Publicerad 4 september 2023

Flyg

Sveriges krisberedskap kräver ökat statligt stöd till landets flygplatser. Sveriges flygplatser har en viktig roll i vår krisberedskap. Men många av de kommunägda flygplatserna riskerar att stängas om inte det statliga stödet ökar.

När skogar brinner, båtar är i sjönöd, vid akuta patientflygningar och snabba polisinsatser är ett brett nät av flygplatser nödvändigt. Även försvarsmakten behöver tillgång till ett stort antal flygplatser för att kunna försvara Sverige i händelse av krig och konflikt.

De ekonomiska förutsättningarna för de kommunägda flygplatserna har blivit allt mer ansträngda. Det statliga stödet har inte räknats upp sedan det infördes för 13 år sedan och några av flygplatserna får inget statligt stöd alls. När landets kommuner och regioner nu kämpar med stora besparingar så riskerar vi se nedläggningar av flygplatser om inte det statliga stöden till flygplatssystemet ökar.

De kommunägda flygplatserna går med cirka 600 miljoner kronor i underskott varje år samtidigt som de statliga flygplatserna inom Swedavia normalt sett levererar 1 miljard kronor i intäkter till staten. Det är inte rimligt att kommuner och regioner ska finansiera stora delar av en flyginfrastruktur som är av nationellt intresse. I ett skarpt läge kan vi inte tumma på ambulanstransporter, brandbekämpning, sjöräddning, fjällräddning och försvarsmaktens behov. Det är därför dags för staten att ta ett ökat ekonomiskt ansvar för hela flygplatssystemet. Detta stöds även av den statliga utredningen ”Statens ansvar för det Svenska flygplatssystemet” DS 2023:3.

Ansvaret för att upprätthålla flygtrafiken i hela landet vilar idag tungt på regioner och kommuner

I Sverige finns idag 42 flygplatser varav 10 ägs av staten och 32 av ett 60-tal kommuner och några av regionerna. De statliga flygplatserna täcker inte på långa vägar hela Sveriges yta och behov. De kommunägda flygplatserna är därmed avgörande för såväl landets krisberedskap och försvar som för att skapa förutsättningar för tillväxt och möjlighet att bo och arbeta i hela Sverige.

Flyget spelar en viktig roll i samhällets utveckling ekonomiskt och socialt. I grunden skapar flyget tillgänglighet och tillväxt, inte minst till perifera eller på annat sätt avlägsna platser,. Därmed är flyget också en viktig fråga för Sveriges kommuner och regioner. Samtidigt vilar ansvaret att upprätthålla flygtrafiken i hela landet på kommuner och regioner, vilket inte är inte rimligt.

Flyget står även för en negativ miljöpåverkan och det är nödvändigt för branschen att arbeta med att minska sina utsläpp och bära sina egna klimatkostnader.

Fakta om flyg

Landets flygplatser delas idag upp i 10 statliga och 32 regionala (icke-statliga, kommunala) flygplatser. Det finns även två privatägda flygplatser.

27 av flygplatserna är utpekade som beredskapsflygplatser och 11 flygplatser, främst i norr, har trafikplikt och upphandlad flygtrafik. Sverige har även 24 godkända helikopterflygplatser och utöver detta finns det omkring 200 mindre flygfält runt om i landet, där det på många håll bedrivs andra flygverksamheter än linjeflyg, till exempel privat- och allmänflyg i olika former.

Antalet inrikes passagerare på svenska flygplatser med linje- och/eller kommersiell trafik var före pandemin 2017 totalt 7,9 miljoner och utrikes passagerare 30,9 miljoner. För 2022 ligger antalet inrikes passagerare på 4,2 miljoner och utrikes passagerare 21,1 miljoner. Flyget har påverkats negativt av pandemin men en viss återhämtning har ändå skett, även om siffrorna fortfarande inte når upp till tidigare nivåer.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Ulrika Nordenfjäll
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.