Publicerad 13 juni 2024

Styra och leda folkhälsoarbete

En framgångsfaktor är att de faktorer som påverkar folkhälsan ingår i ordinarie styr- och ledningsstrukturer där planering, uppföljning, analys och åtgärder är väsentliga delar. Samspelet skapar förutsättningar för effektiva tjänster och service till medborgare och brukare samt för en hållbar samhällsutveckling.

Styr- och ledningsstrukturer innehåller flera delar där olika funktioner i kommun och region har skilda uppdrag och roller. Kort sagt lägger politiken fast en riktning och mål som ledningen agerar utifrån där medarbetares och chefers engagemang, delaktighet och lärande är viktiga beståndsdelar. SKR har tillsammans med medlemmar tagit fram stöd för olika funktioner.

Detta stöd inom folkhälsa är framförallt för er som ansvarar och arbetar med folkhälsoarbetet på en strategisk övergripande nivå.

Styrprocess för en förbättrad folkhälsa

Oavsett vilket styr- och ledningssystem som används inom kommuner och regioner så ingår alltid planering, uppföljning, analys och åtgärder. Det är samspelet mellan dessa som skapar förutsättningar för att leverera goda jämlika och jämställda tjänster till elever, brukare, patienter och hela befolkningen och samtidigt utveckla lokalsamhället.

SKR har tagit fram en övergripande modell för styrning och ledning, så kallad styrsnurran. Den består av tre delar; planera, följa upp och åtgärda. Styrsnurran är i detta stöd anpassad med fokus på processen för en förbättrad folkhälsa. Den tar hänsyn till olika gruppers behov och förutsättningar i all tre delar så att välfärdstjänsterna blir jämlika och jämställda och når ut till alla grupper .

Styrsnurran i två lager; medborgare/brukar, verksamhet. Planering, uppföljning/analys och åtgärder.

SKR:s styrsnurra

Övergripande SKR styrsnurra

1. Planering

Beskriva uppdrag, sätta mål, resursfördelning, handlingsplan.

Vad vill vi? Vilka mål ska uppnås? Vilka beslut om visioner, strategier och planer krävs? För jämlika och jämställda välfärdstjänster behöver vi säkra att tjänsterna når ut till alla målgrupper, via egen verksamhet eller i samverkan med andra aktörer som lättare når ut.

Planering folkhälsa

2. Uppföljning och analys

Samla ihop information, fokusera, sök orsaker, dra slutsatser, förslag till åtgärder. Här är det lätt att vi drar för snabba slutsatser.

  • Vad vet vi och vad tror vi, utifrån den kunskap som är känd just nu
  • Vilka skillnader kan vi se mellan olika grupper i befolkningen, t ex mellan kvinnor och män, mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar m.m.? Avvikelser, både positiva och negativa, fångas upp i denna del.
  • Vad tror vi att de beror på? Det vill säga vilka är de bakomliggande orsakerna och inte bara symtomen. Vad är mest verkningsfullt att främja, förebygga och åtgärda?

Uppföljning och analys folkhälsa

3. Åtgärder

Konsekvensbeskrivning, prioritera, beslut.

Vad behöver vi göra? I den del föreslår vi åtgärder som påverkar både problemen och dess bakomliggande orsaker, och leder till förbättring (vad tar vi med oss – summan av analysfasen).

Åtgärder folkhälsa

Hälsa i alla politikområden – en förutsättning

Hälsan i en befolkning påverkas av många olika faktorer som samspelar mellan individ och samhälle. Det nationella folkhälsomålet betonar vikten av att skapa förutsättningar i samhället för att nå en god och jämlik hälsa i befolkningen. Det kräver insatser inom en rad olika områden på såväl, nationell, regional och lokal nivå.

Det handlar om åtgärder som direkt påverkar folkhälsan såsom hälsofrämjande och förebyggande arbete samt arbete för att förbättra levnadsvanor. Det handlar också om åtgärder inom en rad andra områden som påverkar hur människor mår, till exempel utbildning, sysselsättning, arbetsvillkor, demokrati, bostäder och samhällsplanering hälso- och sjukvård samt social omsorg. För att nå en jämlik hälsa är det därför en förutsättning att systematiskt ta hänsyn till hälsa i alla politikområden.

Vägledning för systematiskt folkhälsoarbete

Processtödet vänder sig till dig som arbetar strategiskt med folkhälsa. Vid organisering och genomförande av arbetet för en bättre folkhälsa finns det ett antal förutsättningar och framgångsfaktorer att ta fasta på.

Vägledningen innehåller sammanlagt tolv frågor och svar att utgå ifrån. Informationen bygger på evidensbaserad kunskap framtagen utifrån värderingar, forskning och beprövad erfarenhet. Frågorna och svaren kan läsas utan bestämd ordningsföljd.

Vägledning för systematiskt folkhälsoarbete

Informationsansvarig

  • Johanna Woltjer
    Tf sektionschef

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.