 2016 hade gjort det tidigare eller planerade insatser framöver.

Tonvikt på bibliotekets egna digitala utbud

Bland de aktiviteter som anordnats under 2016 svaren toppar MIK, medie- och informationskunskap, läsfrämjande verksamhet tillsammans med samhällsinformation. Aktiviteter som rör tal-böcker/Legimus och att låna e-böcker hamnar också högt upp på listan.

De tio vanligaste aktiviteterna handlar delvis om bibliotekets egna digitala utbud. Men nära en fjärdedel av de 107 bibliotek som specificerar aktiviteter erbjuder program som särskilt riktar sig till nyanlända.

Merparten av insatserna för att höja den digitala kompetensen sker utanför den planerade programverksamheten, utan snarare på daglig basis, vid informations-disken i mötet med användaren.

Det som saknas i sammanhanget är det ständiga små-handledandet. Som inte är planerade aktiviteter utan uppstår hela tiden, framför allt vid datorerna. Eller när någon ska installera appen som behövs för att streama ljudböcker etc. Nästan viktigare än det man planerar. Det är ju bemötande av ett verkligt och momentant behov. (Svar ur enkäten)

Viktigt med samverkan

Nästan hälften av biblioteken använder kampanjveckorna Get Online Week och eMedborgarveckan, som en möjlighet att anordna aktiviteter för digital delaktighet och drygt hälften anordnar aktiviteter året runt.

Under kampanjveckorna är samarbetet mellan myndigheter, kommuner, civilsamhället, organisationer och i viss mån privata aktörer extra viktig. Men även i det vardagliga arbetet samarbetar folkbiblioteken med olika aktörer för att höja invånarnas digitala kompetens. Den samarbetspartner som flest anger i enkätfrågan om samarbeten är studieförbunden.

Kampanjveckorna är också viktiga för det långsiktiga och kontinuerliga arbetet med att få fler invånare digitalt delaktiga.

Internet och integritet

Ska folkbibliotek hjälpa till med alla typer av digitala frågor? Många besökare på biblioteken vill ha hjälp med digitala frågor som kan anses kränka den personliga integriteten, till exempel hjälp med inloggning till internet-bank eller myndighetstjänster.

I enkäten framkom det att frågan är högst aktuell och diskuteras ofta bland personalen. En tredjedel av biblioteken har tagit ställning i frågan, men i de flesta fall har inget aktivt beslut fattats. Integritetsfrågan är komplex och diskussionen berör både ansvarsfrågan och bibliotekets uppdrag, såväl som vilken kompetens personalen ska ha. Det saknas tydliga riktlinjer och gemensamma policyer kring den här frågan.

SKR:s arbete med digital delaktighet