G56 Mononeuropati (sjukdom i en enda perifer nerv) i övre extremitet, råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Utreda hur smärtan och rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att klara just sina arbetsuppgifter

Mononeuropati (med karpaltunnelsyndrom som vanligaste underdiagnos) kan ge domningar och stickningar samt nedsatt känsel med svaghet i tumme, pekfinger och långfinger. Lättare syndrom påverkar inte funktionen. I svårare fall försämras handmotoriken vilket kan bli besvärligt om den drabbade handen är den dominanta.

Det är viktigt att utreda på vilka sätt smärtan och eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter och om möjligheten att anpassa arbetsuppgifterna.

Källor: [1, 2]

Avråda från vibrerande verktyg, ensidig tung handbelastning samt repetitiva arbetsuppgifter

Arbetstagaren bör i ett tidigt skede, i dialog med arbetsgivaren ges möjlighet att föreslå ergonomiska och organisatoriska lösningar för att undvika provocerande rörelser och arbetsuppgifter.

Det kan till exempel handla om omfördelning av arbetsuppgifter eller tekniska hjälpmedel som alternativa pekdon till dator (rullstav, pekpenna, styrkula etc.) eller genomgång av arbetsställningar.

Källor: [2]

De flesta som drabbas av karpaltunnelsyndrom under graviditet blir besvärsfria efter förlossningen

Besvären kan kännas obehagliga men är sällan allvarliga.

Källor: [3, 4]

Överväga annan sjukdom vid långdragna besvär

Om insatt behandling inte fungerar bör man överväga annan bakomliggande sjukdom som diabetes, reumatisk sjukdom, cervikal rizopati eller hypothyreos.

Källor: [4]

Åtgärder

Utprovning av handledsskydd, via arbetsterapeut eller apotek

Patienten bör göras uppmärksam på att försöka undvika att ha handlederna kraftigt böjda när hen sover. För att förhindra flexion under sömn kan ett första steg i behandlingen vara ett prefabricerat handledstöd, som finns att köpa på de flesta apotek och sjukvårdsaffärer.

Vid graviditet är detta ofta en effektiv behandling fram till att barnet är fött då besvären brukar försvinna.

Utförs med hjälp av: Arbetsterapeut eller patienten själv.

Källor: [5, 3, 2]

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras för att underlätta återgång i arbetet utan att besvären tilltar. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder.

Det kan till exempel handla om att anpassa höjden på tangentbordet, att använda kortkommandon och ”rätt utformning” av datormus liksom varierade arbetsställningar.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Det är också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [6, 7]

Individuellt träningsprogram och rådgivning, via fysioterapeut

När smärtan har gått ner bör patienten rekommenderas kontakt med fysioterapeut för behandling och utveckling av ett individuellt träningsprogram.

Fysioterapeuten ger också råd om annan lämplig fysisk aktivitet och vikten av fortsatt styrketräning av armar och handleder för att förebygga ökade eller återkommande besvär. Av stor vikt för lyckad behandling är uppföljning och justering av behandling vid behov.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut.

Källor: [4]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning. Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om det inte går att anpassa arbetet genom ergonomiska förbättringar eller andra arbetsuppgifter, framförallt vid tungt fysiskt arbete eller arbete med vibrationer bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Byte av yrke och/eller arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare.

Källor: [7, 6, 5, 8, 4]