Publicerad 26 mars 2021

Överenskommelser om sjukskrivning och rehabilitering

SKR och regeringen har mellan åren 2006-2020 ingått överenskommelser inom området sjukskrivning och rehabilitering. Syftet var att ge regionerna ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan för att skapa en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.

SKR har under många år bidragit med samordning och stöd till regionerna inom det försäkringsmedicinska området. Det har skett inom ramen för de statliga överenskommelserna mellan åren 2006 – 2020 om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, där många olika insatser har genomförts för att utveckla och samordna det försäkringsmedicinska kunskapsområdet inklusive den omfattande utvecklingen inom digitaliseringen på området.

Den senaste överenskommelsen för 2020 hade som syfte att fortsatt stimulera kvalitetshöjande insatser inom hälso- och sjukvården och utveckla samverkan med andra aktörer. Målet var att förebygga eller förkorta sjukskrivning och främja kvinnors och mäns återgång i arbete.

Överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2020 (PDF)

Tilläggsöverenskommelse En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2020 (PDF)

Framgångsrika områden som utvecklats inom ramen för överenskommelsen är till exempel utvecklingen av en funktion för koordinering i regionerna, åtgärder inom ledning och styrning, införande av elektroniska läkarintyg och andra elektroniska tjänster, samt kompetensutveckling inom försäkringsmedicin.

Överenskommelsen gav medel till regionerna för att säkerställa kompetensutveckling och etablera former för regionalt stöd för samordning av rehabiliteringskoordinering, fortsatt satsning på ökad kompetens i sjukskrivningsfrågor för läkare, rehabiliteringskoordinatorer och andra hälsoprofessioner, samt fortsatt utveckling inom digitala intyg och andra tjänster och stöd.

SKR:s stöd för att utveckla arbetet

SKR har under åren givit nationellt stöd till regionerna vid genomförande av insatserna i överenskommelsen. Insatserna har säkerställt det försäkringsmedicinska området och underlättat för regionerna att öka kompetensen i försäkringsmedicin.

SKR har organiserat nätverksträffar med samtliga regioner för att utbyta aktuell information och erfarenheter. Genom kommunikationsinsatser spreds också ny kunskap och erfarenheter från regionerna till andra regioner och intressenter.

Resultat

De åtgärder som gjorts inom ramen för SKR:s och regeringens överenskommelser inom sjukskrivning och rehabilitering har bidragit till att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med att effektivisera sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen genom ett mer strukturerat och metodiskt arbetssätt.

  • Koordineringsfunktionen har utvecklats som ett stöd till kvinnor och män i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Resultaten visar att funktionen bland annat kan bidra till en tidigare återgång i arbete. Det har även bidragit till att en ny lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter införts i hälso- och sjukvården.
  • Den elektroniska överföringen av läkarintyg har gjort det möjligt att ta fram statistik om sjukskrivningar uppdelad på bland annat kön, diagnos och län. Intygen har förbättrats med flera digitala stöd, nåbara direkt i intygen. Patienten kan även läsa och hantera sina läkarintyg digitalt och skicka dem säkert till olika mottagare.
  • Patienter med psykisk ohälsa har idag tillgång till fler behandlingar än tidigare. Behovet av insatser för långvarig smärta har uppmärksammats mer än tidigare.
  • Inom ledning och styrning har flera åtgärder lett till nya arbetssätt och bättre uppföljning.
  • En struktur för kompetensutveckling inom försäkringsmedicin har byggts upp.

Insatser för smärta och psykisk ohälsa, före detta Rehabiliteringsgarantin

Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta ingick som ett villkorsområde i senare överenskommelser om ”En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess ”.

Regioner som under 2020 genomförde evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser för icke specificerad, långvarig smärta i rygg, axlar och nacke samt för lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stress till personer i åldrarna 16–67 år, fick dela på totalt 500 miljoner kronor. Insatserna ska vara definierade i exempelvis:

Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (PDF)

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): Rehabilitering vid långvarig smärta

SBU: Multimodal rehabilitering vid långvarig ländryggssmärta (PDF)

Vad hände med rehabiliteringsgarantin?

Överenskommelsen rehabiliteringsgarantin gällde mellan 2008-2015. Syftet var att förebygga sjukskrivningar och att stödja kvinnor och män med psykisk ohälsa eller långvarig smärta som är sjukskrivna till att återgå i arbete.

Inför överenskommelsen 2016 var regeringen och SKR överens om att lägga ned rehabiliteringsgarantin då ett flertal studier inte har kunnat visa att kvinnor och män som fått del av insatserna i rehabiliteringsgarantin hade återgått i arbete. Riksrevisionen var också kritisk till den detaljstyrning som hade skett mot vissa behandlingsmetoder.

Däremot ökade tillgången på insatser överlag och hälsan förbättrades hos patienterna. Det fanns även ett visst stöd för att kognitiv beteendeterapi, KBT, kunde förebygga sjukskrivningar. I SBU-rapporten ”Rehabilitering vid långvarig smärta” framkom också att multimodal rehabilitering, MMR, förbättrar förutsättningarna för att patienten ska kunna återgå till arbete. Av den anledningen finns fortsatta stimulansmedel inom området smärta och psykisk ohälsa.

Rapporter

Insatser för psykisk ohälsa och långvarig smärta

SKR:s rapport redovisar regionernas rapporterade behandlingar av kognitiv beteendeterapi (KBT) vid vissa psykiska diagnoser samt multimodal rehabilitering (MMR) vid långvariga smärttillstånd i nacke, axlar eller rygg. Förändringar i volymer av de olika behandlingarna över åren 2009 – 2019 redovisas. För 2019 redovisas antalet behandlingar för kvinnor och män samt av offentliga och privata vårdgivare. Några regioners erfarenheter och synpunkter redovisas också.

Sammanfattningsvis ökade antalet genomförda behandlingar vid psykisk ohälsa och långvarig smärta under 2019 jämfört med 2018 och särskilt för internetbaserad behandling. Den största ökningen skedde för behandling vid psykisk ohälsa, medan antalet behandlingar vid långvarig smärta minskade.

Insatser för psykisk ohälsa och långvarig smärta (2019)

Insatser för psykisk ohälsa och långvarig smärta (2018)

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset