- Startsida
- SKR
- Integration, social omsorg
- Ekonomiskt bistånd, försörjning
- Automatisering, ekonomiskt bistånd
- Juridik och informationssäkerhet
Informationssäkerhet och juridik, automatisering av ekonomiskt bistånd
Lär dig mer om informationsutbyte, vad en robot får göra och vad du bör tänka på kring informationssäkerhet vid automatisering av ekonomiskt bistånd.
Informationstät och repetitiv process
Handläggningen av ekonomiskt bistånd följer fortlöpande samma process; den sökande lämnar in en ny ansökan varje månad som följs av utredning, uppföljning och beslut.
Individerna inom målgruppen behöver ofta stöd från flera aktörer parallellt. Handläggare både inom ekonomiskt bistånd och kommunens arbetsmarknadsinsatser har därför behov av att samverka internt inom den egna kommunens verksamhet, men även externt med andra aktörer. Syftet är att stödja kommunens medborgare till egen försörjning.
Aktörer som kommunen samverkar med är till exempel
- Arbetsförmedlingen,
- Försäkringskassan
- hälso- och sjukvården.
Att denna samverkan fungerar väl är av stor vikt för att individerna ska erbjudas rätt stöd och hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Det kan underlätta för individerna att komma ut i arbete och få en egen försörjning.
Digital tjänst för myndighetsuppgifter - SSBTEK
SSBTEK, Sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd, är en digital tjänst som ger en säker, effektiv och förenklad handläggning av ärenden inom ekonomiskt bistånd. Tjänsten gör det möjligt för kommunen att via sitt verksamhetssystem få information från statliga myndigheter och organisationer.
Informationen från tjänsten används vid prövning av ansökan om ekonomiskt bistånd. För att effektivisera handläggningen har många kommuner valt att använda en robot som sammanställer informationsmängderna som inhämtats i SSBTEK.
SSBTEK, digital tjänst för ekonomisk bistånd
Utökade informationsmängder och förenklad administration
Behovet av att samplanera, följa upp och utbyta information för gemensamma målgrupper mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna tillgodosågs tidigare genom fysiska möten och genom samlokalisering. Till följd av Arbetsförmedlingens reformering finns idag behov av att hitta nya lösningar för att dela information. På SKR pågår ett arbete med att se över vilken information som är viktig för kommunens att ta del från Arbetsförmedlingen och på vilket sätt informationen kan delas. Mer information om det arbetet hittar du här:
Informationsutbyte med Arbetsförmedlingen
Automatiserade beslut i kommuner och regioner
Statliga myndigheter har sedan 2018 fått fatta automatiserade beslut med stöd av förvaltningslagen, paragraf 28. SKR gjorde dock en utredning hur kommuner och regioners förutsättningar för automatiserade beslut såg ut och landade i att kommunallagen hindrade den möjligheten för kommuner och regioner.
Automatiserade förfaranden hindrades dock inte, det vill säga insamlandet och beredning av ärenden. Beslutsfattandet hindras dock av att förvaltningslagen är så kallad subsidiär, det vill säga gäller i andra hand om det finns andra lagar som reglerar ett område. Kommunallagen reglerar bara delegation till presidium med mera eller en anställd, inte automatiserat beslutsfattande.
En nämnd kan numer delegera beslut till automatisk beslutsfunktion på samma sätt som beslut kan delegeras till tjänstemän/personal. Den utökade möjlighet gäller för ärenden som kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Så det finns utökade möjligheter.
Beslut som inte får fattas automatiskt
Det finns beslut som inte får fattas automatiskt:
- Beslut som fattas av fullmäktige
- Beslut som i annan lagstiftning än kommunallagen är riktad till specifik profession/roll. (till exempel till rektor i skollagen)
- Beslut som inte går att överklaga (till exempel boendeparkeringstillstånd)
- Beslut som överklagas genom laglighetsprövning (vissa beslut på till exempel skolans och socialtjänstens område)
Det är krav i GDPR om möjlighet för individ att överklaga automatiska beslut, som gör att automatisering inte kan tillåtas i ärenden som inte kan överklagas genom förvaltningsbesvär.
Informationssäkerhet
Informationssäkerhet – vad bör du tänka på?
I denna webbsändning (10 minuter) ger Jonas Nilsson, CISO, SKR tips angående informationssäkerhet samt delar Patrik Nilsson, verksamhetschef i Strängnäs kommun, med sig av lärdomar och erfarenheter.
Verktyg för tillräckligt god informationssäkerhet
SKR:s Kompetenscenter Välfärdsteknik har tagit fram en guide där aspekterna av informationssäkerhet sammanfattas avsnittsvis med grundläggande information.
Informationssäkerhet, välfärdsteknik
Identitet och åtkomststyrning för robotar
I denna webbsändning (17 minuter) berättar Ulrika Nilsson, Inera, om deras förstudie kring inloggningslösningar för digital medarbetare kopplade till robotars identitets- och åtkomstfrågor.
I dag finns det hinder för att använda robotar när det kommer till säker identitet och åtkomst och detta är några punkter som hon lyfter:
- Roboten agerar som en människa men kan inte ha ett personligt certifikat
- Det saknas etablerade rutiner och regelverk för hantering av robotar
- Patientdatalagens krav på tvåfaktorsautentisering och åtkomststyrning inom vård och omsorg är inte naturlig eller möjlig
Trots detta används det redan idag robotar men även här lyfter Ulrika två viktiga aspekter:
- Det saknas idag samordning vilket leder till att alla gör egna lösningar (ibland innebär det osäker hantering)
- När alla gör egna lösningar blir det svårt att använda robotar över organisationsgränser
Förstudie och fördjupad analys - identitet och åtkomst för RPA (PDF) Pdf, 225 kB.
Läs vidare
Informationsansvarig
-
Annika Londono Öst
Handläggare