Publicerad 18 mars 2021

Förstärkt folkinitiativ, folkomröstning

En folkomröstning är ett sätt att få reda på vad folket tycker i en viss fråga. Det är kommunen eller regionen som beslutar om en lokal folkomröstning, antingen på eget initiativ eller på begäran från medborgarna. SKR ger svar på vanliga frågor om folkomröstning genom folkinitiativ.

Frågor och svar om folkomröstning genom folkinitiativ

Folkomröstningar i kommuner och regioner är alltid rådgivande. Det är kommunen eller regionen som beslutar om en folkomröstning ska hållas i kommunen eller länet. Det finns en särskild lag som reglerar kommunala folkomröstningar.

En rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det om inte två tredjedelar av närvarande ledamöter i fullmäktige motsätter sig det.

  • Vem kan organisera ett folkinitiativ?

    Alla röstberättigade i en kommun eller en region, det vill säga alla invånare som också får rösta i kommun-och regionvalen.

    Det kan vara en enskild medborgare eller en mindre grupp av personer, som organiserar och koordinerar ett folkinitiativ.

  • Vilka frågor kan tas upp i ett folkinitiativ?

    Ett folkinitiativ kan ta upp exakt samma frågor som fullmäktige. Det betyder att frågorna måste ligga inom den kommunala kompetensen och vara sådana kommunala frågor som kan beslutas av fullmäktige.

    Fullmäktige ska säga nej till ett folkinitiativ om frågan ligger utanför vad fullmäktige får besluta om- till exempel om rovdjursjakt eftersom ett sådant beslut inte kan fattas i kommunen. Däremot kan till exempel ett initiativ väckas om att kommunen riktar en skrivelse till regeringen eller riksdagen i en sådan fråga.

  • På vilket sätt kan namnen samlas in?

    Enligt nuvarande lagstiftning kan namnunderskrifter endast samlas in på papper och inte digitalt, till exempel via internet. Underskrifterna kan samlas in var och när som helst inom sex månader före det att folkinitiativet lämnas in till kommunens eller regionens förvaltning.

  • Kan inlämnandet av namnunderskrifter ske vid fler än ett tillfälle?

    Lagen utgår från att inlämnandet sker vid ett tillfälle och har ett folkinitiativ lämnats in kan fullmäktige när som helst behandla frågan huruvida folkomröstning ska hållas. Den relevanta tidpunkten för beräkning av sex månader bakåt är datumet för det första inlämnandet och om initiativet inte når upp till 10 procent så finns inget ärende och initiativet ska avslås. Kommunen har ingen skyldighet att invänta fler aviserade namnlistor.

    Om det däremot innan frågan om folkinitiativet har behandlats i fullmäktige, kommer in ytterligare listor som gäller samma initiativ, så ingår dessa i ärendet. Då måste också sexmånadersgränsen räknas från den första inlämningstidpunkten. Detta kan påverka vilka namnteckningar som ska godkännas av de som lämnades in vid det senare tillfället eftersom namnteckningar som är daterade efter det första inlämnandedatumet ska underkännas. Det kan alltså inte bli fråga om sex månader för varje lista.

  • Hur kontrollräknas folkinitiativets namnunderskrifter?

    Det finns ingen särskild reglering som avser kontrollen av initiativtagarnas underskrifter. Det är alltså upp till respektive kommun eller region att bestämma hur denna kontroll ska gå till.

    Antalet som står bakom initiativet ska kontrolleras. Men när det gäller kontroll av behörigheten att stå bakom initiativet räcker det normalt med ett antal stickprov. Om det upptäcks obehöriga namn så måste man kontroller fler.

  • Vad händer när underskrifterna är kontrollerade?

    Först ska fullmäktige fatta beslut om folkomröstningen ska hållas. Om initiativet gäller en fråga som fullmäktige får besluta om, så ska folkomröstningen hållas om inte två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

    Efter beslutet om att hålla folkomröstningen ska fullmäktige besluta om tidpunkt för folkomröstningen, omröstningsdistrikt och omröstningslokaler, omröstningens fråga och svarsalternativ för de röstberättigade, röstsedlarnas antal och utformning, om röstning kan ske på annat sätt än inställelse i omröstningslokalen samt när rösträkningen senast ska vara avslutad.

    Dessutom ska kommunen eller regionen på lämpligt sätt informera sina medlemmar om det som fullmäktige beslutat om vad som i övrigt gäller för folkomröstningen.

  • Hur ska frågan i folkomröstningen formuleras?

    Efter det att fullmäktige beslutat att en folkomröstning ska hållas bestämmer fullmäktige vad som ska stå på valsedlarna, det vill säga:

    • hur alternativen ska vara formulerade,
    • vilket datum folkomröstningen skall hållas
    • vilka lokaler som ska användas
    • om det skall tillämpas förtidsröstning.

    Dessa frågor har folkinitiativet inget inflytande över, men självklart kan vissa initiativtagare lämna synpunkter till fullmäktige om hur man ser på saken.

    I de fall där det kommit in fler än ett folkinitiativ i samma ärende men frågorna har formulerats olika är det fullmäktige som beslutar om initiativen ska läggas samman i beräkning av namnunderskrifter. Fullmäktige ansvarar sedan för att formulera den fråga som ska ställas i omröstningen.

  • När ska en folkomröstning genomföras?

    En folkomröstning ska hållas inom skälig tid. Det finns praktiska och ekonomiska fördelar med att hålla en folkomröstning i samband med allmänna val och framförallt gynnas valdeltagandet av detta.

    Men om en fråga väcks tidigt under en mandatperiod kan det vara orimligt att avvakta nästa allmänna val för att genomföra folkomröstningen. Det är fullmäktige som avgör tidpunkten för folkomröstningen med hänsyn till hur omständigheterna ser ut.

  • Vad händer efter folkomröstningen?

    En kommunal folkomröstning är endast rådgivande och efter omröstningen ska fullmäktige fatta ett beslut i den sakfråga som omröstningen gäller.

    Fullmäktiges beslut fattas med enkel majoritet.

  • Vad kostar det att genomföra en kommunal folkomröstning?

    Initiativtagarna ansvarar för arbetet med att formulera ett folkinitiativ och att samla tillräckligt med stöd för att det ska kunna leda till en folkomröstning.

    Folkinitiativ och folkomröstningar innebär en ökad administrativ belastning och därmed kostnader för att genomföra valen. Kostnaderna för att bereda det ärende som väcks genom initiativet kan variera men generellt är det själva folkomröstningen som kostar. Här är det stor skillnad mot om folkomröstningen genomförs i anslutning till ett allmänt val.

    En kartläggning av det reformerade folkinitiativet som gjordes 2013 på uppdrag av dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, visar att kommunerna själva beräknade kostnaden till i genomsnitt 34 kronor per medborgare och folkomröstning.

  • Hur går en kommunal folkomröstning till (lagar och valmyndigheten)?

    Kommunala folkomröstningar kan hållas både i samband med allmänna val eller mellan ordinarie valtillfällen.

    • En kommunal folkomröstning administreras av den kommun som beslutat om omröstningen.
    • Vid folkomröstning i en hel region ansvarar en kommun för den övergripande administrationen.

    I lagen om kommunala folkomröstningar står det:

    • vilka som har rösträtt,
    • vem som ska besluta om folkomröstningen, och
    • hur den ska gå till.

    Lag om kommunala folkomröstningar (1994:692), 8 kapitel 2 paragraf

    Valmyndigheten ger information om kommunala folkomröstningar och tillhandahåller manualer.

    Om nationella folkomröstningar

    Manual för kommunal folkomröstning mellan valen

    Genomförda kommunala folkomröstningar

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset