En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner
I maj 2023 överlämnade regeringen en proposition ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner” till riksdagen utifrån förslagen i betänkandet En god kommunal hushållning (SOU 2021:75).
Riksdagen fattade beslut utifrån propositionen den 25 oktober 2023. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2024, det vill säga från och med räkenskapsåret 2024. Här nedan presenteras de förändringar som beslutet innebär för ekonomistyrningen i kommuner och regioner.
Sammanfattning av förändringarna
God ekonomisk hushållning förändras inte
I propositionen bedömde regeringen bland annat att:
- Det inte finns skäl att förändra kommunallagens reglering om god ekonomisk hushållning.
- Definitionen av god ekonomisk hushållning behålls.
Riksdagens beslut följer propositionens förslag. Det innebär att den nuvarande ordningen kvarstår, med långsiktiga riktlinjer för god ekonomisk hushållning, finansiella mål samt mål och riktlinjer med betydelse för god hushållning.
Riksdagsbeslutet innebär att en möjlighet införs att reservera medel till en resultatreserv, RER, i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning:
- Samma förutsättningar för reservering som för resultatutjämningsreserven (RUR), det vill säga olika gränsvärden vid positivt respektive negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner.
- De egna principerna kopplade till resultatreserven regleras i de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska fastställa.
- Resultatreserven får uppgå till högst fem procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Denna begränsning gäller alltså den nya resultatreserven och avser alltså inte en eventuell RUR som kommunen/regionen har enligt regelverket för RUR.
- Om medel från en resultatreserv har använts ska det i förvaltningsberättelsen framgå till vad och varför medlen har använts.
I propositionen framförde regeringen följande kring resultatreserven:
- Det bör framgå av riktlinjerna när medel ska reserveras till reserven, hur de reserverade medlen får användas och villkoren för användningen.
- Resultatreserven bör kunna bidra till en ökad flexibilitet i användningen av sparade medel jämfört med idag.
- Den bör till exempel kunna användas för att täcka vissa särskilda, planerade kostnader ett enskilt år, exempelvis till följd av nödvändig omstrukturering av verksamhet för att på sikt nå en god ekonomisk hushållning.
- Resultatreserven bör även kunna användas vid oförutsedda utgiftsökningar eller inkomstbortfall, så länge det bidrar till att uppnå god ekonomisk hushållning.
Reservering av medel till resultatreserv kan tidigast göras i bokslut/årsredovisning för 2024.
Resultatutjämningsreserv, RUR, avvecklas
RUR avvecklas, men:
- De som vid ikraftträdandet har en RUR får ha kvar och nyttja den till utgången av 2033.
- Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning ska även omfatta hanteringen av kvarvarande RUR.
- Medel från RUR får användas i enlighet med nuvarande regelverk, det vill säga för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
Reservering av medel till resultatutjämningsreserv kan göras sista gången i bokslut/årsredovisning för 2023. Därefter kan endast disponering av medel från RUR ske.
Balansräkning, ny uppställning
Ny uppställning av eget kapital i balansräkningen. Om man har en RUR ska eget kapital kompletteras med en rad varav resultatutjämningsreserv
:
- Eget kapital vid årets början varav resultatreserv.
- Årets resultat.
- Eget kapital vid årets slut varav resultatreserv.
Balanskravet, reglering ändras ej
Regeringen bedömer att det saknas skäl att förändra regleringen av balanskravet.
Reservering till och användning av medel från resultatreserven ska redovisas i balanskravsutredningen i årsredovisningen:
- Raderna kopplade till resultatutjämningsreserven ersätts med resultatreserv.
- Om kommunen eller regionen har en RUR ska balanskravsutredningen även innehålla rader för denna.
Budget och utvärdering kommunala koncernföretag ändras
Redogörelse för koncernföretagens ekonomi
Budgeten ska innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen:
- Inget krav på preciserad utformning eller antal år införs kring vad redogörelsenska innehålla utan det överlämnas till den enskilda kommunen och regionen.
- Med kommunala koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 §LKBR (Lag om kommunal bokföring och redovisning).
- Bestämmelsen tillämpas första gången i beslut om budget som fattas efter 1 januari 2024
Utvärdering av mål och riktlinjer för koncernen tas bort
Kravet på att förvaltningsberättelsen ska innehålla utvärdering av om målen och riktlinjerna för en god ekonomisk hushållning för den kommunala koncernen har uppnåtts och följts tas bort. Från och med årsredovisningen 2024 finns alltså inte något formellt krav på denna utvärdering.
Revisorers uppdrag ändras inte, revisonsberättelse ska hållas tillgänglig
Regeringen bedömde i propositionen att det inte bör införas något särskilt krav på att de kommunala revisorerna alltid ska granska den ekonomiska förvaltningen.
Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen:
- Att revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då revisionsberättelserna ska behandlas.
Publiceringen av revisionsberättelsen omfattar även de sakkunniga biträdenas rapporter.
Pensioner, blandmodellen kvarstår
Regeringen bedömde i propositionen:
- Att det saknas skäl att ändra bestämmelserna om redovisning av de kommunala pensionsförpliktelserna.
- Att de kommunala pensionsförpliktelserna även fortsättningsvis bör redovisas enligt blandmodellen.
Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen:
- Att skyldigheten för fullmäktige att besluta om riktlinjer för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser ska tas bort.