Lagstiftning som ger skydd för vissa förtroendevalda

Regeringen har överlämnat propositionen Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner till riksdagen. Riksdagens beslut väntas under våren 2025.

Förslaget innebär att kommuner och regioner åläggs att stärka skyddet för de förtroendevalda som är hel- och deltidsarvoderade. Skyldigheten innebär att den utpekade gruppen ska erbjudas viss utbildning. Inträffade incidenter ska också dokumenteras och det ska finnas tillgång till en checklista med åtgärder om något inträffar. Lagen föreslås gälla från 1 juli 2025.

Det finns en bred samsyn om att skydd och insatser kan behöva riktas till en bredare grupp förtroendevalda. Förslaget om att ålägga kommuner och regioner en mer avgränsad skyldighet får därför ses som ett steg i rätt riktning.

Många kommuner och regioner har redan idag ett systematiskt och riskbaserat arbetssätt för att stödja förtroendevalda som utsätts i sitt uppdrag. Den föreslagna regleringen begränsar enligt SKR:s uppfattning på intet sätt den möjligheten. Kommuner och regioner kan alltså välja att utöka vilka som ska omfattas av insatser både i förebyggande och stödjande riktning. SKR betonar att kommunallagen ger ett utrymme för skydd för det som är av allmänt intresse. Insatser till skydd demokratins villkor är ett mycket starkt gemensamt intresse.

Prop. 2024/25:80 Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll, Regeringskansliet

Arbetet för att förebygga och förhindra hot och våld mot förtroendevalda är ett gemensamt ansvar för alla samhällsnivåer. Det är därför välkommet att regeringen valt att intensifiera kravet på ett förebyggande arbetet. I juni 2022 hemställde SKR om att regeringen skulle förtydliga kommuner och regioners ansvar för förtroendevaldas trygghet och säkerhet.

Hemställan om förtydligande av ansvar för förtroendevaldas trygghet och säkerhet

Straffskärpningsgrund

Sedan januari 2020 finns en särskild straffskärpningsgrund i Brottsbalken 29 kap2§ p.9 avseende brott mot förtroendevalda (eller dess närstående) i stat, kommun, region, sametinget och Europaparlamentet.

Lag om ändring i brottsbalken (2019:828), Regeringskansliet

Krafttag mot hatpropaganda och hatbrott inom EU

Även EU-kommissionen har tagit initiativ till krafttag mot hatpropaganda och hatbrott. EU-kommissionen har 2021 lagt fram ett initiativ om att utvidga förteckningen över så kallade EU-brott till att även omfatta hatpropaganda och hatbrott. SKR arbetar med frågan inom ramen för Europeiska regionkommittén och ett yttrande antogs av regionkommittén den 30 november 2022.

Förslag att EU-brott även ska omfatta hatpropaganda och hatbrott, Europeiska kommissionen

Förtydliga ansvaret för förtroendevaldas utsatthet

Fortsatta krafttag krävs mot otillåten påverkan