Höjt inkomstkrav för arbetskraftsinvandring påverkar kompetensförsörjningen

Regeringen har precis höjt försörjningskravet för arbetskraftsinvandring från tredje land. Ändringen handlar om att den som ansöker om arbetstillstånd måste ha en inkomst på 26 560 kronor. Tidigare var gränsen 13 000 kronor.

Anders Barane, du är utredare på arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR och arbetar med kompetensförsörjningsfrågor som rör integration och migration.

Vad innebär höjt inkomstkrav för arbetskraftsinvandring från tredje land i praktiken?

– I Tidöavtalet anser regeringen att god försörjning borde innebära inkomst lik medianlönen i Sverige, vilket är 33 200 kronor. Det pågår en utredning som tittar på just detta och även eventuella undantag från en sådan regel. Förslaget som lagts nu är att försörjningskravet ska vara på minst 80 procent av medianlönen, eller 26 560 kronor. Ett ändrat försörjningskrav kan vara bra, exempelvis för att hindra exploatering på arbetsmarknaden, men det gäller att hamna på rätt nivå så att det inte får andra negativa konsekvenser. Att fördubbla inkomstkravet gör det svårare att rekrytera till välfärden.

Vad innebär inkomstkravet för kompetensförsörjningen i välfärden?

– Både kommuner och regioner har jobbat aktivt med att underlätta för nyanlända läkare, sjuksköterskor, lärare eller undersköterskor och jobbat med lokala jobbspår, extratjänster och andra satsningar för att kunna rekrytera nyanlända. Det är viktigt att fortsätta jobba för att rekrytera personer som i dag står utanför arbetsmarknaden. Men jag tror att det är viktigt, och kan bli än viktigare, att även se till att vi har ett funktionellt system för arbetskraftsinvandring. Ställer vi för höga krav på arbetstillstånd eller att handläggningstiderna är för långa blir det bli svårare att säkra kompetensförsörjningen när kompetensen inte går att tillgå i Sverige eller i EU/EES.

Hur många arbetskraftsinvandrare kommer det varje år till välfärdens yrken?

– Ungefär 1 000 arbetstillstånd utfärdades till välfärdsjobb under 2022 till yrken som läkare, sjuksköterska, undersköterska och lärare.

Skärpt försörjningskrav försvårar för arbetskraftsinvandring