Frågor och svar om SVOD

Lagens primära syfte är att öka, förbättra och förenkla kommunikationen mellan vårdgivare och omsorgsgivare. Det innebär en förbättrad vård och omsorg för den enskilde patienten/omsorgsmottagaren.

Verksamheten tar fram rutiner för att hanterar bland annat samtycke och utbildar personalen i hur man efterfrågar samtycken på ett sätt som säkerställer de enskildas integritet.

SKR har dialog med flera verksamhetsföreträdare om vilken information som är prioriterad att utbyta mellan journal- eller verksamhetssystem. Det kan till exempel vara fast vårdkontakt, fast omsorgskontakt, kontaktuppgift anhöriga, beslut och insatser eller genomförandeplan.

Arbete pågår i olika konstellationer kring utbyte av information i enhetlighet med SVOD.

SVOD innebär att det är både socialtjänst- och hälso-och sjukvårds-dokumentation som utbyts. Verksamheten får ha ett system som både har SoL- och HSL-journaler och som kan hantera direktåtkomst utifrån båda lagarnas paragrafer.

Det finns inte några uttalade ”ska-krav” i lagen att nämnden måste fatta beslut innan SVOD börjar användas. SKR jurister rekommenderar ändå att det fattas ett beslut innan SVOD införs eftersom nämnden är personuppgiftsansvarig.

Kommuner eller regioner behöver utarbeta avtal, riktlinjer eller överenskommelser lokalt/regionalt mellan vårdgivare och omsorgsgivare. Avtalet/riktlinjerna/överenskommelsen bör bland annat innehålla vilka informationsmängder som ska hanteras i SVOD.

Det finns inget som hindrar att kommuner implementerar SVOD i sin verksamhet/sitt verksamhetssystem. Att möjliggöra direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande mellan den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten i en kommun kommer att ge vinster.

Nästa steg kan då vara att kommunerna ett län lyfter arbetet med SVOD till regionala forum för att initiera samverkan och samarbete med regionen.

När kommunen beslutar sig för att tillämpa SVOD behöver verksamheten arbeta fram rutiner och arbetssätt. SKR kommer att samla in och sprida material och exempel på material kan vara förslag på rutiner, informationsmaterial till patienter och omsorgsmottagare.

Ett aktivt samtycke inhämtas av vårdgivare respektive omsorgsgivare som är ansvariga för individens vård och omsorg. För personer inom äldreomsorgen eller personer med funktionsnedssättning är det omsorgsgivare som ansvarar för utredning och genomförande av insatser. Samtycket ska dokumenteras i patientjournalen eller personakten.

Om SVOD innefattar en kedja av vårdgivare och/eller omsorgsgivare kan en av dessa inhämta ett aktivt samtycke vi åtkomst i ett av annat system. Utmaningen är att förmedla samtyckena till kedjan av vårdgivare/omsorgsgivare.

Det tysta samtycket inhämtas av ansvarig vårdgivare eller omsorgsgivare.

Samtycket gäller under den tid som anges i samtycket eller tills det återkallas av den enskilde. Ett samtycke gäller tills vidare om inte annat bestämts.

Det är viktigt att tänka på att om samtycket är tidsbegränsat så måste det förnyas om det ska fortsätta gälla efter tiden gått ut.

Ett samtycke vid sammanhållen vård-och omsorgsdokumentation (SVOD) ska vara aktivt vid direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Även samtycken som uttrycks på andra sätt än verbalt eller genom en aktiv åtgärd (kallat uttryckligt samtycke), till exempel en kryssruta, är lagliga SVOD-samtycken. Ett exempel är att patienten eller omsorgsmottagaren nickar till frågan om hen godkänner (samtycker till) att en användare får ta del av hens dokumentation hos en annan vårdgivare eller omsorgsgivare.

Tyst samtycke

Patienter och omsorgsmottagare ska få information om att deras journaluppgifter ingår i ett system för en sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. De ska också få information om rätten att slippa att deras dokumentation tillgängliggörs för andra vårdgivare eller omsorgsgivare i ett sådant system. Motsätter sig inte individen får dokumentationen göras tillgänglig. Man brukar kalla det för ett tyst samtycke. När någon motsätter sig, benämns det "spärr".

Nej samtycket behöver inte signeras. Det kan ges skriftligt men det kan också ges muntligt. Det är vård- och omsorgspersonal som ska ha rutiner för att notera att samtycke är inhämtat.

Det ska framgå för användare av ett system för sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation att det finns uppgifter om invånaren hos vårdgivare eller/och omsorgsgivare, men att de är spärrade.

Det ska inte vara potentiellt tekniskt möjligt för användaren att forcera spärren. Hen ska inte ha någon möjlighet att kunna ta del av dokumentation om den enskilde hos andra vårdgivare eller omsorgsgivare.

Föreligger nöd kan en vårdgivare begära hos en annan vårdgivare att häva spärren, men bara hos vårdgivare, inte hos omsorgsgivare.