- Startsida
- SKR
- Ekonomi, juridik
- Ekonomi
- Prognoser, planering, budget
- Finansieringsprincipen
- Finansieringsprincipen, fördjupning
Finansieringsprincipen, fördjupning
Här får du reda på när den kommunala finansieringsprincipen gäller, när den inte gör det och vad som då gäller istället.
När gäller finansieringsprincipen?
Principen gäller när riksdag, regering eller myndighet ändrar reglerna för den kommunala verksamheten och när förändringarna direkt tar sikte på kommuner och regioner. Om staten fattar beslut som gör att kommunal verksamhet kan utföras billigare än tidigare, ska de statliga bidragen enligt principen minskas i motsvarande mån.
Finansieringsprincipen ska tillämpas när:
- Nya obligatoriska uppgifter införs, till exempel när staten för över uppgifter till kommuner och regioner.
- Frivilliga uppgifter blir obligatoriska (utgångspunkten är att kostnadsberäkningen görs ”från botten”, det vill säga som om den frivilliga verksamheten inte finns någonstans).
- Det kommunala ansvaret för uppgifter tas bort eller avregleras.
- Staten ändrar ambitionsnivåerna för befintlig verksamhet.
- Regeländringar påverkar kommunsektorns möjligheter att ta ut avgifter.
När gäller inte finansieringsprincipen?
Principen omfattar inte statliga beslut som får ekonomiska konsekvenser för kommunsektorn men där förändringarna inte är direkt riktade mot sektorn. Som huvudregel gäller att principen inte omfattar frivillig verksamhet.
Finansieringsprincipen tillämpas inte när:
- Förändringar i skattesystemet påverkar skatteunderlaget, till exempel ändringar av grundavdraget.
- Kostnader påverkas av indirekta skatter, till exempel arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
- Transfereringssystemen ändras som påverkar skatteunderlag och kostnader.
- Kostnader ändras på samma sätt som för andra ar betsgivare, till exempel av karensregler i sjukförsäkringen.
- Kostnader påverkas av att statlig verksamhet förändras, till exempel utbildningsvolym i arbetsmarknadsutbildning eller högskola.
- Kostnader påverkas av den demografiska, tekniska eller allmänna pris- och löneutvecklingen.
Dessa förändringar ska däremot beaktas vid bedömningen som görs av det samhällsekonomiska utrymmet i samband med fastställandet av statsbidragen. En bedömning av om ett statligt förslag påverkar kommunernas och regionernas verksamhet och om det får effekt på deras ekonomi måste därför alltid göras. Då bör framgå vilka åtgärder som ingår i bedömningsunderlaget och åtgärdernas förväntade ekonomiska konsekvenser för sektorn.
Den ekonomiska regleringen görs vid ett tillfälle
En reglering till följd av finansieringsprincipen görs normalt sett endast vid ett tillfälle. Regleringen ska göras i den pris- och volymnivå som gäller när förändringen träder i kraft. Någon retroaktiv reglering görs inte. Skulle en reglering i efterhand visa sig vara väsentligt felaktig beaktas detta istället i samband med att de generella statsbidragen fastställs.
En reglering fördelas i kronor per invånare och avser hela kommun- respektive regionkollektivet. En reglering görs aldrig för enskilda kommuner eller regioner.
En reform kräver tid för planering
För att en förändring ska genomföras på ett bra sätt i verksamheten är det viktigt att förutsättningarna ges i så god tid som möjligt. Ju större förändring desto längre tid tar den i regel att planera och genomföra. I kommuner och region planeras kommande budgetår redan under våren, även om fullmäktige tar det formella beslutet först under hösten.
Om en statlig reform eller åtgärd ska införas från den 1 januari bör beslutet därför fattas före sommaren. Endast i undantagsfall kan förslag läggas i eller i anslutning till budgetpropositionen i september. Men då måste förslaget ha aviserats i den ekonomiska vårpropositionen för att kommuner och region ska få rimliga planeringsförutsättningar.
Regeringskansliet ansvarar för beredningen
Inom Regeringskansliet har Finansdepartementet huvudansvaret för finansieringsprincipens tillämpning medan respektive fackdepartement ansvarar för sakfrågan och bereder förslaget med SKR. Fackdepartementet ska då redovisa förslaget tillsammans med de ekonomiska konsekvenserna för kommuner och regioner.
På motsvarande sätt är det respektive sakverksamhet inom SKR som har ansvaret för sakfrågan. Det övergripande ansvaret för finansieringsprincipen ligger hos sektionen för ekonomisk analys.
Ingen lag
Finansieringsprincipen är godkänd av riksdagen (prop. 1993/94:150, bilaga 7) och tillämpas sedan 1993, den är formellt ingen lag. En tjänstemannagrupp från Regeringskansliet och SKR tog fram ett gemensamt dokument i syfte att underlätta beredningen av förslag som omfattas av finansieringsprincipens tillämpning. I 2007 års ekonomiska vårproposition informerar regeringen om dokumentet.
Informationsansvarig
-
Per Sedigh
Ekonom