- Startsida
- SKR
- Hälsa, sjukvård
- Utveckling av verksamhet
- Nära vård
- Personcentrerat förhållningssätt
Personcentrerat förhållningssätt
Personcentrering är ett etiskt förhållningssätt och kärnan i Nära vård. Den personcentrerade etiken tar hänsyn till hela människan – inte ett smalt fokus på dess sjukdom eller symptom, utan också personens förmågor, vilja, hälsa, välbefinnande, sociala och kulturella sammanhang.
Vad är personcentrering?
Personcentrering innebär att utgå från den unika personens förmågor, behov och förutsättningar i alla delar av vård- och omsorgsprocess. Det gäller både innan, under, mellan och efter ett vårdmöte eller kontakt. Det handlar till exempel om att:
- skapa enkla och tydliga kontaktvägar in i vården
- vårdpersonal och patienter tar gemensamma beslut om vård och behandling
- vården ger stöd till patientens egenvård.
Personcentrering handlar också om att ta tillvara patienter och närståendes erfarenheter och kunskaper i vårdmötet och i utformningen av hälso- och sjukvården och omsorgen.
Inom personcentrering strävar man efter ett partnerskap mellan vårdpersonalen och patienten. Det innebär att vård och omsorg ska ske i överenskommelse mellan patienten och vårdpersonalen.
Personcentrering kan även vara ett medel för att uppnå andra värden som högre kvalitet eller effektivitet. Patienter som i större utsträckning är involverade i sin egen vård följer behandlingsråd, vilket bidrar till en mer effektiv hälso- och sjukvård.
Lyssna: Om personcentrering, avsnitt 10, Nära vårdpodden
Vad är viktigt för dig?
Vad är viktigt för dig? Frågan fångar kärnan i personcentreringens filosofi, där människor ses som personer med preferenser, behov och resurser som måste förstås för att kunna uppnå bra hälsa. Frågan bjuder in till en meningsfull dialog och används alltmer för att skapa förutsättningar för god vård och omsorg.
Vad är viktigt för dig -dagen 2021 del 1 Sommarspecial, Nära vårdpodden
Vad är viktigt för dig?-dagen 2021 del 2, Sommarspecial, Nära vårdpodden
Dokumenterad överenskommelse – arbetssätt för personcentrerad vård
Dokumenterad överenskommelse är ett sätt att ta det personcentrerade förhållningssättet till praktisk handling. Det är en gemensam överenskommelse mellan patienten och vården som ger patienten möjlighet att vara medskapare i sin egen vård och stärka sina egna resurser för hälsa.
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Regionernas system för kunskapsstyrning tar fram kliniska kunskapsstöd och personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp inom olika sjukdomsområden. Syftet är att skapa en jämlik och effektiv vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp
Samverkan med patienter, anhöriga och invånare
Kunskapsstöd som stärker patientens egenkraft
Sydöstra sjukvårdsregionen har i ett projekt utforskat hur patientens egenkraft kan stärkas genom kunskapsstöd. Projektet är en del i den dokumenterade överenskommelsen med fokus på vad personen kan göra för sig själv och med hjälp av nätverk, utifrån vad som är viktigt för personen.
Projektet har resulterat i:
- Utveckling av patientens kunskapsstöd. En arbetsmodell med fyra steg, där steg ett testats i pilotprojekt.
- Effektivare tjänster. Insikter om värdeskapande e-tjänster och digitalisering av patientinformation.
- Samarbete med 1177. Förbättringar av information och verktyg för både patienter och vårdgivare.
Projektet har stärkt delaktighet för patienter, lett till minskade administrativa kostnader och miljöfördelar. Erfarenheterna har summerats i en slutrapport som lämnats över till SKR. Erfarenheterna kommer att tillvaratas i det fortsatta arbetet med omställningen till Nära vård med koppling till sammanhållen planering på 1177 – digital vy för dokumenterad överenskommelse.
Slutrapport för projektet Patientens egenkraft, Sydöstra sjukvårdsregionen
I filmen nedan diskuteras varför det är viktigt att utveckla patientens kunskapsstöd.
Medverkande: Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet, Mats Bojestig, styrelseordförande nationellt system för Kunskapsstyrningen, Lisbeth Löpare Johansson, samordnare för Nära vård på SKR, Anette Nilsson, projektledare på SKR och Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare. Filmen är cirka 9 minuter.
Ineras och SKR:s Patient- och brukarråd
Rådet bidrar till att nyttja och stärka patienters, brukares och närståendes kraft och perspektiv i utvecklingen av nya arbetssätt och tjänster.
Vägledning kring samverkan mellan patienter, vård och forskning
Hur kan vi skapa en mer jämlik och hållbar patient- och närståendesamverkan? En rapport från Biobank Sverige sammanfattar kunskapen från relevant forskning inom området samverkan mellan patienter, närstående, forskning och hälso- och sjukvård.
Vägledning kring samverkan mellan patienter, vård och forskning, Biobank Sverige
Ersättning till patientföreträdare
Inom kunskapsstyrningen har man tagit fram en rutin för patientmedverkan som bland annat innehåller rutin för ersättningsnivåer. Samma rutin gäller inom SKR.
Patientföreträdare i arbetsgrupper, Kunskapsstyrning
Medborgardialog för Nära vård
En rapport som beskriver lärdomar från arbetet med att utveckla nya former för medborgardialog i glesbygd. Rapporten bygger på erfarenheter från arbetet Näsåker samskapar, där invånarna i samhället Näsåker tillsammans med region och kommun, arbetat med att utveckla Nära vård.
Näsåker samskapar - en utvecklande medborgardialog för Nära vård
Patientföreträdarutbildning
Funktionsrätt Sverige har tagit fram en patientföreträdarutbildning för att bidra till en tryggare patientföreträdarroll och möta den växande efterfrågan på patientens perspektiv i utvecklingen av framtidens vård. Utbildningen är till för den som ska bli patientföreträdare och för den som har haft olika uppdrag och vill lära sig mer. Andra målgrupper är beslutsfattare, personal i vården och övriga intresserade.
Patientföreträdarutbildningen, Funktionsrätt Sverige
Mer om personcentrerat förhållningssätt
Kan våra förutfattade meningar om personers förmågor vara ett hinder?
En presentation av Alzheimerguiden från eMedborgarveckan 2022 visar hur digitala lösningar för personer med kognitiv svikt kan ge kunskap, hopp och tillgång till andra personers erfarenheter efter en diagnos. Seminariet ger också insikt om hur tjänster kan skapas tillsammans, på riktigt.
Medverkande: Susanne Åsander, person med patienterfarenhet, Maria Cavalli och Gustav Cavalli, sociala entreprenörer samt Lisbeth Löpare Johansson och Anders Nordh från SKR. Längd cirka 1 timme.
Viktigt när jag blir gammal
Ingeborg 99 år berättar hur hon vill ha det när hon blir gammal, hur mycket släkten betyder och hur hon upplever hemtjänsten. Längd: cirka 3 minuter.
Läs vidare
Informationsansvarig
-
Lisbeth Löpare Johansson
Samordnare