Publicerad 30 oktober 2024

M17 Knäartros, råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för fysioterapi kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Artros är en sjukdom som kan påverka arbetsförmågan och berättiga till förebyggande sjukpenning för rehabilitering i form av t.ex. fysioterapi och artrosskola.

Villkor för förebyggande sjukpenning är att aktiviteten har ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan. Ett särskilt medicinskt underlag för det behövs, se intygsformulär på Försäkringskassans hemsida.

Källor: [1, 2]

Kartlägga kost- och motionsvanor – för inaktiva gör redan fem minuters träning om dagen skillnad

Motion och viktkontroll både förebygger artros och lindrar symptom. Ofta finns en oro hos patienten att aktivitet påskyndar artrosutvecklingen, men det finns inga belägg för att motion skulle påskynda sjukdomsförloppet; däremot leder inaktivitet till försämring.

Träning ger positiva effekter, även om det initialt bara är 5 minuter om dagen. Patienten bör dock först få råd om lämpliga aktiviteter och förstå betydelsen av att kroppsvikten kontrolleras, även vid måttlig övervikt.

Källor: [3, 4]

Tidig kontakt med arbetsgivaren är viktig för att utreda möjlighet till arbetsanpassning

En tidig kontakt med arbetsgivaren bör initieras för att undersöka möjligheterna att anpassa arbetsuppgifterna eller byta till annat lättare arbete som inte belastar höfterna.

Källor: [5, 6]

Informera om att patientriktad information om diagnosen och behandlingsmöjligheter finns via 1177 Vårdguiden

Man kan delvis påverka hur artrosen utvecklas och hur man mår genom att tex informera sig om sin sjukdom, träna muskler och rörlighet, kanske minska i vikt och tänka på hur man rör sig. På 1177 vårdguiden finns både information om diagnosen och olika behandlingsalternativ.

Källor: [7]

Åtgärder

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras så att återgång i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård.

Källor: [8, 6, 9]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och eventuellt företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Vid tungt fysiskt arbete rekommenderas lättare arbetsuppgifter eller omplacering till annat arbete eller arbetsplats. Byte av arbete hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [6, 9]

Artrosskola, via fysioterapeut

Innehållet i en artrosskola följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid grundbehandling av artros.

Artrosskola innefattar bedömning/diagnos, utbildning och utformning och initiering av träning.

Om det inte finns artrosskola på orten finns webbaserad artrosskola på nätet.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut.

Källor: [10, 11, 12]

Individuellt träningsprogram, via fysioterapeut

Träning av rörlighet och funktion bör inledningsvis ske med handledning av fysioterapeut, minst två gånger i veckan, under minst 6–8 veckor. Därefter träning på egen hand som följs upp av fysioterapeut.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut.

Källor: [10, 11, 12]

Kostrådgivning, via dietist eller utbildad sjukvårdspersonal

Överviktiga patienter hänvisas till dietist för kostrådgivning. För bästa resultat bör viktreducering initieras så tidigt som möjligt. Det krävs kontinuitet och motivation för bestående resultat, och uppföljande samtal kan bidra.

Utförs med hjälp av: Dietist eller utbildad sjukvårdspersonal.

Källor: [14]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen- och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får genom FaR (fysisk aktivitet på recept), hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

Det kan innebära såväl hemövningar och promenader som träning på gym. Både konditionsträning och styrketräning leder till minskad smärta och förbättrad funktion, samt motverkar övervikt.

Lämpliga aktiviteter är stavgång, simning, vattengympa, cykling och styrketräning (särskilt muskulaturen på lårens framsida). Vid lättare artros är även gång, löpning och dans lämpliga aktiviteter.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare.

Källor: [11, 12, 10]

Specialistbedömning, via specialistmottagning

Om patienten har svår värk och funktionsnedsättningar som påverkar det vardagliga livet och tillståndet ej har förbättrats av insatta åtgärder samt slätröntgen visar artrosförändringar, bör patienten remitteras till specialist för bedömning och ställningstagande till eventuell kirurgi.

Källor: [13, 14]

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller annan ansvarig för koordinerade insatser

Rehabkoordinator eller annan ansvarig för koordinerade insatser bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Ansvarig för koordinering utreder arbets- och livssituationen och ger stöd utifrån patientens önskemål,behov och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller annan ansvarig för koordinerade insatser.

Källor: [15, 16]