Fakta om behovsstyrd taxa

Här finns information om vad som är nytt och bättre med den behovsstyrda taxan, vilka skillnaderna är mot den tidigare taxan samt vilka aktörer som medverkat när den togs fram.

Till skillnad från den tidigare taxemodellen (risk- och erfarenhetsbaserade modellen) har den nya behovsstyrda taxan fokus på övergripande processer och tillvägagångssätt, till exempel hur behovsutredning, tillsynsplanering och tillsynsfinansiering hör ihop.

Den nya behovsstyrda taxemodellen är:

• Gemensam: Den kopplar samman statlig och kommunal taxekonstruktion
• Integrerad: Den tar ett helhetsgrepp och kopplar tillsynsplanering med finansiering
• Lika: Det är tillsynsbehovet som styr, den likriktar och ger färre valmöjligheter
• Lättanvänd: Den är i excel, följer statens angivna koder och kopplas till lagstiftningen
• Annorlunda: Den innebär ett nytänk, är styrd, jämförbar och har viss flexibilitet.

Nytt i den behovsstyrda taxemodellen

• I nya behovsstyrda taxemodellen är det tillsynsbehovet som styr taxan
• Det finns en tydligare koppling till behovsutredningen
• Riskbedömningen sker i behovsutredningen, inte i taxan
• Det är det samlade tillsynsbehovet för branschen som ska bedömas
• Tillsynsbehovet bör inte skilja sig åt beroende på om en bransch har kommunal eller statlig tillsynsmyndighet
• Tillsynsbehovet anges på branschnivå i bilaga 2 och 3
• Tillsynsbehovet för tillståndspliktiga verksamheter blir lika som tillsynsbehovet enligt statens förordning om avgifter för tillsyn och prövning (FAPT)
• Delverksamheter bedöms inte separat, ingår normalt sett i det samlade tillsynsbehovet för branschen. Justera avgiften
• Taxebilagorna 1, 2 och 3 är i excel. Störst förändringar mot tidigare modeller har gjorts i bilaga 2 för verksamheter med fasta årliga avgifter
• Avgiftsnivåer införs i taxebilaga 1
• Bilaga 1 = Avgifter för prövning och anmälan samt viss tillsyn. Avgiftsnivåer används.
• Bilaga 2 = Fasta årliga avgifter (förskottsbetalning) för A, B, IUV, C och H.
• Bilaga 3 = Timavgifter (efterskottsbetalning) för U och UH. Kommunen kan lyfta branscher från bilaga 3 till bilaga 2.

Styrd tillsyn, A, B, IUV, C och H-branscher

Behovsprioriterad tillsyn, U och UH-branscher

Skillnader mot risk- och erfarenhetsbaserad taxa

Följande förändringar har gjorts i den behovsstyrda taxemodellen jämfört med den risk- och erfarenhetsbaserade taxemodellen.

• Risk- och erfarenhetsbedömning, premiering, riskpoäng och avgiftsklasser har tagits bort
• SKR:s tidigare undernivåer och egna indelningar i olika underkoder har tagits bort
• 25%-regeln är förändrad. Justeringsmöjligheterna för delverksamheter är reviderade

Taxan togs fram i samarbete

Arbetsgruppen bestod av kommunala avdelnings-, enhets- och miljöchefer samt utvecklingsledare och inspektörer.

Modellen har testats, utvecklats och analyserats av 19 kommuner och kommunalförbund. De som deltagit är Borlänge, Bromölla, Göteborg, Kalix, Kalmar, Karlstad, Kungsbacka, Laholm, Landskrona, Linköping, Mora-Orsa, Piteå, Sigtuna, Skellefteå, Sollentuna, Södra Roslagens miljöförbund, Uddevalla, Östhammar och Östersunds kommuner.

Ett antal referensgrupper har lämnat synpunkter på den nya taxemodellen under projektets gång. Dessa referensgrupper var:

1. Näringsliv/verksamhetsutövare, representerade av Fastighetsägarna, Lantmännens Riksförbund (LRF), Näringslivets regelnämnd (NNR), Svensk Bergmaterialindustri (SBMI) och Visita.
2. Centrala vägledande myndigheter, representerade av Havs- och Vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen.
3. Användarföreningarna för kommunernas verksamhetssystem EDP MiljöReda/EDP Vision Miljö, Ecos/Ecos 2, samt Castor. Regelbundna avstämningar har även gjorts med SKR:s nätverk av miljöchefer från ca 30 kommuner.