Jämförelser inom detaljplaneområdet 2024

Undersökningen Jämförelser inom detaljplaneområdet belyser några delar av kommunens detaljplaneläggning, med fokus på bostäder samt tidsåtgången för detaljplanearbete. Det är strategiska frågor där nyckeltalen kan visa hur kommunerna bidrar till bostadsbyggandet och där kommunerna kan ha nytta av ett kunskapsutbyte med varandra.

Nu presenterar SKR studien för femte gången, med uppgifter för åren 2022 och 2023. Studien belyser några valda delar av kommunernas aktivitet inom detaljplaneläggning med fokus på bostäder, och tidsåtgången för detaljplanearbete. Det är strategiska frågor där kommunerna kan dra nytta av ett kunskapsutbyte med varandra. Uppgifterna har också till syfte att bidra med fakta till den allmänna debatten avseende bostadsbyggande och planering i landet som helhet.

Uppskattningar och bedömningar

Studien avser områden som inte är exakt mätbara, och där stora variationer mellan kommuner och över tid av naturliga skäl kan förväntas. Svaren kommer alltid att bygga på uppskattningar och bedömningar. Missuppfattningar om frågeställningen eller inrapporteringsfel kan också ge utslag. Men med detta i beaktande säger ändå jämförelserna mycket om de stora dragen, både om planläggning och tidsåtgång.

En speciell satsning på en viss typ av planer, en omfattande detaljplan som antas eller en intensiv period med många bygglov inom ett visst område, kan ge stora förändringar för enskilda kommuners uppgifter mellan olika år. Det är en helt naturlig följd av hur plan- och bygglovsverksamheten ser ut, och ger därmed avtryck i den här formen av statistik.

Nyckeltalen visar aktivitet, inte kvalitet

Nyckeltalen i dessa jämförelser visar aktivitet, inte kvalitet. Tiden för detaljplaneläggning kan naturligtvis vara indikativ för kommunens effektivitet, men måste inte vara det. Inte heller antalet detaljplaner eller antalet planlagda bostäder kan sägas utgöra mått på kvalitet. De kan vara indikationer på hur väl kommunen möter bostadsmarknadens behov, men behoven skiftar mycket mellan olika kommuner och över tid inom en och samma kommun.

Antalet bostäder som beviljats bygglov och antalet färdigställda bostäder visar hur aktiv marknaden är i kommunen. Andelen överklagade detaljplaner ger en fingervisning om för hur stor del av detaljplaneläggningen i kommunen som tiden för rättsprocesser får läggas till den tid som kommunen rår över.

Sju nyckeltal

I undersökningen ingår sju olika nyckeltal:

• Antagna detaljplaner under de senaste två åren
• Sammanlagd planberedskap för bostäder
• Planläggning av bostäder under de senaste två åren
• Beviljade bygglov för bostäder under de senaste två åren
• Tid från planuppdrag till antagande
• Tid från samrådsstart till antagande
• Andel överklagade detaljplaner

Dessutom - för att ge ytterligare underlag för analys - är sammanställningen kompletterad med uppgifter gällande kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden och antalet färdigställda bostäder.

Flera av nyckeltalen är viktade mot kommunernas invånarantal för att få fram jämförbara siffror mellan olika kommuner.

Tio års siffror

Uppgifterna i studien visar i och med årets sammanställning en utveckling över en tioårsperiod från år 2014 till år 2023. Det är intressant att reflektera över både vad som hänt i samhället under dessa tio år, och vilka förändringar av detaljplaneinstrumentet som gjorts.

Tioårsperioden sträcker sig över flera mandatperioder, och omfattar de allmänna valen 2014, 2018 och 2022, med efterföljande politiska förändringar både på lokal och nationell nivå.

De två senaste mätomgångarna omfattar också pandemiåren 2020-2022.

Det har även skett ett antal konjunktursvängningar, inte minst den kännbara lågkonjunkturen under den sista mätperioden. Detta har naturligtvis påverkat den konjunkturkänsliga bostadsmarknaden och byggbranschen på många sätt. Bostadsbyggandet har halverats, priserna på byggmateriel liksom bygg- och boendekostnaderna har ökat kraftigt och hushållens efterfrågan har minskat rejält.

Många har under denna period velat försöka få till en effektivare plan- och byggprocess genom att ändra i lagen. Sedan 2014 har det gjorts ändringar i PBL vid så mycket som 50 olika tillfällen. Vissa gånger stora ändringar, vissa gånger mindre. Vissa har direkt haft påverkan på detaljplaneläggningen, vissa inte. Syftet har många gånger varit att effektivisera processerna.

SKR har varit mycket kritiskt till många av ändringarna som istället för förenklingar har visat sig leda än mer komplicerade processer och ökad arbetsbörda. De ständiga ändringarna av lagen har heller inte lett till kortare handläggningstider, tvärtom kan vi nu se att tiderna snarare förlängs samtidigt som den komplexitet som krävs i en detaljplan ständigt ökar.

2015 ändrades detaljplaneprocesserna genom en ändring av PBL. Bland annat togs det enkla planförfarandet bort. Syftet var att effektivisera och förenkla planprocessen. Effekten verkar dock snarast blivit den motsatta. Under perioden 2016-2017, när det kan antas att detaljplaner som startat efter ändringarna börjar falla ut i antagna planer, steg handläggningstiderna. Särskilt tydlig är skillnaden i de riktigt korta tiderna, där betydligt fler kommuner hade riktigt korta handläggningstider i den första mätningen än i de efterföljande.

Under den senaste tioårsperioden har också ny och förändrad EU-lagstiftning fått ett allt större genomslag i den fysiska planeringen. Det gäller exempelvis lagstiftning om miljökvalitetsnormer för vatten och artskyddslagstiftning som medfört mycket höga krav på utredningar och i många fall förlängt planprocesserna. Utredningar kopplade till vissa enskilda växt- eller djurarter måste exempelvis ofta utföras en viss tid på året vilket ytterligare kan förlänga en redan komplex planprocess.

Vad behöver göras för att effektivisera processerna?

Självfallet kan kommunerna kontinuerligt arbeta med att göra sina egna processer smidigare, och tillsammans med byggaktörer och andra intressenter i den fysiska planeringen verka för att gemensamt hitta bra processer. Detaljplaneringen sker, och måste ske, i samverkan mellan många aktörer. SKR kommer under kommande år att tillsammans med kommunerna arbeta vidare med frågan om effektivare detaljplaneprocesser.

Samtidigt finns det mycket som staten kan och borde göra för att bidra genom att effektivisera sin roll. Staten är en viktig planeringsaktör, och har i sina många roller ett stort inflytande över både effektivitet och tidsutdräkt när det gäller den fysiska planeringen.

Det är också viktigt att poängtera att planläggning inte primärt är en fråga om bostadsproduktion, även om denna undersökning har sitt fokus på planläggning av bostäder. Detaljplaneläggningen har en mängd olika syften att fylla, en demokratisk och lokalpolitisk roll att spela och innebär ett stort avvägningspussel att lägga.

Du hittar mer information via länkarna nedan.

SKR:s skrift Grus i planeringsmaskineriet

Utredningar i detaljplaneprocessen

Överklaganden av detaljplaner och bygglov

SKR:s skrift Riksintressen 2.0

Sammanfattning och slutsatser 2024

Nedgången i byggbranschen och den allmänna konjunkturnedgången sätter sin prägel på denna omgång av jämförelserna. Trots det, och trots att antalet antagna planer har minskat, finns fortfarande en god beredskap i landet i stort med planlagda, icke utnyttjade byggrätter.

Det minskade antalet planlagda bostäder under den senaste mätperioden, som säkert delvis har sin grund i den avvaktande konjunkturen och den allmänna nedgången i byggandet, ser inte ut att ha varit avgörande för den totala planberedskapen och inte heller för genomförandet. Antalet bostäder som färdigställts under 2022-2023 har varit på samma höga nivå som åren efter det så kallade miljonprogrammet.

Tidsåtgången har däremot samtidigt ökat för planläggningen. Orsakerna till detta är sannolikt många. Det behöver belysas vidare i efterföljande arbete. Marknadens vilja till att realisera de planlagda bostäderna, är fortfarande ojämnt fördelad över landet.

Sammanfattande fakta från årets undersökning

• 2022–2023 beviljades bygglov för cirka 90 000 bostäder i landet som helhet. Det är en minskning jämfört med 2020–2021 då motsvarande siffra var nästan 137 000.
• I drygt 50 procent av kommunerna har det beviljats bygglov för färre än fem bostäder per 1 000 invånare under perioden 2022–2023.
• Totalt har det färdigställts nästan 120 000 bostäder under 2022–2023 i landet som helhet. Det är en ökning jämfört med 2020–2021 då knappt 94 000 bostäder färdigställdes.
• Marknadens förmåga att bygga bostäder är fortfarande ojämnt fördelad över landet. I drygt 50 procent av kommunerna har det färdigställts färre än fem bostäder per 1 000 invånare under 2020–2021.
• Strax under hälften av de svarande kommunerna hade en mediantid från planuppdrag till antagande som var två år eller kortare under åren 2022 och 2023. Den andel kommuner som angett längre handläggningstider än två år har ökat sedan förra mätningen.
• Drygt hälften av kommunerna uppger att de har en mediantid från samrådsstart till antagande på under ett år.
• En ökning av handläggningstiderna kan ses sedan undersökningarna startades. Det gäller både tiden från planuppdrag till antagande och tiden från samrådsstart till antagande.
• Andelen överklagade detaljplaner har inte förändrats nämnvärt jämfört med tidigare års undersökningar. Fortfarande överklagas omkring var fjärde antagen detaljplan, sett över hela landet.
• I de 238 kommuner som lämnat underlag till detta nyckeltal fattades drygt 1 800 beslut om antagande av detaljplan under perioden 2022-2023.
• Den totala mängden planlagda men outnyttjade byggrätter för bostäder är fortsatt stor. Undersökningen visar att det i de två tredjedelar av kommunerna som svarat på frågan finns möjlighet att uppföra över 230 000 bostäder med stöd av outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner.
• I de 230 kommuner, det vill säga nära 80 procent av alla kommuner som svarat på frågan om antalet nya planlagda bostäder, har det sammantaget planlagts för drygt 78 000 bostäder under de senaste två åren.

Jämförelser mellan kommuner med likartade förhållanden och förutsättningar

I vilken omfattning kommunen har behov av att detaljplanera, vilken typ av planer man tar fram och vad de behöver innehålla skiljer sig åt mellan landets kommuner. Inte minst gäller det planläggningen för bostadsbyggande, där trycket på bostadsmarknaden skiljer sig markant åt mellan olika delar av landet.

Av det skälet är det sällan av något direkt intresse att jämföra alla landets kommuner med varandra med avseende på de aktuella nyckeltalen. Däremot finns det likheter mellan kommuner med likartade förhållanden. SKR:s kommungruppsindelning är ett bra verktyg för att identifiera kommuner med likartade förhållanden för att göra relevanta jämförelser av olika slag.

SKR:s kommungruppsindelning

Gör egna jämförelser i databasen Kolada

Kolada är en öppen och kostnadsfri databas för kommuner och regioner, med drygt 6 000 olika nyckeltal. Där finns också verktyg för att analysera och visualisera resultat. Kommunen kan använda databasen för att göra egna studier i sammanhang med andra, exempelvis på kommungruppsnivå eller inom sitt län.

Instruktioner för att göra egna jämförelser i Kolada

Via länken nedan kommer du direkt till Jämföraren i Kolada, där du kan göra dina jämförelser. Nyckeltalen som hör till undersökningen hittar du under rubriken Detaljplanområdet.

Verktyget Jämföraren i Kolada

Om undersökningen

I många kommuner antas relativt få detaljplaner under ett år. Planläggningsaktiviteten kan också variera mellan åren. För att få ett större antal detaljplaner som underlag till nyckeltalen har SKR valt att mätperioderna ska omfatta två år. Denna omgång av Öppna jämförelser inom detaljplaneområdet avser uppgifter för åren 2022–2023. Tidigare omgångar har gjorts för åren 2014–2015, åren 2016–2017, åren 2018-2019 och för åren 2020-2021.

Till största delen kommer uppgifterna från data som kommunerna rapporterat in till RKA under vårvintern 2024. Den information som ligger till grund för SKR:s sammanställning är ett utdrag ur Kolada så som uppgifterna såg ut i databasen i början av maj 2024.

Vissa av uppgifterna har vägts mot invånarantal, en uppgift som hämtats från statistikmyndigheten SCB. För antalet bygglovsansökningar har data på kommunnivå beställts från SCB. Även information om färdigställda bostäder har hämtats från SCB.

Som komplement till de uppgifter som kommunerna lämnat till databasen Kolada, finns även resonemang kring några andra informationsmängder.
Information om kommunens bedömning av läget på bostadsmarknaden har hämtats som öppen data från Boverkets sammanställning av den senaste bostadsmarknadsenkäten.