Koordineringsinsatser försäkringsmedicin

Med en funktion för koordinering kan hälso- och sjukvården i ett tidigt skede stödja individen och samverka med berörda parter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Alla regioner har genom stimulansmedel från överenskommelser med staten sedan flera år utvecklat en koordinatorfunktion som underlättar för patienten att återgå eller vara kvar i arbete och som stödjer hen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Uppdrag och arbetssätt kan variera i regionerna beroende på deras olika förutsättningar.

Lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser trädde i kraft 2020 och innebär att regionerna är skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter, vid behov, för att främja deras återgång till eller inträde i arbetslivet. Funktionen kallas oftast rehabiliteringskoordinator.

Kartläggning koordinering

SKR har tagit fram en rapport om en kartläggning som beskriver funktionen för koordinering efter att lagen trädde i kraft 2020. Via enkät till landets rehabkoordinatorer 2021 ställdes frågor om funktionens omfattning och utbredning, innehåll och förutsättningar. En jämförelse görs också med den enkät som genomfördes 2018.

Koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården - en nationell kartläggning

Uppdrag för funktionen för koordinering

Syftet är att underlätta för patienten att inträda i, återgå till, eller vara kvar i arbete.

Personligt stöd

Rehabiliteringskoordinatorn stödjer de patienter som är sjukskrivna, utifrån patientens förutsättningar, att återgå eller inträda i arbetslivet.

Intern samordning och samverkan

Rehabiliteringskoordinatorn samordnar insatserna för patienten på vårdenheten och samverkar med övriga verksamheter i hälso- och sjukvården i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Samverkan med andra aktörer

Rehabiliteringskoordinatorn samverkar externt och kan, efter samtycke, stödja patienten i kontakt med arbetsgivare eller Arbetsförmedling, för att underlätta eventuell anpassning av arbetsplatsen eller arbetsuppgifterna. Om behov av en arbetslivsinriktad rehabilitering bedöms behövas, ska Försäkringskassan meddelas. Även kommunens socialtjänst kan vara en viktig samverkansaktör.

Att arbeta som rehabiliteringskoordinator

I filmen nedan beskrivs rehabkoordinatorns arbete på en vårdcentral. Filmen ger en inblick om hur en dag som rehabkoordinator kan se ut, samtal med patient, koordinering med kollegor och samordning med arbetsgivare. Längd: 4 minuter

Positiva effekter på rehabilitering

Flera studier pågår om betydelsen av funktionen för koordinering. Kliniskt har funktionen visat positiva effekter både på patientens rehabilitering och för läkares och andra medarbetares arbete med sjukskrivning och rehabilitering samt för samverkan med externa parter. Rehabiliteringskoordinatorn bedöms ofta vara en av nyckelfunktionerna för att främja en kvalitativ och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.

En studie gjord i Region Stockholm 2018, visar att patienter som fått stöd av en koordinator i primärvården, har en lägre genomsnittlig sjukskrivningsgrad över tid, lämnar sjukskrivningen snabbare, lämnar sjukskrivningen helt efter första sjukskrivningen och har färre återsjukskrivningar jämfört med en kontrollgrupp.

Lägre sjukskrivning med rehabkoordinator, Region Stockholm (PDF)

Karolinska institutet publicerade 2021 en studie om hur multisjuka beskriver den professionella kompetensen hos rehabkoordinatorer som de haft kontakt med. Rapporten är skriven på engelska.

Patients’ with Multimorbidity and Psychosocial Difficulties and Their Views on Important Professional Competence for Rehabilitation Coordinators in the Return-to-Work Process