- Startsida
- SKR
- Demokrati, ledning, styrning
- Val, maktfördelning
- Så går valen till
Så går de 310 valen till
Reglerna för kommunal- och regionvalen överensstämmer inte alltid med dem som gäller för riksdagsvalet. Du får här ett urval av de regler som gäller för kommunal- och regionvalen.
Rösträtt till kommunal- och regionfullmäktigeval
Du har rösträtt till kommun- och regionfullmäktige om du är:
- svensk medborgare och är folkbokförd i kommunen och regionen.
- medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare i Island eller Norge och är folkbokförd i kommunen och regionen.
- medborgare i något annat land än de som räknats upp ovan och har varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen, samt är folkbokförd i kommunen eller regionen.
Valkretsar
Valkretsen är det område som man väljer kandidater för. Inför valen 2018 gäller nya regler för valkretsindelning, det är inte längre obligatoriskt för regioner och större kommuner att ha flera valkretsar.
Nu räknas regionen som en valkrets om inte regionfullmäktige beslutar om att dela in regionen i två eller flera valkretsar. Kommuner med fler än 36 000 röstberättigande får delas in i två eller fler valkretsar. Finns det särskilda skäl kan en kommun med färre än 36 000 röstberättigande delas in i valkretsar
Valdistrikt
Ett valdistrikt är ett område med röstberättigade som bor runt en vallokal. Varje kommun är indelad i valdistrikt och ett valdistrikt brukar ha mellan 1 000 och 2 000 personer. Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valdistrikt på förslag av kommunfullmäktige.
Valkretsar och valdistrikt, Valmyndigheten
Personröstning
Det är inte obligatoriskt, men på varje valsedel finns det en möjlighet att ge en kandidat en särskild personröst. Ett kryss framför kandidatens namn på valsedeln räcker för att avge en personröst. Man får bara personrösta på en kandidat.
Personrösterna används i första hand för att bestämma vilka personer som ska utses för att representera de mandat som varje parti fått i valet.
I kommunal- och regionvalen måste en kandidat ha fått minst fem procent av partiets röster i valkretsen för att kunna bli invald på personröster. Dessutom måste en person ha fått minst 50 personröster i kommunalvalet och minst 100 röster i regionvalet. Om flera kandidater har fått lika många röster drar man lott om vem som ska få mandatet.
Spärrar - mandat
Ett parti måste ha fått minst 3 procent av rösterna i hela regionen för att få mandat i regionfullmäktige.
Från och valen 2018 finns även en småpartispärr i kommunerna. I en kommun utan valkretsar behöver ett parti få minst 2 procent av rösterna för att få mandat i kommunfullmäktige. Om kommunen är indelad i två eller fler valkretsar måste ett parti få minst 3 procent av rösterna för att vara med i mandatfördelningen.
Valresultat
Måndagen efter valdagen börjar den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen. Valet till riksdagen räknas först, därefter valet till kommunfullmäktige och sist valet till regionfullmäktige.
Det sista resultatet brukar vara klart cirka tio dagar efter valdagen.
Partistöd
Det kommunala partistödet är en viktig del av den lokala demokratin. Det är fullmäktige som beslutar om utformningen och nivåerna för partistödet i enlighet med kommunallagen.
Information om kommunalt partistöd
Nämndemän
En av det nyvalda fullmäktiges uppgifter är att välja nämndemän till domstolarna. Domstolsverket vill få fler att intressera sig för detta uppdrag.
Läs vidare
Informationsansvarig
-
Björn Kullander
Handläggare
-
Martin Lidhamn
Handläggare