Publicerad 16 mars 2021

Vanliga frågor om utjämningssystemet

Utjämningssystemet är statens sätt att utjämna skillnader och skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner respektive mellan landets regioner.

Det finns många uppfattningar om vad systemet har för uppgift och vilka effekter det får på kommuners och regioners ekonomi. Här några vanliga frågor:

  • Varför har vi ett utjämningssystem?

    Det är stora skillnader i skattekraft och mellan befolkningens behov av service i olika delar av landet, samtidigt som att staten vill att invånarna ska garanteras likvärdig kommunal service.

    Syftet med utjämningssystemet

    Syftet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och regioner att tillhandahålla service oberoende av skattekraft och kostnader som inte går att påverka.

    Systemet gäller lagstadgad verksamhet, inte frivillig.

  • Vilka delar består utjämningssystemet av?

    Utjämningssystemet består av fem delar:

    Inkomstutjämningen

    Räknas ut efter skattekraft, och är statligt finansierad till 95 procent. De tolv kommunerna med högst skattekraft betalar en avgift. Resterande 278 kommuner får ett bidrag. På motsvarande sätt betalar en region en avgift, och resterande får ett bidrag.

    Kostnadsutjämningen

    Den är till för strukturella behov. Den är mellankommunal och utjämnar för skillnader i behov som kan bero på demografi, geografi eller socioekonomiska förutsättningar.

    Strukturbidraget

    Är ett permanent ”införandebidrag” efter 2005 års utjämningsreform, och är statligt finansierad. Strukturbidraget ändras inte mellan åren.

    Införandebidrag

    Mildrar effekterna av 2020 års förändringar av kostnadsutjämningen. Införandebidraget trappas av och upphör helt efter år 2023 för kommuner och 2022 för regioner.

    Regleringsposten

    Är skillnaden mellan det generella statsbidraget (anslag för kommunalekonomisk utjämning) och kommunernas och regionernas anspråk utifrån ovanstående delar. Regleringsposten, som kan vara såväl positiv som negativ, fördelas lika till kommuner respektive till landsting.

    Regleringsposten påverkas av ändrade statsbidrag mellan åren, men också av hur kostnaden för inkomstutjämningssystemet ändras.

  • Hur fungerar inkomstutjämningen?

    Inkomstutjämningen utjämnar för skillnader i skattekraft. Skattekraften i en kommun/region är det samlade underlaget för beskattningsbar inkomst, dividerat med hela befolkningen.

    Kommuner och regioner har samma skatteunderlag och respektive sektors inkomstutjämning fungerar på samma sätt.

    Om skattekraften överstiger 115 procent av riksgenomsnittet betalas en avgift. Om skattekraften understiger detta erhålls ett bidrag. Bidraget och avgiften är proportionell mot skillnaden mellan kommunens och rikets genomsnittliga skattekraft.

    För att räkna ut bidraget används inte kommunens eller regionens egna skattesats. Istället används en ”länsvis skattesats” som beslutas av riksdagen. På så sätt kan bidraget eller avgiften inte påverkas av kommunen/regionen.

    Skattesatsen som används i inkomstutjämningen är i grunden lika i alla kommuner/regioner, men hänsyn har också tagits till skillnader i uppdragets omfattning genom historiska skatteväxlingar.

    Alla kommuner i ett län har samma länsvisa skattesats.

  • Inkomstutjämningen: Hämmar den tillväxten?

    Syftet är likvärdiga ekonomiska villkor, inte tillväxt.

    Hög skattekraft speglar attraktiviteten i boendet.

    Finns tillräckliga incitament för att öka skattekraften/hålla nere skattesatsen?

    • Inkomstutjämningen kompenserar sänkt relativ skattekraft.
    • Har marginalskatten samma effekt på kommunerna som på privatpersoner?

    Det är viktigare för kommunerna hur rikets skattekraft utvecklas än hur den egna skattekraften utvecklas.

    • Exempel: Vid oförändrad skattekraft i riket och 10 procents ökning i den egna kommunen ökar de totala intäkterna för kommunen med cirka 0,5–1,5 procent.
  • Inkomstutjämningen: Är det någon idé att höja skatten?

    Det påstås ibland att det inte är någon idé att höja kommunalskatten, för inkomstutjämningssystemet tar ändå hela det extrabelopp som skattehöjningen skulle ge.

    Men skattesatsen påverkar inte avgiften eller bidraget från inkomstutjämningen. Hela skattehöjningen tillfaller således kommunen eller regionen.

    Utjämningen räknas ut med en fastställd länsvis skattesats som inte förändras av att kommunerna eller regionen förändrar sin skattesats. Skattesatsen i utjämningen ändras endast vid skatteväxlingar mellan kommuner och den region de hör till.

  • Inkomstutjämningen: Betalar vårdbiträdet i Danderyd till en direktör i Enköping?

    Vårdbiträdet minskar skattekraften i Danderyd, vilket gör att Danderyds avgift i inkomstutjämningen minskar.

    Direktören ökar skattekraften i Enköping, vilket ger Enköping ett minskat bidrag i inkomstutjämningen. Behovet av omfördelning mellan kommunerna har således minskat.

  • Hur fungerar kostnadsutjämningen?

    Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturella kostnadsskillnader beroende på demografi, invånarnas behov och produktionsvillkor (exempelvis löner och geografi). Det är ett relativt system: den egna kommunens / regionens behov jämförs med medelkommunens / medelregionens. Systemet går således alltid jämnt upp.

    Grundtanken är att alla kommuner och regioner ska ha samma ekonomiska förutsättningar. Kostnadsutjämningen kommer att ge en ökad omfördelning i takt med urbanisering och ökade demografiska skillnader.

    Kostnadsutjämningssystemet för kommuner består av nio delmodeller, medan det för regionerna finns tre. I vissa fall syftar en delmodell till att utjämna skillnader inom en verksamhet, till exempel kollektivtrafik. I andra delmodeller görs utjämningen tvärs över all verksamhet, till exempel för merkostnader kopplat till snabba befolkningsförändringar. Utfallet i utjämningen ska inte gå att påverka genom att till exempel vara mer eller mindre effektiv, ha lägre eller högre serviceutbud eller genom att ta lägre eller högre brukaravgifter.

  • Vilka är delmodellerna i kostnadsutjämningen?

    Olika värden för respektive kommun eller region sammanvägs inom:

    Kommuner

    • Förskola & fritids
    • Grundskola & förskoleklass
    • Gymnasieskola
    • Komvux
    • Äldreomsorg
    • Individ- och familjeomsorg
    • Infrastruktur
    • Verksamhetsövergripande kostnader
    • Kollektivtrafik [gemensam med regionerna]

    Regioner

    • Hälso- och sjukvård
    • Befolkningsförändringar
    • Kollektivtrafik [gemensam med kommunerna]
  • Kostnadsutjämningen: Gynnar systemet ineffektiva kommuner?

    Om en kommun eller en region är effektiv och producerar den tjänst de är ålagda att göra till en lägre kostnad än genomsnittet straffas de inte genom ett lägre bidrag, alternativt en högre avgift. Det motsvarande gäller för en kommun som har en högre kostnad.

    I kostnadsutjämningen används inte den enskilda kommunens eller den enskilda regionens kostnad utan ett riksgenomsnitt för verksamheten – vilket mycket marginellt påverkas av den enskilda kommunens eller regionens kostnadsnivå.

  • Kostnadsutjämningen: Varför ger inte fler barn i skolan mera pengar?

    Det som bestämmer kommunens/regionens avgift respektive bidrag är dess relativa struktur jämfört med genomsnittet i riket:

    • De som har en befolkningsutveckling som till exempel innebär en ökad andel elever jämfört med riket får ett ökat bidrag/minskad avgift.
    • De som får en minskad andel elever jämfört med riket får vara med och betala via ökad avgift/minskat bidrag.
    • Om andelen elever ökar lika mycket i hela landet får de enskilda kommunerna/regionerna inget ökat bidrag/minskad avgift.

    Det faktum att antalet barn, ungdomar eller äldre blir fler garanterar således inte kommunen eller regionen ett högre bidrag. Kostnadsutjämningen är ett utjämningssystem, inte ett bidragssystem.

  • Vad är strukturbidraget?

    Det är ett ”permanent införandebidrag” sedan införandet av 2005 års utjämningssystem.

    Strukturbidraget består av delar i den tidigare kostnadsutjämningen som ansågs vara av regionalpolitisk karaktär:

    • Svagt befolkningsunderlag (kommuner).
    • Näringslivs- och sysselsättningsåtgärder;variabel: hög arbetslöshet 1998–2002 (kommuner).
    • Tidigare systemändringar (kommun & region).
    • Små regioner (regioner).

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset