Vad är det för skillnad på prognos och utfall?

Här följer en beskrivning av komponenterna i PKV-beräkning samt de indikatorer som används för en prognos.

Löner

Utfall: Utfallet av lönerna som används i PKV kommer från den partsgemensamma lönestatistiken, som är en totalundersökning av all kommunalt anställd personal. Den mäter löneutvecklingen för samtliga månadsavlönade anställda mellan två år, och avser novem-ber månad. Utöver den faktiska löneökningen görs en justering för förändrad sammansättning med avseende på ålder och yrke. I PKV modellberäknas således en löneutveckling utifrån premissen att ål-dersstrukturen och yrkesstrukturen ska vara oförändrad.

Prognos: Prognosen bygger SKR:s bedömning av timlöneutvecklingen enligt konjunkturlönestatistiken, KL, och är en del av det samhällsekonomiska prognosarbetet på SKR. Utfall över detta löne-mått publiceras av SCB per sektor och vilar på en månadsvis totalundersökning. Lönemåttet fångar löneförändring inklusive eventuella sammansättningseffekter. I beräkningen av PKV kan viss schablonmässig hänsyn tas till sammansättningseffekter, men detta hanteras olika i olika prognoser. Prognos för innevarande år för KL-lönerna görs normalt med ett särskilt antagande för kommunsektorn (som vilar på att antal månaders utfall). Mer framåtblickande prognoser antar samma löneutveckling på hela arbetsmarknaden.

PO-pålägg

Utfall: Utfallet mäter kommunernas kostnader för kollektivavtalade pensioner och avtalsförsäkringar enligt räkenskapssammandraget (RS). Kostnaderna översätts till ett PO-pålägg och till detta läggs lagstadgade arbetsgivaravgifter. Notera att alla kommunens pensionskostnader inte ingår i PO-pålägget. PO-pålägget avser endast pensionskostnader för den nu anställda personalen, inte utbetalningar för skulder intjänade före 1998. Inte heller ingår finansiella kostnader och eventuella förvaltningskostnader i PO.

Prognos: SKR gör en prognos på pensionskostnaderna enligt RS. Beräkningarna kan göras schabloniserat, utifrån övergri-pande antaganden om lönesummor, inflation och eventuellt ändrade regelverk, eller genom beräkningar utifrån ett mer detaljerat underlag kring de anställdas pensionsavtal. Metoden varierar beroende på när prognosen görs. Notera att det är samma samhällsekonomiska förutsättningar som ligger bakom beräkningarna av genomsnittligt PO enligt SKR, som PO-beräkningar enligt PKV. De behöver dock inte ligga på samma nivå.

Förbrukningspriser

Utfall: Utfallet mäts som en del av nationalräkenskapernas be-räkning av konsumentpriserna, KPI, av SCB. Notera att SCB inte räknar med unika priser i kommunal sektor, varför kom-munsektorns förbrukningspriser således skapas av prisutveckl-ingen i olika varugrupper som viktas efter kommunsektorns unika förbrukning. En skillnad från prisutvecklingen enligt KPI och kommunernas förbrukningspriser är att lokalkostnader har en betydligt större vikt i kommunernas index.

Prognos: SKR publicerar inte prisprognoser för enskilda varu-grupper. Prognosen av förbrukningspriserna i PKV bygger där-för dels på SKR:s bedömning av inflationen i stort, mätt genom KPI med fast ränta, KPIF, och på prognosen över timlöneutvecklingen (samma som ovan). Dessa viktas ihop till ett värde som är tänkt att spegla förbrukningspriserna. Tanken med att väga in timlönerna är att en stor del av kommunernas konsumtion utgörs är tjänsteköp, vars kostnader i stor utsträckning ut-görs av personalkostnader. Vikten mellan timlöner och inflation enligt KPIF har varit 50/50 eller 40/60. Andelen anges i redovisningen på skr.se. SKR får tillgång till kvartalsvisa utfall av förbrukningspriserna vilket gör att prognosen för innevarande eller föregående års PKV ibland kan baseras på utfall för vissa kvartal av för förbrukningspriserna, inte på KPIF-/timlöneprognosen. Detta anges i redovisningen.

Viktning arbetskraftskostnader och övrig förbrukning

Utfall: Andelen arbetskraftskostnader i PKV beräknas utifrån kommunernas samlade kostnader enligt RS. Kostnadsmåttet är den så kallade vkv-kostnaden, eller kostnader som reducerats med interna transaktioner samt köp mellan kommuner. För köpt verksamhet och ”bidrag och transfereringar”, som utgör 21 procent av de totala kostnaderna, antas en stor andel utgöras av ar-betskraftskostnader, och sorterar därmed dit.

Prognos: Prognosen över viktningen innebär generellt små justeringar jämfört med utfall. Detta då dessa storheter, som kost-nadsstruktur och verksamhetsstruktur, på nationell nivå, förändras långsamt och prognosen bygger i princip på förändringar genom demografiska behovsförändringar och prisutvecklingen. En ökning av t.ex. pensionskostnaderna i prognosen får olika genomslag om kommunerna antas hantera dessa genom att dra ner på övrig konsumtion (större effekt på PKV) eller helt enkelt ge-nom att öka de totala kostnaderna (mindre effekt på PKV). Verksamhetsförändringarna är också relativt små mellan åren. En förskjutning från t.ex. ekonomiskt bistånd, med en låg ar-betskraftskostnadsandel till t.ex. äldreomsorg, med en hög arbetskraftskostnadsandel med en miljard kronor ger en ökad arbetskraftskostnadsandel med en tiondels procent.

Ett exempel på formeln för beräkningen av PKV