Planlagda bostäder och planberedskap

Planläggningen av bostäder har minskat något jämfört med tidigare mätperioder men samtidigt har många kommuner fortfarande en god planberedskap med många outnyttjade byggrätter.

De 230 kommuner som svarat på frågan om antalet nya planlagda bostäder har sammantaget planlagt för drygt 78 000 bostäder under de senaste två åren. Samtidigt har de 195 kommuner som svarat på frågan om planberedskap tillsammans över 230 000 outnyttjade byggrätter för bostäder i befintliga detaljplaner.

340 planlagda bostäder per kommun

Att 78 212 bostäder planlagts i de 230 svarande kommunerna innebär i genomsnitt att 340 bostäder planlagts per kommun under perioden 2022–2023. Oräknat Stockholm, som ensamt står för 10 601 planlagda bostäder under perioden, blir genomsnittet 295 planlagda bostäder per kommun. Det är något färre än tidigare mätperioder.

Kommuner som planlagt för flest bostäder

Av de som besvarat frågan har knappt 8 procent av kommunerna planlagt för 20 eller fler bostäder per 1 000 invånare under 2022 och 2023. Det innefattar kommuner ur de flesta kommungrupper. Mer än hälften av dem tillhör dock kommungrupper med i allmänhet stort exploateringstryck – större städer, pendlingskommuner till större städer och pendlingskommuner till storstäder. Planläggningsaktiviteten följer i mångt och mycket efterfrågan.

Diagram: Kommuner som planlagt för 20 eller fler bostäder per 1 000 invånare 2022–2023

Diagrammet visar antal planlagda bostäder per 1 000 invånare i respektive kommun.

Kommuner som inte planlagt för några bostäder under tvåårsperioden

I drygt 18 procent av de svarande kommunerna planlades det inte för några bostäder under år 2022–2023, vilket är samma siffra som i föregående mätning.

Anledningarna till att kommunen inte planlagt för några bostäder under perioden kan naturligtvis skifta från kommun till kommun. Det kan bero på låg efterfrågan på planer för bostäder, men också på att kommunen exempelvis planlagt för många bostäder under tidigare år, vilka nu är i ett genomförandeskede.

Sammanlagd planberedskap för bostäder

Den totala mängden planlagda men outnyttjade byggrätter för bostäder är fortsatt stor. Undersökningen visar att det finns möjlighet att uppföra över 230 000 bostäder med stöd av outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner.

Sammanlagt finns i de 195 kommuner som svarat på frågan om planberedskap, det vill säga i 67 procent av kommunerna, möjlighet att uppföra totalt 232 031 bostäder med stöd av gällande detaljplaner. Detta är i princip samma siffra som för föregående mätperiod. På grund av den högre svarsfrekvensen i årets undersökning innebär det dock en något lägre planberedskap utslaget per kommun.

Stort antal outnyttjade byggrätter för bostäder

Räknat som ett genomsnitt för de 195 kommuner som besvarat frågan om planberedskap för 2022–2023 kan 1 190 bostäder per kommun uppföras med stöd av gällande detaljplaner. Om Stockholms stad, som står för en stor andel av den totala planberedskapen, tas bort blir genomsnittet istället 1 067 bostäder per kommun. Som framgår av diagrammet nedan är detta en liten minskning jämfört med föregående mätperiod. Sett över en längre tidsperiod innebär det dock fortfarande en betydande ökning av kommunernas planberedskap.

Diagram: Genomsnittlig planberedskap för bostäder

Diagrammet visar antal planlagda outnyttjade byggrätter för bostäder i genomsnitt per kommun, exklusive Stockholms stad.

Kommuner med hög planberedskap i form av outnyttjade byggrätter för bostäder återfinns i de flesta kommungrupperna. På kommungruppsnivå är planberedskapen, liksom tidigare år, högst i gruppen landsbygdskommuner med besöksnäring.

Diagram: Kommuner med högst planberedskap per 1000 invånare

Diagrammet visar antal planlagda outnyttjade byggrätter för bostäder per 1000 invånare i respektive kommun.

Det framförs ofta i bostadsbyggnadsdebatten att det är bristen på planlagd mark som gör att det byggs för lite bostäder. Jämförelserna inom detaljplaneområdet visar återigen att det finns ett stort antal planlagda bostäder i landet och att antalet dessutom ökat över tid. Det stora antalet outnyttjade byggrätter kan på sikt bidra till att minska bostadsbristen, men det kräver att de ekonomiska förutsättningarna för att bygga finns på plats.

Värdefullt om kommunen kan visa sin planberedskap

Antalet kommuner som svarat på frågan om planberedskap har ökat över tid. Det finns vissa utmaningar med att ta fram denna uppgift och det kan aldrig bli mer än en uppskattning av den planberedskap som finns. Samtidigt ser SKR att det finns ett stort värde i att kommunen har en uppfattning om sin planberedskap för bostäder och kan kommunicera den. Inte minst bör uppgiften vara en viktig del i kommunens arbete med bostadsförsörjning.

Ett kvarstående råd från SKR till kommunerna är därför att se över gällande detaljplaner för att få en bild av kommunens planberedskap, för att därefter hålla denna uppskattning uppdaterad efter hand som bygglov beviljas och nya detaljplaner kommer till.

Så här kan du göra egna jämförelser

Alla värden för nyckeltalet finns i databasen Kolada.

I Kolada kan kommunen även själv göra studier av sina nyckeltal i sammanhang med andra kommuner med likartad situation, eller med kommuner som av andra skäl kan vara intressanta som jämförelseobjekt.

Jämföraren – Kolada

Lär dig arbeta med Jämföraren i Kolada