Åtgärder folkhälsa

Förslag till åtgärder bygger på den uppföljning och systematiska analys ni gjort. För att få genomslag krävs konsekvensbeskrivning, prioriteringar och beslut, antingen på politisk nivå eller i verksamheterna.

Beskriv konsekvenser för hälsan

Underlag till ett beslut bör omfatta konsekvensbeskrivning för att ge beslutsfattare kunskap om hälsoeffekterna av beslutet för olika grupper av kvinnor och män, samt lyfta fram eventuella målkonflikter. I Vägledning för systematiskt folkhälsoarbete finns tips och verktyg för bedömning av hälsokonsekvenser.

Vägledning: Görs det konsekvensanalyser för hälsan i beslutsunderlag

Mallar - Konsekvensbeskrivning - en del i åtgärder på en övergripande nivå

Health Impact Assessment – Hälsokonsekvensbedömning, WHO

Prioritering av åtgärder

I underlaget till beslut kan det vara bra att ge olika alternativ till åtgärder. Åtgärderna kan vara:

• hälsofrämjande dvs. stärka
• förebyggande dvs.
• åtgärdande/behandlande dvs.

De kan också genomföras av olika aktörer såväl inom kommun, region eller civilsamhället på individuell nivå, grupp/organisationsnivå eller samhällsnivå.

Använd gärna Matrisen som stöd för att få en helhetsbild inom något område – både vad som görs och förslag till åtgärder.

Bidrar åtgärdsförslag till minskade skillnader i hälsa

Förslag till åtgärder behöver även granskas utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Ojämlikhet i hälsa skapas av att olika grupper i samhället, som till exempel att kvinnor och män eller olika socioekonomiska grupper, har systematiskt olika livsvillkor och levnadsförhållanden. Behov och förutsättningar skiljer sig därför.

• Kommer åtgärden nå alla grupper i befolkningen som den är avsedd att nå? Om inte, vad behöver vi åtgärda i förslaget till åtgärd?
• Vilka åtgärder behövs för att gå i riktning för både jämlika och jämställda förutsättningar för en god hälsa?

Utgå från principen om proportionell universalism, det vill säga att åtgärder som är riktade till alla, behöver anpassas utifrån de som har störst behov, både vad det gäller omfattning och utformning.

Åtgärda socioekonomiska skillnader

Socioekonomi handlar om utbildningsnivå, inkomstnivå och yrkesgrupp.

Åtgärderna kan ske på strukturell nivå exempelvis genom att skapa bättre förutsättningar för trygga uppväxtvillkor, att alla klar skolan, för högre utbildning och inkludering på arbetsmarknaden. Åtgärder på strukturell nivå är till nytta för alla men de som har svårare socioekonomiska situationer och förutsättningar tillgodoser sig åtgärderna i högre grad än individuella lösningar.

Åtgärderna kan även ske på kompensatorisk nivå. Detta ligger ofta direkt i kärnuppdragen för olika verksamheter. Exempelvis har skolan ett kompenserande uppdrag vilket innebär att den ska hjälpa elever med sämre förutsättningar att klara målen. Skollagen anger också att kommunerna ska fördela resurserna efter elevernas olika förutsättningar och behov.

Även andra verksamheter samt hälso- och sjukvården har ett kompenserande uppdrag, både för främjande och förebyggande arbete. Det kan röra sig om uppsökande verksamheter för att nå fler och att underlätta för alla att söka vård i tidigt skede.

Åtgärda andra skillnader

Skillnader i hälsa beror såklart också på en rad andra faktorer, såväl som kombinationer av dessa. Faktorer som exempelvis kön, ålder, funktionsförmåga och födelseland. För att få en riktigare bild av hur hälsan är fördelad är det viktigt att ta hänsyn till dessa faktorer och vi alla tillhör flera grupper i samhället.

Folkhälsomyndigheten har publicerat skrifter om hur hälsan ser ut i vissa av dessa grupper exempelvis bland barn och unga, personer med funktionsnedsättning, äldre, nationella minoriteter, migranter samt Hbtqi-personer.

Hälsa hos personer med funktionsnedsättning, Folkhälsomyndigheten

Implementering av metoder

När ni vet vad problemet (behovet) är och med vilken metod problemet ska lösas är det dags för implementering av ny kunskap och nya metoder med syfte att främja befolkningens hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram stöd för att underlätta implementering som består av dessa delar:

• "Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst" beskrivs grunderna inom spridnings- och implementeringsområdet. Här får du en överblick och förståelse för implementering.
• "Checklista för implementering med kvalitet" är ett verktyg som ger stöd hela vägen genom en implementeringsprocess. Vi ger också ett fiktivt exempel på hur checklistan kan användas.
  Innan du börjar med checklistan bör du ha tagit reda på behovet, veta vilken insats som ska implementeras, stöd för att insatsen möter behovet, samt var implementeringen ska ske. Stöd för arbetet finns under vägledning och verktygslådan.
• "E-guide implementering" ger kunskap och inspiration för implementering i praktiken. E-guiden bygger på interaktiva textavsnitt, animerade filmer och korta intervjuer.
• "Fem filmer" där olika aktörer ger sitt perspektiv på implementering, från forskning och utbildning till projektledning, planering och praktiskt genomförande

Att lyckas med implementering inom folkhälsoområdet, Folkhälsomyndigheten

Vägledning systematiskt folkhälsoarbete

Folkhälsoverktyg

Kunskapskällor- inspiration till åtgärder

Det finns en mängd olika utredningar, rapporter och webbplatser där ni kan hitta inspiration till förbättringsarbete. Här beskrivs och listas några.

Folkhälsomyndigheten har samlat stöd till folkhälsoarbete på lokal och regional nivå inom webbplatsen Tema folkhälsa. Där kan du hitta underlag till bland annat hälsofrämjande och förebyggande metoder men också andra tips om åtgärder.

Tema Folkhälsa - verktyg och stöd, Folkhälsomyndigheten

Den nationella kommissionen för jämlik hälsa kan också inspirera utifrån verkningsfulla åtgärder. Bra rapporter finns också från regionala och lokala kommissioner för social hållbarhet och jämlik hälsa, exempelvis, Malmö, Östgötaregionen, Örebro, Stockholm. Göteborg, Östersund, Karlskrona etc.

Kommissionens betänkande med åtgärder

På webbplatsen för Mötesplats social hållbarhets finns en kunskapsbank med en mängd presentationer och filmer från tidigare konferenser och seminarium , som kan vara relevanta i förbättringsarbetet.

Mötesplats social hållbarhet

Kunskapsguiden är en webbplats som samlar kunskapsstödjande stöd till dig som arbetar inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård men även folkhälsa. Webbplatsen samlar produkter från många aktörer på nationell nivå såsom från Socialstyrelsen, andra myndigheter och aktörer.

Kunskapsguiden

Folkhälsomyndigheten, den nationella kunskapsmyndigheten som arbetar för bättre folkhälsa, beskriver bland annat åtgärder för psykisk hälsa och hälsosamma levnadsvanor.

Nationell folkhälsoenkät, Folkhälsomyndigheten

Övergripande om åtgärder