Publicerad 29 maj 2024

M77 Andra entesopatier (sjukdomar i perifera ligament- och muskelfästen), råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Diskutera arbets- eller fritidsaktivitet som eventuellt utlöst tillståndet

Vid epikondylalgi och epikondylit (tennisarmbåge och golfarmbåge) har patienten smärta vid handgrepp och handvridning. De arbets- eller fritidsaktiviteter, med ensidig eller upprepande belastning, som eventuellt har utlöst tillståndet bör diskuteras.

Rekommendera patienten att använda armen så mycket det går, det är ofarligt.

Källor: [1]

Försöka undvika sjukskrivning

De flesta som drabbas av epikondylalgi eller lateral epikondylit behöver inte sjukskrivas. Om sjukskrivning ändå behövs rekommenderas deltidssjukskrivning under en begränsad tidsperiod, eventuellt med epikondylitbandage och lämpliga hjälpmedel.

Källor: [1]

Informera om att patientriktad information om diagnosen och behandlingsmöjligheter finns via 1177 Vårdguiden

Det blir mer och mer vanligt med musarm, eftersom fler använder datorer i arbetslivet. Tennisarmbåge kan utlösas av ensidigt arbete med handen, till exempel skruvning, spikning och racketsport. På 1177 vårdguiden finns bra information om hur man både kan förbättra tillståndet och hur man kan förebygga återkommande besvär.

Källor: [2]

Självläkningspotentialen är stor och nära 90 % kan beräknas bli besvärsfria inom 1 år

De flesta blir bättre inom ett halvår, under förutsättning att man inte provocerar besvären. Även andra rörelser och aktiviteter som inte utlöst besvären kan provocera smärtan.

Källor: [3, 1]

Åtgärder

Individuellt träningsprogram, rådgivning och vid behov smärtlindring, via fysioterapeut

Patienten bör träffa fysioterapeut för instruktioner om egenträning med fokus på stretching av extensormuskulaturen och excentrisk träning av handledssträckare.

Hos fysioterapeuten kan även avlastande bandage eller stabiliserande handledsortos utprovas och smärtlindrande behandling ges vid behov.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut.

Källor: [3]

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning – med en översyn av arbetsställning och hjälpmedel – bör göras för att underlätta återgången i arbetet.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär belastande arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis ergonomiska hjälpmedel eller utbildningsbehov.

Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård.

Källor: [4, 5]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller att arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Byte av yrke och/eller arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [4]

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [6]

Källor

Statistik

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.