Publicerad 29 maj 2024

M54.5 Lumbago, råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för fysioterapi kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Långvarig ryggsmärta kan påverka arbetsförmågan och berättiga till förebyggande sjukpenning (även för arbetslösa) för att ge tid för rehabilitering.

Villkor för förebyggande sjukpenning är att aktiviteten har ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan. Ett särskilt medicinskt underlag för det behövs, se intygsformulär på Försäkringskassans hemsida.

Källor: [1, 2]

Diskutera bakomliggande faktorer som exempelvis övervikt, rökning, arbetsmiljö och livssituation

Ryggvärk kan kopplas till hög ålder, tidigare ryggproblem, depression och ångest samt andra psykosociala faktorer som missnöje med arbets- och livssituation. Ofta finns ett samband mellan långvariga ryggbesvär och riskfaktorer på arbetsplatsen som till exempel längre tids arbete på skakande och vibrerande underlag, stillasittande och monotona arbetsställningar och tunga lyft.

Andra faktorer är övervikt, rökning, stillasittande livsstil, graviditet och stress. Dessa faktorer bör diskuteras med patienten med fokus på hur de kan undvikas. Personer med regelbundet återkommande ryggbesvär som tydliga samband med yrket rekommenderas en ändrad arbetssituation.

Källor: [3]

Försöka undvika sjukskrivning då det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont

Försök att undvika sjukskrivning men, om detta inte är möjligt, välj helst deltidssjukskrivning. Deltidssjukskrivning gör att medarbetaren bibehåller kontakt med kollegor och chef, behåller sin yrkesidentitet och motverkar känsla av utanförskap. Patienter med smärta riskerar dessutom att drabbas av rörelserädsla och därav passivitet som i sig kan förvärra smärtan.

Patienten bör så snart som möjligt försöka aktivera sig och i möjligaste mån leva som vanligt. Även patienter med tunga arbeten kan ibland klara lättare uppgifter trots smärtorna.

Källor: [4, 5, 6, 7]

Ompröva diagnosen och behandlingen om besvären inte förbättrats inom 4 veckor

Akuta ryggsmärtor läker som regel ut inom några dagar. 80% av patienterna med akuta eller subakuta smärtor i ländryggen blir besvärsfria inom 2-3 månader. Det är av stor vikt att utvärdera insatta åtgärder.

Om ingen förbättring bör SR, CRP och Urinprov tas samt byte av behandling övervägas.

Källor: [8, 4. 9]

Det finns ett samband mellan rökning och ryggont

Studier visar ett samband mellan tobaksrökning och ryggont: Rökning kan försämra näringsförsörjningen i ryggdiskar och ryggmuskulatur.

En viktig rekommenderad åtgärd är därför att råda patienten till rökstopp. Hjälp att sluta röka finns exempelvis på 1177 Vårdguiden.

Utförs med hjälp av: Vårdgivare.

Källor: [10, 11]

Åtgärder

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras så att återgången i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och eventuell företagshälsovård.

Källor: [12, 7, 13]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och eventuell företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Ofta finns ett samband mellan långvariga ryggbesvär och fysikaliska riskfaktorer på arbetsplatsen. Exempel på sådana riskfaktorer är längre tids arbete på skakande och vibrerande underlag, stillasittande, monotona arbetsställningar och tunga lyft.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller att arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Byte av yrke och/eller arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [12, 11, 14]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen- och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

FaR ger större stresstålighet, förbättrat stämningsläge och bättre sömn. Utöver det är träning i sig smärtlindrande och bidrar till att patienten kan vara mer aktiv, både i arbete och i vardagslivet.

Om patienten har problem med rörelserädsla och svårt att träna på egen hand kan det vara bra att initialt träffa en fysioterapeut.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare eller fysioterapeut.

Källor: [8, 15, 16]

Individuellt träningsprogram, rådgivning och vid behov smärtbehandling, via fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor

För att undvika rörelserädsla är det viktigt att patienter både med akuta och kroniska ryggproblem är så normalt fysiskt aktiva som det är möjligt.

Det är därför viktigt att patienten får kontakt med fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat för ett individuellt program med rörlighets- och funktionsträning (inklusive träning av bålmuskulaturen). Vid behov kan patienten även få smärtbehandling.

Patienten får också råd om annan lämplig fysisk aktivitet såsom tex FaR.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Källor: [17, 5]

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig rehabiliteringsplan som inkluderar planerade åtgärder, tidsplan, vem som ansvarar för vad samt finansiering och planering för återgång i arbete.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [18]

Multimodal rehabilitering, via Smärtmottagning eller rehabiliteringsmedicinsk klinik

Vid långvarig ryggsmärta där tidigare behandlingar och arbetsanpassningar inte givit önskad förbättring, kan multimodal rehabilitering vara motiverad.

Multimodal rehabilitering är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov.

Metoden innebär att vårdpersonal från flera yrkesgrupper samarbetar med patienten i team och med ett kompletterande angreppssätt tar fram en rehabiliteringsplan. Planen kan innebära såväl fysisk aktivitet som anpassningar i arbetsmiljön liksom avspänning och annan smärthantering.

Källor: [19, 20]

Specialistbedömning, via ryggkirurgisk enhet

Om patienten har ren ryggsmärta och inte blivit förbättrad av tidigare åtgärder inklusive multimodal rehabilitering och arbetsanpassningar, bör MR göras och patienten remitteras till ryggkirurgisk enhet för bedömning.

Källor: [4]

Källor

1: Försäkringskassan: Förebyggande sjukpenning

2: Försäkringskassan: Läkarutlåtande förebyggande sjukpenning

3: Internetmedicin: Lumbago

4: Experter: Praxis

5: Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (FYSS): Fysisk aktivitet vid långvariga rygg- och nackbesvär (PDF)

6: OECD 2003: Transforming Disability into Ability

7: Ont i ryggen: Ryggskott och lumbago

8: Region Stockholm, Viss: Medicinskt och administrativt stöd för primärvården: Rörelseorganen

9: Socialstyrelsen, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB): Aktut lumbago

10: 1177 Vårdguiden: Hjälp att sluta röka

11: Netdoktor: Ryggvärk, ryggskott och ischias

12: Arbetsmiljöverket: Arbetsanpassning och rehabilitering

13: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem (PDF)

14: Socialstyrelsen, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB): Lumbago-ischias, diskbråck

15: Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (FYSS): Långvariga utbredda smärttillstånd (PDF)

16: Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling (FYSS): Smärta (PDF)

17: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): Akut rygg- och nacksmärta

18: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR): Koordineringsinsatser

19: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): Multimodal rehabilitering vid långvarig ländryggssmärta

20: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU): Ont i ryggen, ont i nacken (PDF)

Statistik

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.